NORGES LANDSSAN GERFORBUND Musikinstitutioner m. m. Norges viktigaste musikcentra äro Oslo, Bergen och Trondheim. Musikodlingen har sedan 1700-t:s slut stimulerats av en rad institutioner ss. Det musikalske Selskab på 1780-t., Det mu-sikalske Lyceum 1810—38, Musikföreningen 1871 —1919, Nationaltheatrets ork. 1899—1929 samt Filharmonisk selskap, gr. 1919, alla i Oslo. I Bergen ha verkat Harmonien, gr. 1765, samt Den nationale scene, st. 1850, medan musiksällskapen i Trondheim endast existerat under kortare perioder. Norge har, bortsett från Opera Comique i Oslo 1918—21, icke haft någon fast operascen, utan operaframförandena ha varit knutna till talscenerna. En bred plats i no. musikliv intaga de talrika mans- och blandade körerna; sedan omkr. 100 år ha praktiskt taget alla no. städer och bygder haft sammanslutningar av detta slag. En del orter ha även orkester- och blåsorkesterfören. Kammarmusiken har odlats bl. a. i Kvartettforeningen i Oslo, gr. 1878. Musikundervisningen omhänderhas av flera privata inst., några med mindre statsanslag ss. Musikkonservatoriet, gr. 1883, Nils Larsens kla-verskole, gr. 1924 och 1940 fortsatt som Kla-verakademiet, Barratt Dues musikinst., gr. 1927, bröderna Rieflings klaverskole från 1941, alla i Oslo. Bergen har Musikkonservatoriet, gr. 1905, och Trondheim Trondheims musikk-skole, gr. 1911, vartill kommer Stavanger musikkons. från 1945. Vid Oslo univ. ha musikföreläsningar hållits från 1937. Musikavd. finnas vid univ.-bibl. i Oslo och Bergen, Vi-denskabernes Selskabs bibi, i Trondheim, Deichmanske bibi, i Oslo, Bergens offentliga bibi, och P. Sandviks musikbibi, i Hamar. In-strumentsaml. existera vid MK i Oslo, Norsk folkemuseum, Bygdöy, Bergens museum, Fyl-kesmuseet for Telemark og Grenland, Skien. I den no. förlagsvärlden märkas Norsk Musikförlag, Norsk Notestik og forlag, Musikk-Huset, Harald Lyche og Co, Drammen, samt Einar Kalands forlag, Bergen. Bland instrumentfirmor kunna framhållas J. Knudsens pia-nofabrikk, Bergen, Brödrene Hals pianofabrikk, Aug. Nielsens orgelfabrikk (nu J. H. Jörgen-sen) samt O. Olsen og söner, klockgjuteri. Av sammanslutningar må nämnas Norges or-ganistforbund, st. 1904, Norsk arbeidersangfor-bund, gr. 1908, Norsk musikerförbund av 1911, Norsk tonekunstnersamfund, st. 1912, Norske musikklaereres landsforbund, gr. 1914, Norsk komponistforening från 1917, Norges lands-sangerforbund, gr. 1921, Norges sanger lag, bildat 1929, Norsk samfund for musikkgransk-ning, st. 1937, Tono, gr. 1928, m. fl. Jämförande art.: Bergen, Halden, Hamar, Kristiansand, Kristiansund, Oslo, Stavanger, Trondheim. Litt.: Folkmusik: En fört, över tr. utgåvor, böcker och tidskr.-art. i Ö. Gaukstad, Norsk folkemusikk. En bibliografi (i NM 1947—50). 1251 Allm. översikter: L. Roverud, Et Blik paa Musikens Tilstand (1815); J. G. Cönradi, Kort-fattet historisk Oversigt over Musikens Ud-vikling og nuvaerende Standpunkt i Norge (1878; fr. uppl. s. å.); A. Grönvold, Norske mu-sikere 1 (1883); C. Warmuth, Katalog over Norsk Musikförlag... (1887); O. M. Sandvik & G. Schjelderup, Norges musikhistorie (2 bd, 1921); E. Eggen, Norsk musikksoge (1923); J. Garder, Nasjonalt musikkliv (1933); B. Quamme, Norwegian music and composers (1949). Specialarb.: J. D. Behrens, Om den lutherske Salmesang og dens Gjenindförelse i den norske Kirke (1858); G. Reiss, Det norske rigs-arkivs musikhaandskrifter (1908); dens., Musiken ved den middelalderlige Olavsdyrkelse i Norden (1912); A. Lindhjem, Norges orgier og organister (1916; suppl. 1924); O. M. Sandvik, Norsk kirkemusik (1918); dens., Norsk koral-historie (1930); Ingeborg Kindem, Den norske operas historie (1941); K. Brögger, Kammermu-sikkens historie (1945); H. J. Hurum, Musikken under okkupasjonen (1946); O. Mosby, Harmonien (1950). Ö.G. Norges landssangerforbund, en sammanslutning av no. manskörer, gr. 1921 i Oslo med ändamål att främja den no. manskörsången. N. har anordnat en rad dirigentkurser och stämmor (Bergen 1926, Trondheim 1930, Oslo 1935). Förbundet utger från 1922 tidskr. Mandssang en, från 1946 Norsk sang. Ordf, sedan 1945 K. Hjelmeland. Ö. G. Norges organistforbund, gr. i Oslo 1904 som Norges organistforening, med ändamål att tillvarataga kårens konstnärliga, ekonomiska och rättsliga intressen. Är 1947 omorganiserades N. till ett landsför-bund av lokalföreningar, f. n. 18. Ordf, ha varit P. Lindeman, F. Rojahn, L. Söraas, W. Huus-Hansen och sedan 1935 A. Sandvold. Förbundet utger ett medlemsblad. Ö. G. Norges sangerlag, en sammanslutning av no. körsångare och amatörmusiker, gr. 1929 i Oslo av V. Jenssen med ändamål att stärka och vidga intresset för det folkliga musiklivet. N. är uppdelat i distrikts- och lokalavd., bestående av bl.~, mans-, dam- och barnkörer samt musikföreningar. Årl. hållas sommarkurser för kör- och ork.-ledare, körsångare och sånglärare. Åren 1946—48 drev förbundet folkhögskolan Toneheim med speciallinje för musik; 1930—39 utgav det tidskr. Sangen, från 1940 Norsk musikkliv. Ordf. 1929—38 V. Jenssen, från 1938 J. Enger. ö. G. Norlin, Inge-Gerd Barbro, operasångerska, sopran (f. 1918 0/6), anställd vid K. teatern i Sthlm 1945—49. 1252