Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Pavane ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PERFORMING RIGHT SOCIETY
Ernst Pepping. J. C. Pepusch.
senare verk har P. övergått till ett mindre
dogmatiskt, mera harmoniskt färgmättat
skrivsätt med tyngdpunkt inom symfoni-, vokal- och
pianomusik. Stilistiskt har han följt den Bach
—Regerska linjen, sådan den förmedlats av W.
Fortner och H. Distler, och tills, m. dessa
verksamt bidragit till den ty. vokalmusikens
renässans, främst dokumenterad i körcyklerna
Das Jahr och Der Wagen. I sina symf. har han
anslagit en problemlös, »musikantisk» stil, som
visar andlig frändskap med J. Haydn. — Skrev:
Stilwende der Musik (1934) och Der polyphone
Satz, 1 (1943).
Verk: 3 symf.: nr 1 C-dur (1939), 2 (1943) och
3 (Die Tageszeiten; 1948), Präludium (1930),
Partita (1934), Ser enade (1948), variationer
(1950); Serenade för militärork. (1926),
Inven-tion för liten ork. (1930), Lust hab ich ghabt
zur Musika, var. efter L. Senfl för stråkar och
6 blåsinstr. (1937); 4 kons.: nr 1 för altviolin
o. 12 soloinstr. (1926), 2 för klarinett o. basun
samt 6 soloinstr., 3 för kontrabas o. 8 soloinstr.
samt 4 för piano o. ork. (1951), o. a.
ork.-verk; 5 mässor, däribl. Missa »Dona nobis
pa-cem» för 4—8-st. kör a cap. (1948) och Missa
brevis (1950), evangeliemotetter och hymner,
Passionsbericht des Matthäus (1950), saml., ss.
Spandauer Chorbuch (20' h., 1934—41), Das
Jahr (1942), Der Wagen (1942) m. fl. körverk;
2 stråkkvartetter, en stråktrio, en sextett för
stråkar och blåsare m. m., 4 pianosonater, en
sonatin (1931), Phantasien (1948), 2 orgelkons.,
Grosses Orgelbuch (3 d., 1941), Kleines
Orgel-buch (1941), o. a. orgelkomp., sånger, däribl.
saml. Liederbuch nach Gedichten von Paul
Gerhardt och Haus- und Trostbuch (1946).
Litt.: I. Sahlin, E. P. (i Kyrkosångsförbundet
1936); K. Laux, Musik und Musiker der
Ge-genwart 1 (1949; m. verkfört.); O. Riemer,
Zwischen Ernst und Scherz. Zur weltlichen
Vokalmusik E. P:s (i M 1949; m. verkfört.);
art. i Musikleben 1950; A. Adrio, Zu E. P:s
A-Cappella-Messe (i M 1951). G.P.
Pe'pusch [-poj], John Christopher,
tysk musiker (1667—1752), från 1709
verksam i England och främst känd som
arrangör av musiken till The ->-beggar’s
opera (1728).
P. deltog i gr. av Acad. of Ancient Music i
London 1710 och var en längre tid anställd
som kapellm. vid teatern i Lincoln’s Inn Fields.
— Litt.: C. W. Hughes, J. C. P. (i MQ 1945).
PeragaJlo, M a r i o, italiensk
tonsättare (f. 1910 25/3), elev av di Donato och
Casella, blev 1950 ordf, i it. sektionen
av ISCM.
Verk: Operorna Ginevra degli Almieri (1931
—36; Rom 1937) och Lo stendardo di S. Giorgio
(1940; Genua 1941), den »sceniska madrigalen»
La collina (1947; Milano 1951); ork.-verk ss.
Concertino för piano och ork. (1926), Sinfonia
lirica för sång och ork. (1928—29), Concerto
(1939) och 2 pianokons. (1949 och 51);
körverk, kammarmusik (Musica för dubbel
stråkkvartett 1948, Concertino för pianokvartett
1935, 3 stråkkvartetter m. m.), orgel- och
pianostycken samt sånger m. m. G. M.
Percy, Erik Gösta, biblioteksman (f.
1910 8/8), assistent vid MA:s bibi. 1942-52.
P., som stud, musikhistoria för Jeanson och
musikteori för Melchers, har framträtt som
musik-, konst- och teaterkritiker i dags- och
fackpressen; red.-sekr. i Musikrevy 1949—51.
Han är sedan 1948 red.-sekr. i detta lex. och
medarb. under sign. G. P. G. M.
Pé'res, Juan Gines, spansk
tonsättare (1548—1612), kyrkomusiker i
Valencia 1581—95, därefter från omkr. 1601
i Orihuela. — Nytr. i HSMS 5 (bl. a.
motetter för dubbelkör).
Pérez [pä'rät>], Da vi de, spansk
tonsättare (1711—efter 1780), f. i Italien och
från 1752 verksam i Lissabon, 1755 dir.
för operan där.
P. hörde till den grupp tonsättare, som vid
1700-t:s mitt före Gluck sökte reformera den
it. solooperan. Han genombryter i sina operor
flerstädes det gängse formschemat och låter
brett upplagda ariosoartade scener ersätta
sec-corecitativet samt inför ensemblesatser för
omväxlande solo och kör, samtidigt anförtroende
den senare självständiga dramatiska uppgifter.
I dynamiken förekomma ansatser till
Mann-heimcrescendot.
P., som 1740—48 var hovkapellm. i Palermo,
skrev även oratorier och liturgisk musik
(mässor, motetter, psalmer). För scenen komp, han
ett 30-tal verk, bl. a. operorna Alessandro nell’
Indie (Genua 1745), Demetrio (Venedig 1751)
och Solimano (Lissabon 1757). — Litt.: H.
Kretzschmar, Geschichte der Oper (1919).
E. S-m
Perfekt kallas i mensuralteorin varje
notvärde, som under vissa betingelser kan
underdelas i tre likstora tidsvärden.
Jämförande art.: Imperfekt,
Mensuralnot-skrift, Modus. B. Hbs
Performing Right Society, L t d
[pa-få:'min§ rah sasa^ali Ifmitid], förk. PRS,
en sammanslutning av eng. tonsättare,
129
5. Musik. IV.
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0081.html