Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Porrino ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRAG
Nationalteatern i Prag.
PRAG.
Tjeckoslovakiens och Böhmens
huvudstad, Prag (tj. Pra'ha, omkr. 944 000 inv.
1946), vid Elbes biflod Moldau
(Vlta-va), är en av landets äldsta städer och
sedan medeltiden dess viktigaste
bild-ningscentrum. I sin livliga musikodling
har Prag sedan gammalt följt traditioner
från Wien och Sydtysklands städer.
Redan under sin tidigaste utveckling blev
Prag känt som musikort. De talrika kyrkorna
och klostren erbjödo en utmärkt jordmån för
en rik musikodling med katedralen, S:t Veit
(från 920-t.), som centrum. Särsk. berömda
blevo musiktraditionerna i S:t Jakobskyrkan
(1200-t.), som alltjämt föranstaltar kyrkomus.
konserter, org. av »Fören. för kyrkomusik», S:t
Adalbertskyrkan (1300-t:s början), som bland
sina organister räknat J. och J. B. Foerster
samt Dvorak, och Franzkyrkan (1688). En
särställning intar alltjämt Loretakyrkan (1626) som
odlingshärd för äldre tj. kyrkomusik; berömt
är dess klockspel från 1694. Bland märkligare
orgelverk må nämnas de i Teynkyrkan
(1300-t.; verket från 1500-t.) och i Franzkyrkan. I det
till S:t Aegidiuskyrkan (1200-t.) hörande
domi-nikanklostret invigdes 1811 stadens första MK.
Under 1500- och början av 1600-t. intog
musiken vid kejsarhovet en viktig ställning, och
härur framgick även det levande operaintresse,
som alltsedan präglat musiklivet i Prag. Som
äldsta ännu existerande teater framstår den av
F. Nostic-Rieneke 1781—83 uppförda byggnad,
som intill 1798 efter grundaren kallades
Nostic-teatern. Sistn. år inköptes den av ett
konsortium adelsmän och fick småningom namnet
ändrat till Deutsches Landestheater. För denna
skrev Mozart 1787 sin Don Juan, sedan hans
Figaros bröllop på samma scen slagit igenom
året förut. Här gavs främst it. opera, men
efter 1812 även föreställningar på tj. språket;
den första tj. operan upplevde där sin
premiär 1826. Bland dess dirigenter märkes C. M.
von Weber (1813—16). Numera är teatern
un
der namn av »5. maj-teatern» samordnad med
Nationalteatern och framför främst
kammaropera och -skådespel.
Med Nationalteatern (tj. Nårodnf divadlo;
tidigare Böhmisches Landestheater) fick Prag
1881 sin främsta operascen. Då denna endast
några månader efter invigningen brann ned,
gjordes en nationalinsaml. för en nybyggnad,
som öppnades 1883. Stängd under andra
världskriget togs teatern åter i bruk 1945. Inst., som
urspr. spelade i Nostic-teatern och från 1862
på en provisorisk scen, nådde under ledare som
Smetana (1866—74), J. Klicka (till omkr. 1880),
K. Kovafovic (1900—21) och O. Ostrcil (1921—
35), V. Talich (1935—45) och O. Jeremiås (sedan
1945) en hög standard; under Ostrcil
gästspelade inst. 1928 på K. teatern i Sthlm.
Konsertverksamheten har icke varit mindre
livaktig. Tidigare omhuldad i de många
adels-palatsen, bland vilka Villa Bertramka
återupplivat traditionerna med hist. konserter, fick den
ett centrum på den lilla ön Slovansky Ostrov
i stadens mitt. Här byggdes 1838 en
konsertlokal, där bl. a. den s. k. Sophien-Akad. 1841
inledde framföranden av större körverk. År
1884 inköptes ön av staten, varvid en ny
konsertlokal inrättades. Omkr. sekelskiftet 1900
förlädes konserterna tillfälligt till andra
platser, men efter 1918 har ön återvunnit sin
tidigare mus. dominans; konsertsalarna
omhänder-havas nu av organisationen Umeleckå Beseda.
Som främsta konsertinst. står den 1894 gr.
»Tjeckiska filharmonin», urspr. rekryterad från
Nationalteaterns ork. Dess första konsert
avhölls 1896 med Dvorak som dirigent, och ork.
har letts av O. Nedbal (1896—1906), V. Zémanek
(1903—22) och senare av bl. a. V. Talich. Ork.
frigjordes från Nationalteatern 1901 och blev
statlig 1945. Den residerar i »Artisternas hus»,
f. d. Rudolfinum, som numera är centrum för
Prags mus. liv. Är 1952 gr. även en stadsork.,
som ledes av V. Smetåcek.
Inom körerna intar sedan länge den 1861 gr.
manskören Hlahol en dominerande ställning.
Kammarmusiken, som fick sina organ genom
»Fören. för odlandet av kammarmusik» (1876/
77) och det alltjämt existerande »Tj. sällskapet
för kammarmusik» av 1894 (nuv. ordf. V.
Cela-kovsky), åtnjuter ett välgrundat rykte, och
flera internat. berömda stråkkvartetter ha
utgått från Prag, ss. Böhmiska kvartetten,
Prag-kvartetten, Pro Arte Antiqua-kvartetten,
Tjeckoslovakiska kvartetten o. a. En viktig plats i
musiklivet intar även radion. Internat.
musikfester ha hållits i Prag 1925, 26 o. årl. sedan 1946.
Musikundervisningen har sin främsta inst.
i det 1811 gr. MK, som 1884 inflyttade i
»Artisternas hus». Bland dess ledare märkas D.
Weber (1811—43), J. F. Kittl (1843—65) och
Dvofåk (1901—04). Inst., som blev statlig 1918,
delades efter 1945 på 2 sektioner, det eg. MK
samt »Musikens och de dramatiska konsternas
akad.» under univ:s överinseende. Under 1800-t.
spelade den 1830 bildade Prager Orgelschule
en stor roll; den uppgick 1890 i MK. Från år
1920 existerade ett Deutsches Konservatorium.
231
232
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0132.html