OSLO Nationaltheatret i Oslo. Bergen som musikstad, men kring 1840 övergick ledningen definitivt till Oslo. En bidragande orsak härtill var invigningen av Christiania Theater 1827, där såväl opera som sångspel efterhand fick en viktig Ställning i repertoaren. En ny musiker generation tog arv efter den gamla, hämmande privilegier för-svunno, och en ny publik, borgerskapet i den hastigt växande staden, tillförde även musikodlingen nytt liv. Med L. M. Lindemans anställning som org. vid stadens främsta kyrka 1839 knöts kyrkomusikens största auktoritet i landet till huvudstaden. Genom hans insamlingar av norsk folkmusik blev Oslo även centrum för detta arbete. Också H. Kjerulfs verksamhet som inflytelserik och traditionsskapande pedagog och dirigent blev av stor betydelse. J. G. Conradi bildade 1842 och 45 de första sångfören., men den största insatsen på området gjordes av J. D. Behrens, som 1845 st. Den norske studenter -sangforening, 1847 Kristianias Handelsstands sångförening och 1848 Kristiania Haandverker-sangforening för att till sist skapa elitkören Johaniterne. Harzverein kom till staden 1840, och sedan denna orkester upplösts slogo sig flera utmärkta musiker ned i Oslo, däribl. C. War-muth, som blev stadens första musikförläggare i större skala. År 1847 upprättade K. Hals sin pianofabrik, som snart kom att omfatta musikhandel, förlag och konsertbyrå. Det philharm. Selskab gr. 1846 på initiativ av A. Gehrmann; dess kons, leddes av C. Arnold och O. Win-ther-Hjelm. År 1857 började J. G. Conradi och H. Kjerulf med »Abonnementskonserterne», vilka endast varade några år. Efter sällskapets upplösning 1867 fortsatte Grieg och Winther-Hjelm med nya »Abonnementskonserter». Christiania Strygekvartet, senare även kallad Kunstnerkvartetten, bildad 1865, var den första no. kammarmusikensemble, som gav årl. konserter; kvartetten upplöstes 1894. Från 1870 till våra dagar. Från omkr. 1870 framträdde ett flertal begåvade musiker som ledare av huvudstadens musikliv. Bland dessa stod Grieg som främste inbjudare till bildandet av Musikföreningen 1871, och han blev även dennas första dirigent. Musikföreningen var ända till 1919 ryggraden i Oslos musikliv, då den avlöstes av Filharm, selskaps ork. (1919) och kör (1921). På J. Selmers initiativ gr. 1884 Orkesterforeningen som en pensions- och understöds-fond för orkestermusiker. S. å. började J. Haarklou anordna symfonikonserter och fortsatte därmed till 1888; under perioden 1911—18 gav A. Ander sen-Wingar symfonikonserter. Än viktigare blevo de orkesterkonserter, som 1899—1919 gåvos under J. Halvorsen av Nationaltheatrets ork. Vokalmusiken har odlats av talrika körer, ss. Ceciliaforeningen, gr. 1879 som Korfore-ningen, Holters korforening, gr. 1897, och Hanches kor, st. 1924, alla verksamma i större uppgifter. En rad sångarfester har hållits i Oslo 1866, 96, 1914 och 35. Kammarmusiken har under senare år främst representerats av G. F. Langes (1899—1906), Buschmanns (1911—19) och J. Halvorsens (1915—19) kvartetter samt från 1919 av Filharm, selskaps strykekvartett, ävensom av Oslo kammertrio, nu upplöst. Som en sammanhållande org. på området verkar sedan 1877 Kvartettforeningen. — Oslos radio har egen ork., Kringkastningsorkestret, uppdelad på flera ensembler, och vidare kammarkör samt flick- och gosskör. Opera och sångspel. En verklig operamiljö har av sociala och ekonomiska orsaker aldrig kommit till stånd i Oslo. Det musikalske Lyceum uppförde en del operor och sångspel, och under J. Hennums kapellmästartid vid Christiania Theater fingo många operaverk plats på dess repertoar, icke minst i form av utländska gästspel. Som främsta institution i detta avseende har Nationaltheatret verkat, där Halvorsen stod för ledningen till 1919. Teatern har även senare odlat operakonsten men har då för varje särsk. fall engagerat sångare och orkester. Åren 1918—21 hade Oslo en fast operascen, Opera Comique, men denna förmådde icke ekonomiskt bära sig. Även andra huvudstadsscener ha emellanåt framfört musikdramatiska verk, delvis som gästspel el. som utslag av privatpersoners initiativ. Här må nämnas den av Olefine Moe och Matilda Lundström gr. Tivoli Teater, 1883—86. För att stödja operarepresentationer existerar en särsk. fond, Operafondet, och operasångarnas intressen tillvaratagas av det 1920 bildade Norsk operaforbund. Musikundervisning m. m. År 1883 upprättade L. M. Lindeman tills, m. sonen Peter en organistskola, som så småningom utvecklade sig till det nuv. MK. Andra musikskolor äro Barratt Dues musikinst., gr. 1927, 47 48