PEDALTON djupare och vidare förståelse för den klassiska baletten, och genom sina oavbrutna turnéer i alla världsdelar beredde hon jordmånen för en av andra fortsatt verksamhet. Till hennes internat. mest berömda solopartier hörde Den döende svanen, som M. Fokin komp, för henne 1905. Litt.: V. Dandré, A. P. (1932); C. W. Beau-mont, A. P. (31945); P.... utg. av P. Magriel (1947; m. bibliogr.). K. R-n Payne [paizno], Albert, tysk musikförläggare av engelsk härkomst (1842— 1921), gr. 1886 Payne’s Kleine (Kammermusi k-)P a r t i t u r-A u s-g a b e, en fortlöpande prisbillig samling klassisk och romantisk kammarmusik i fickpartitur för studieändamål. Ed. övertogs 1892 av E. Eulenburg i Leipzig. Efter violinstud. vid MK i Leipzig och för Massart i Paris blev P. 1862 delägare i faderns förlagsfirma i Leipzig. — G. 1877 m. operasångerskan, sopran, Marie Mahlknecht (1845-1931). H. M-g Paz [pats], Juan Carlos, argentinsk tonsättare (f. 1897 5/8), en av gr. av Gru-po Renovacion 1929 samt gr. av och ledare för Conciertos de la Nueva Müsica i Bue-nos Aires (1936), en sammanslutning som presenterar verk av moderna amer. och europeiska tonsättare. P., som är eur. influerad, något eklektiker och högst radikalt inriktad, anknöt först till Stravinskij, därefter till neoklassikerna och slutl. till tolvtonssystemet. Till den folkloris-tiska riktningen i sitt lands tonkonst stod han redan från början i opposition. Verk: Scenmusik till Ibsens Kejser og gali-laeer (1927—30); Movimento sinfönico (1928; omarb. 1931), Canto de Navidad (1932), Passa-caglia (1937) o. a. ork.-verk; kammarmusik ss. uvertyr för 12 soloinstr., 2 kons, för piano och blåsinstr. (1931—32), biåsoktett (1930), sona-tin för flöjt och klarinett (1932), för oboe och fagott (1933) m. m.; pianostycken. — Litt.: H. J. Gallac, La obra musical de J. C. P. (i Bole-tfn Latino-Americana de müsica 1). G. M. Pazo'vskij, A r i j, rysk dirigent (f. 1887),var 1936—43 konstnärlig ledare och 1. dirigent vid Kir o voperan i Leningrad och kallades sistn. år till samma befattningar vid Stora operan i Moskva. P. stud, vid MK i Petersburg (violin för von Auer) och började 1905 sin dirigentbana vid olika operascener i den ry. landsorten; 1921— 28 dirigent vid Stora operan i Moskva. M. S. Pears [pi'oz], Peter, engelsk opera-och konsertsångare, tenor (f. 1910 22/6), en av Englands främsta inom sitt fack med särsk. intresse för modern tonkonst, spec. Brittens, tills, m. vilken han turnerat i Europa (Sverige och Khmn 1947), USA och Canada. Han kreerade titelr. i Peter Grimes 1945, Berättaren i Lucretia 1946 och titelr. i Albert Herring 1947. P. började som org., stud, därefter vid bl. a. Royal Coll. of Music i London, slog definitivt igenom 1942 i London och har därefter sjungit med Sadler’s Wells Opera Co. och Glyndebourne English Opera Co.; även uppmärksammade gram-mof oninsj ungningar. Roller (u. n.): Fer-rando i Cosi fan tutte, Tamino i Trollflöjten, greve Almaviva i Bar-beraren i Sevilla, Al- fred i La traviata, hertigen i Rigoletto, Ro-dolphe i Bohème, Sergei i Katerina Ismailova o. a. G. M. Pedal (av lat. pes, fot), trampanordning med olika funktioner hos vissa musikinstrument. 1. Hos orgeln, äldre typer av cembalo och klavikord och en specialform av piano (p e-dalklaver) är p. en fotklaviatur (-^Spelbord). I orgeln användes bet. p. även för den därmed korresponderande avd. inom pipverket, pedalverket. En orgelpedal utan självständigt pedalverk och endast mekaniskt förbunden med manualtangenterna benämnes bihangspedal. — 2. Hos moderna cembali användes p. för in- och urkoppling av register. — 3. I orgeln kallas en anordning för åstadkommande av vissa registerkombinationer koppel- resp, kombinationstrampa. — 4. Hos pianot har p. dynamiska och koloristiska funktioner (->-Piano). — 5. Hos pedalharpan äro de 7 p. instrumentets omstämnings-anordning (~>Harpa). — 6. Hos maskin-(pedal-) pukan användes p. för liknande uppgift. B. K.; Å. L-y Pedalkoppel ^-Koppel. Pedalton, fundamentalton, bleckblås-instrumentens grundton, svarande mot ljudrörets längd, dvs. ett 8' rör skall ge pedaltonen C, ett 4' pedaltonen c osv. Hos ett flertal instr. kan dock ej p. åstadkommas, vilket sammanhänger med ljudrörets utformning: bl. a. ge instr. med vid mensur pedaltonen lättare än sådana med trång mensur. Man skiljer därför mellan helinstrument, hos vilka hela luftpelaren kan sättas i vibration, varvid p. frambringas, och h a 1 v i n- 121 122 Peter Pears som Peter Grimes.