PETERSSON (1921; däribl. Vid ässjorna); h. 5/6: Två visor av Gustaf Fröding (1914—24). Kammarmusik: 3 violinsonater: nr 1 e-moll op. 1 (1887), [nr 2] a-moll (1887—88; otr.) och nr 2 G-dur (1910); Suite op. 15 (1896). Pianokompositioner: En herrskapstrall (1883), Damernas album op. 6 (1895), Tonmålningar op. 13 (1896), Frösöblomster op. 16 (1896; däribl. Sommarsång, Till rosorna, Gratulation, Vid Frösö kyrka och Hälsning), Sex låtar för klaver (1897; därur När rönnen blommar och Väst i fjällom), Glidande skyar (1897), Norrländsk rapsodi (1898), Fyra danspoem (1900; med Serenad), Frösöblomster, Ny saml. (1900; härur Jämtland och Vid Larsmäss), I somras (1903; även för ork.), Färdminnen (1908; därur Fjärr-syn), Frösöblomster III (»I Sommarhagen»; 1914; med Intåg i Sommarhagen), Tre albumblad i dansform (1917), Earina (1917; härur Rapsoden sjunger; även för ork.), Italiana (1922; däribl. Dansande nymf och Villa d’Este; även för ork.), Tre nya danspoem (1914—23), Ana-kreontika I—II (1922—35), Tre tondikter för piano (1928), Solitudo (1932) o. a. Folkmusiksättningar: 20 jämtpolskor (1902; arr. för 2 violiner); Svensk folkmusik (2 h., 1906; arr. för piano). — Ms. till övervägande del förvarade i MA:s bibi. Skrifter: Svensk musikkultur (1911), Richard Wagner som kulturföreteelse (1913; ty. uppl. 1917; eng. övers, i MQ 1916 och 21), P.-B.-recensioner (2 d., 1923), Melodins mysterium (1937), Om musik (1942; utg. av T. Fredbärj), Minnen (1943), Från utsiktstornet. Essayer om musik och annat (1951; utg. av T. Fredbärj), art. i Sv. turistfören:s årsskr. o. a. publ. m. m. Översättningar: Richard Wagners skrifter i urval (1901), F. Nietzsche, Tragediens födelse (1902), dens., Så talade Zarathustra (1919), Wagners Tristan och Isolde (1909), G. Kellers Romeo och Julia från byn (1919) samt P. Quinaults Armida (1907—08). Litt.: A. Nyman, W. P.-B. (i förf:s Musikalisk intelligens, 1928); dens., En svensk musiktänkare (i förf:s Filosofiskt och ofilosofiskt, 1935); S. Stolpe, W. P.-B. (i förf:s Det svenska geniet..., 1935); W. P.-B. Festskrift den 27 febr. 1937 (1937; med verkfört, av T. Fredbärj); art. i Musikmänniskor (1943); B. Carlberg, P.-B. (1950); art. av S. Beite i bl. a. Ord och bild 1934, Studiekamraten 1942 o. 44 och Festskrift till Iwan Wikström, 1947. G. P. Petersson, Annie Sara Maria, musikpedagog (f. 1886 “/o), sedan 1945 musikkonsulent vid Sthlms folkskolors norra distrikt. — AssMA 1951. P., som avlade org.-ex. 1906 och musiklärar-ex. 1909 vid MK i Sthlm, blev 1910 musiklärare vid Sthlms folkskolor och var 1923—36 musiklärare vid Folkskoleseminariet i Sthlm. Hon har bl. a. på uppdrag av 1946 års skol-kommission utarb. studieplaner, leder kurser i skolsångsmetodik och sedan många år även sånglektioner i skolradion. Utg. Nu ska vi sjunga (141949; ackomp.-bok till dens., 21948), Lasses visor (21948), Vi sjunger och spelar (e1950), Röstvård och tonbildning i skolan (31950; tills, m. L. Lindell), Sång och spel (1951; tills, m. B. Oldermark). H. M-g Petipa', L u c i e n, fransk dansör och koreograf (1815—1900), bror till M. P. och utbildad av fadern, balettmästare Jean P. En tid engagerad i Bordeaux, knöts P. 1839 till Paris-operan. P. kreerade tills, m. Carlotta Grisi olika ledande partier. Senare framträdde han även som koreograf med Sacountala (1858; med musik av E. Reyer), Namouna (1882; musik: É. Lalo) o. a. — Litt.: S. Lifar, Les interprètes de Giselle (i förf:s Giselle ..., 1942). K. R-n Petipa', M a r i u s, rysk koreograf och dansör av fransk börd (1822—1910), bror till L. P.; 1800-t:s främste koreograf, lika berömd för sin variationsförmåga som för sin oerhörda arbetsenergi. Han komp, och iscensatte över 60 helaftonsbaletter och ännu flera solodanser samt tillförde den klassiska baletten nya stegvarianter och enchainements. P. utbildades liksom sin bror av fadern, deb. 1838 i Nantes och framträdde 1841 på Paris-operan som partner åt Fanny Elssler. Engagerad i Bordeaux 1842—46 knöts han 1847 till Mariinskij teatern i Petersburg som premiärdansör, blev 1854 även lärare och utnämndes efter 4 år som bitr, koreograf 1862 till ord. balettm.; innehade denna post till 1903. Baletter: La fille de Pharaon (Petersburg 1862), Les deux étoiles (1871), Don Quichote (Petersburg s. å.; Sthlm 1947), Trilby (1871), La Camargo (Petersburg 1872), Le lac des cygnes (tills, m. L. Ivanov; Moskva 1877; Svansjön, Sthlm 1942), Roxane MIT), La vestale (1888), La belle au bois dormant (Petersburg 1890; Törnrosa, Sthlm 1942), Ray-monda (Petersburg 1898), Les saisons (Petersburg 1900; Årstiderna, Sthlm 1930) m. fl. Litt.: C. Beaumont, Complete book of bal-lets (1937); Y. Slonimskij, M. P. (eng. uppl. 1947); S. Lifar, Histoire du ballet russe (1950). K. R-n Petit [poti'], Pierre, även formen P i e r r e-P e t i t, fransk tonsättare (f. 1922 21/4), efter stud, för bl. a. Nadia Boulanger, Büsser och Gallon vid Paris MK 1946 belönad med stora Rompriset. Verk: Operetten La maréchale Sans-Gène (1948), baletten Zadig (1947), den symf. dikten Arisana (1948), Concertino för piano och ork. (1945), kammarmusik, pianostycken och sånger. Petit [pati'], Roland, fransk dansör, koreograf och balettmästare (f. 1924 24 A), en av samtidens intressantaste danskonst-närer av yngre generation. 155 156