PETRIDIS Utbildad i balettskolan tillhörde P. 1939—45 Paris-operans ensemble och blev redan där uppmärksammad som talangfull dansör. År 1945 gr. han tills, m. B. Kochno Les Ballets des Champ s-É 1 y s é e s och framträdde nu även som koreograf med bl. a. Les forains, Les amours de Jupiter och Le jeune homme et la mort. Efter 3 år startade han ett nytt företag, Les Ballets de Paris, som vunnit allt vidare berömmelse och gjort upprepade gästspel på olika håll i Europa och Amerika, med bl. a. P:s koreogr. version av Bizets Carmen (1949). Baletter (u. n.): Les demoiselles de la nuit, Que le diable 1’emporte, L’oeuf ä la coque, Pas d’action (till musik ur Wagners Tristan och Isolde), La croqueuse de diamant m. fl. — Litt.: Irène Lidova, Quatre visages de la danse frangaise (i Ballet annual 1949). K.R-n Les petits riens [le patiz riä'11], balett av J. G. Noverre med musik av W. A. Mozart. Uppförd ffg.: Paris 1778; Sthlm 1791 med koreografi av Marcadet. Pe'tjnikov (Petschnikoff), Aleksandi-(Abraham), rysk violinist (1873—1949), beundrad för sin varma, fylliga ton och sitt eldiga temperament. Efter stud, vid MK i Moskva och framträdanden i Ryssland deb. P. med sensationell framgång i Berlin 1895, varefter han 1896—1909 turnerade i Europa (Sthlm 1896 och 1901) och Amerika. Han var 1910—12 prof, vid MH i Berlin, 1913—21 vid MH i München och från 1927 vid Sternsches Kons, i Berlin; var primarie i en 1924 gr. stråkkvartett. H. M-g Petra'ssi, Goffredo, italiensk tonsättare (f. 1904 18/7), elev av bl. a. di Donato och A. Bustini vid Accad. di S:ta Cecilia i Rom, där han sedan 1939 är lärare i komp., under senare år även verksam som dirigent (gäst i sv. radio 1951). P:s tonskapande kan uppdelas i tre skilda faser: den 1., till 1934, omfattande symf. och kammarmusikverk, den 2., till 1942, huvudsaki. större, ofta religiösa, körverk och den 3. med scenisk musik, baletter och operor. Verk: Operorna I Cordovano (1944—48; Milano 1949) och La morte delVaria (1950), baletterna La follia d’Orlando (1942—43; Milano 1948) och Ritratto di Don Chisciotte (1945); konsertuvertyr (1931), Passacaglia (s. å.), Partita (1932), Concerto (1934), pianokons. (1936— 39); Salmo IX (1934—36), Magnificat (1939—40) o. a. körverk; kammarmusik, bl. a. Introduktion och allegro för violin och 11 instr. (1933), Sonata da camera för cembalo och 10 instr. (1948) m. m.; pianostycken och sånger. — Litt.: F. d’Amico, G. P. (i Melos 1951). G.M. Pe'tre, Torsten Toresson, tonsättare (1863—1928), dotterson till sångpedagogen I. Berg, känd genom melodiösa sånger och pianostycken. P. stud, för I. Berg och J. A. Josephson samt för Gounod och Faure i Paris och var en kortare tid musikkritiker där och i Genève. Han har komp, ballader, romanser, manskvartetter, kammarmusik och ca 200 pianostycken. H. M-g Petre'jus, Johannes, tysk musikförläggare (d. 1550), inköpte 1526 ett boktryckeri i Nürnberg och publ. från 1536 flera värdefulla musiktryck. Bland P:s utgåvor märkas H. Newsidlers lutböcker (1536, 40 och 44), Musicae, id est, Artis canendi, libri duo, autor Sebaldus Heyden... (1537), Guter, seltsamer, und kunstreicher teutscher Gesang... (1544), Liber XV missarum (med mässor av bl. a. Brumel, Isaac, Josquin des Prez, Lupi, Okeghem och de la Rue) m. m. B. Hbs Petre'lla, E r r i c o, italiensk tonsättare (1813—77), på sin tid en av de mest uppburna operakompositörerna i Italien, endast överglänst av Verdi. P. stud, vid MK i Neapel för bl. a. Zinga-relli, deb. 1829 med en opera buffa och skrev sammanlagt 25 operor, bl. a. Le Precauzioni (Neapel 1851), Marco Visconti (Neapel 1854), Jone (Milano 1858), La contessa d’Amalfi (Turin 1864) och I promessi sposi (Lecco 1869). — Litt.: G. Siciliano, Di E. P. ... (1913). G. T-n Petri, E g o n, amerikansk pianist av holländsk börd (f. 1881 23/s), lärare vid Manchester Coll. of Music 1905—11, MH i Berlin 1921—25 och vid Cornell Univ., Ithaca, 1940—46; sedan 1947 verksam vid Mills Coll. i Oakland. P. stud, för Teresa Carreno, Busoni m. fl., deb. i Haag 1902 och har vunnit stort erkännande under turnéer i Europa och USA (ffg. 1932); utg. tills, m. F. Busoni pianoverk av J. S. Bach. Å.B. Petri'dis, P e t r o J., grekisk tonsättare (f. 189 2 23/7), jämte Poniridis en av det nutida Greklands främsta, med utpräglat personlig stil, inspirerad av landets natur, historia och poesi. P. har stud, i Paris för A. Wolff och Rous-sel. Bland hans verk märkas musikdramat Zamphyra (Paris 1926), en balett (1943), 5 symf. (1928—48), 2 pianokons. (1934 o. 36), en violoncellkons. (1936), sviter och symf. dikter o. a. ork.-verk, kammarmusik, pianostycken och sånger. G. M. 158 157