RALLENTAN DO Torsten Ralf. internationellt ryktbar genom sina sång-ligt glänsande och sceniskt livfulla rollskapelser. — Kammersänger 1936. Litt. et art. 1945. Hovsångare 1952. Efter stud, för Haldis Ingebjart och vid MK i Sthlm samt vidare utbildning i Berlin deb. R. 1930 som Cavaradossi i Tosca på stadsteatern i Stettin, var eng. där 1930—32, i Chemnitz 1932—33, Frankfurt a. M. 1933—35 samt vid Staatsoper i Dresden 1935—43. Från 1945 har R. gästspelat flerstädes utomlands, bl. a. på Metropolitan (ffg. 1945), Teatro Colon i Buenos Aires, Det kgl. teater i Khmn och statsoperan i Wien. På K. teatern i Sthlm har han framträtt vid olika tillfällen, ffg. 1941. Roller: Don Ottavio i Don Juan, Florestan i Fidelio, titelr. i Tannhäuser, Lohengrin och Parsifal, Tristan i Tristan och Isolde, Siegmund i Valkyrian, Walter i Mästersångarna, Pedro i Låglandet, Apollo i Daphne, Radames i Aida, titelr. i Otello, Canio i Pajazzo, Don José i Carmen o. a. • H. M-g Rallenta'ndo, förk. rall., it. (av it. ral-lenta're, släpa efter), tempobet., innebärande att tempot så småningom göres långsammare. Synonymt användes någon gång termen a 11 e n t a'n d o. Återgång till huvudtempo angives med a ->tempo. Ralov, B ö r g e, dansk dansör och koreograf (f. 1908 20/7), deb. 1927 på Det kgl. teater i Khmn, där han 1933 blev solodansör, 1934 balettinstruktör, 1942 1. solodansör och 1945 lärare i balettskolan. Utbildad vid nämnda skola gjorde sig R. 299 redan som helt ung gällande med sin eleganta dans, som under Balansj in-säsongen 1930—31 renderade honom huvudpartier i bl. a. Jo-sephs-Legende. Under 1930—40-t. den främste inom ensemblen har han haft en rad huvudroller såväl inom den internat. repertoaren (bl. a. i Rosendrömmen, Petrusjka, L’après-midi d’un faune och Giselle) som den klassiska (Gennaro i Napoli) och moderna danska och har ofta framträtt utomlands (Sthlm ffg. 1938 vid da. balettens gästspel på K. teatern). — Som koreograf deb. han 1934 med Enken i Spejlet, som ännu anses vara en av de bästa danska prestationerna i den intellektuella genren och har följts av bl. a. De fire Temperamenter, Passiones, Tolv med Posten och Kolingen. — G. 1944—51 med dansösen Kirsten Ralov. Sv. Kr.-J. Ralov, Kirsten, f. Gnatt, dansk dansös (f. 1922 26/3), sedan 1942 solodansös vid Det kgl. teater i Khmn. F. i Österrike kom R. tidigt till Danmark och utbildades vid nämnda teaters balettskola, där hon gjorde sig bemärkt redan i barnroller (i Hyrdinden og Skorstensfejeren, Svinedreng-en o. a.) och där hon fick sitt genombrott 1942 som Prinsesse Sukkergodt i Siar af f enland. Hon har sedan dansat i en rad huvudpartier ss. Amélie i Drömmebilleder, Myrtha i Giselle, ballerinan i Petrusjka och prinsessan i Tömrosa. I H. Landers Diana (1951) byggdes hu-vudr. på hennes konstnärliga förtjänster. Utmärkande för R. är hennes ovanliga musika-litet och utomordentliga skicklighet i allegro -dans. Gästade Sthlm tills, m. maken 1947. — G. 1944—51 m. dansören Börge Ralov. — En bror till R. är dansören Poul Gnatt, solodansör vid Det kgl. teater i Khmn. Sv. Kr.-J. Rambert [rä'mbat], Marie, eg. M i-riam Rambach, engelsk balettledare av polsk börd, gr. av B a 11 e t Rambert, ett av Englands främsta balettföretag. Efter stud, för Jaques-Dalcroze blev R. 1913 rytmik-instruktris för Djagilevs ensemble. Under samtidiga stud, för Cecchetti förvärvade hon där grundliga insikter i den akademiska danskonsten och kunde 1920 öppna egen balettskola i London. Med denna som basis bildade hon 1930 en fast ensemble, först kallad Ballet Club, senare Ballet Rambert. Ledande koreografer ha under 1930- och 40-t. varit F. Ashton, Andrée Howard, A. Tudor och F. Staff. Repertoaren har omfattat Dark elegies, Death and the maiden, Facade, Foyer de danse, Jardin aux lilas, Lady into fox, The planets och Va-lentine’s Eve o. a. — Litt.: L. Bradley, Sixteen years of Ballet Rambert (1946). K. R-n 300