PETZOLD 1935) o. a. körverk; kammarmusik (bl. a. 2 stråkkvartetter op. 2 och 6 samt Divertimento för biåskvintett 1941); pianostycken och sånger. — Litt: L. Firkusny, V. P. (tj.; 1946). G.M. Petterson, Eric Axel, klarinettist (f. 1890 29/i2), innehavare av ab. Eric Pettersons musikinstrumenthandel i Sthlm, gr. 1923 spec. för klarinettillverkning. P. var 1906—12 anställd i Kungl. Svea livgardes musikkår i Sthlm och stud, från 1908 för Hessler vid MK där; klarinettist i Kon-sertfören. 1914—32 och i Sthlms radioork. 1925—43. H. M-g Pettersson, Adolf Fredrik och Gustaf Adolf, ->Hammarberg. Pettersson, Gustaf Allan, violinist och tonsättare (f. 1911 19/0), sedan 1939 altviolinist i Konsertfören:s ork. i Sthlm. P. stud, vid MK i Sthlm violin (J. Ruth-ström), altviolin och kontrapunkt (Melchers) samt senare komp, för Blomdahl och instrumentation för Mann; fortsatta violinstud. som Jenny Lindstipendiat i Paris för M. Vieux och senare utbildning i komp, och instr. för Ho-negger samt A. Wolff därstädes. P. har skrivit kons, för stråkork. (1949—50), kons, för violin och stråkkvartett (1949), Fuga för 3 träblåsare (1948) samt utmärkta vissamlingar. Pettersson, Axel William, pianist (f. 1899 3/0). Elev av Boon, Schnabel o. a., deb. P. i Sthlm 1930, anställdes 1931 som kapellm. på Skansen i Sthlm. P. tillhöi' Högloftstrion samt har bl. a. spelat i pianoduo tills, m. S. Ribbing. Pettersson, Karl Gustav Hjalmar, finländsk kyrkomusiker (f. 189 5 30/j), sedan 1940 kantor i Hfors n. sv. församl. P., som 1945 blev director cantus, har verkat som kantor-organist i olika församl. i Hfors; sedan 1926 leder han Gamla kyrkans sv. kör. Ordf, i Finlands sv. kantor-organistförbund från 1947. — P. har skrivit körer och koraler samt förf, artiklar i kyrkomus. frågor. G. D. Pettersson, Sigrid, ->Elmblad. Pettersson-Norrie, Anna, ->Norrie. Pettole'tti, P h i 1 i p p o, dansk teaterentreprenör av italiensk börd (1783 el. 84—1845), har fört commedia delFarte-traditionen från Casorti till Pantomim-teatret i Khmns tivoli, där den ännu odlas. P. kom till Khmn ffg. med Casortis sällskap 1800 och återvände 1816. År 1827 erhöll han privilegium och tog initiativ till bl. a. Vesterbros Ny Teater, dit han införskrev främmande trupper och där han framförde it. operor och ty. folkkomedier. Han blev lärare till mimikern Volkersen, senare Tivolis störste Pierrot. Pe'tyrek, Felix, österrikisk tonsättare och pianist av tjeckisk börd (1892— 1951), blev 1919 lärare i komp, vid MA i Wien, dit han 1948 återvände. P. stud, vid nämnda akad., piano för Godowsky och von Sauer, komp, för Schreker, och musikhistoria för G. Adler vid univ. där. Efter att ha verkat vid Mozarteum i Salzburg och vid MH i Berlin var han 1926—30 lärare i piano vid Odeion Athenon i Aten, 1930— 39 lärare i piano och komp, vid MH i Stuttgart och därefter verksam vid MK och univ. i Leipzig. P:s verk visa ofta dragning mot orien- talism och äro med förkärlek skrivna i polyfon stil. — G. m. pianisten Helena Renate Lang. Verk: Operorna Die arme Mutter und der Tod (Winterthur 1924) och Der Garten des Pa-radieses (1942), scenmusik till bl. a. H. Rein-harts Das Gespensterschiff (1948), baletten Tahi (1949); Sinfonietta (1921), pianokons. (1945), kons, för 2 pianon och ork. (1950) o. a. ork.-verk; Phrygische Messe (1950), Beduinische Diwan, Litanei o. a. körverk; kammarmusik (oktett för blåsinstr., sextett för klarinett, stråkkvartett o. piano, stråkkvartett, stråktrios m. m.); pianostycken och sånger. Samlat och utg. österr. och slavisk folkmusik. — Litt.: R. F. Brauner, F. P. (i ÖM 1951). G.M. Petzold, Ida, ->Huber, Hans. Petzold(t) el. Bezeld, Pezel, J o h a n n Christoph, tysk tonsättare (1639—94), en av de främsta instrumentalkompositörerna i Tyskland under 1600-t:s senare hälft; hans sviter och sonater för blås-instrument (nytr. i DDT 63) fingo stor betydelse för instrumentalmusikens utveckling. Från 1664 var P. stadspipare i Leipzig, berömd som clarino- och violinvirtuos; blev senare dir. för stadsmusikanterna i Bautzen. B. Hbs Petzold, Rudolf, tysk tonsättare (f. 1908 17/7), blev 1946 lärare i komp, vid MH i Köln, där han själv stud, undei’ bl. a. Jarnach. Verk: Sinfonietta op. 21, Sinfonisches Vor-spiel op. 22, Sinfonische Suite op. 28 o. a. ork.-verk; a cap.-mässa op. 30 (4—8-st.), Te Deum laudamus op. 32 för kör med orgel; 2 stråkkvartetter op. 14 (1935) och 24 (1944—45), stråktrio op. 31, duo för violin och violoncell op. 11, violinsonat op. 19 o. a. kammarmusik; pianostycken (bl. a. sonat för 2 pianon op. 26) och sånger, däribl. 3 sånger m. stråkkvartett op. 23 (1914), Liedtrilogie op. 10, Drei Lieder vom Meer op. 25 o. a. — Litt.: H. Lemacher, R. P. (i ZfM 1951). G. M. 161 6. Musik. IV. 162