RANKETT Sulho Ranta. tonsättare (i Musikvärlden 1945); G. österberg, Gilgamesj, en ny svensk opera (i dens. 1945); special-nr av Musikrevy 1950. G. P. Ra'nkett (Ra eket t), barockstämma imiterande blåsinstr. med samma namn, vilken återupptagits i våra dagars orglar. R. är en tungstämma av regaltyp med dubbel uppsats, bestående av ett inre och ett yttre rör. Tonhöjden är 16' el. 8' och klangen klar och dämpat metallisk. Nära besläktad är ->Sordun. B. K. Rånki, G y ö r g y, ungersk tonsättare (f. 190 7 30/10). Elev av Kodåly vid MH i Budapest har R. framträtt med scen-och filmmusik, ork.-verk (bl. a. 1514, 1949), körverk, kammarmusik, pianostycken och sånger. Ranki, Karl, österrikisk dirigent och tonsättare (f. 1898 Uio), sedan 1939 bosatt i England och 1946—51 kapellm. vid Covent Garden. Elev av Schönberg och von Webern blev R. 1922 kapellm. vid Volksoper i Wien och verkade därefter vid bl. a. Staatsoper i Berlin 1928—31, Wiesbaden 1931—33, Graz 1933—37 och ty. operan i Prag 1937—39. I England har han dirig. London Philharm. Orch. och BBC Symphony Orch. samt gjort goda grammofoninsp. Bland hans komp, märkas operan Deidre of the sorrows, 3 symf., en stråkkvart., kör- och solosånger m. m. G. P. Ranta, Sulho Veikko Juhani, finländsk tonsättare (f. 1901 15/8), sedan 1932 verksam i Hfors som pedagog och musikskriftställare. R:s stora produktion präglas av en strävan till en universell ton. I början atonalt inriktad har han med åren modererat sin stil. Efter stud, vid Hfors musikinst. och univ. (fil. mag. 1927) samt i Berlin, Paris, Wien och Rom har R. tjänstgjort som ork.- och körledare i bl. a. Uleåborg, Tammerfors, Viborg och Hfors; har även gästdirig. i Sthlm 1943. Sedan 1934 är han lärare i musikteori vid Si-beliusakad., sedan 1937 därjämte v. dir. Som kritiker har han framträtt i bl. a. Ilta-Sanomat sedan 1933. — Sibelius-stip. 1945. Verk: Baletten Körsbärsblommornas fest o. a. scenmusik; 4 symf., 2 concertinos, en concerto, flera sviter o. a. ork.-verk; kammarmusik, piano-, vl.- och orgelkomp., kantater o. a. kör-musik, solosånger m. m. Skrifter: Musiikin historia pääpiirteittäin (»Musikens historia i sina huvuddrag»; 1933), Sointuoppi (»Harmonilära»; 1940), Musiikin valtateillä (»På musikens allfarvägar»; 1942), Sävelten valoja ja varjoja (»Tonernas dagrar och skuggor»; 1946): har red. Sävelten mesta-reita (»Tonernas mästare»; 1945), Suomen sä-veltäjiä (»Finlands tonsättare»; 1945; däri R:s självbiogr.), Sävelten taitureita (»Tonernas virtuoser»; 1947). — G. 1925 m. sångerskan El 1 i Kaislaranta (Karén; f. 1900 25/f»), som verkat vid teatrar i Björneborg, Viborg, Åbo och Hfors samt som konsertsångerska; har även framträtt i Sthlm (ffg.: 1943). J.R-s Ra'ntzau, Rolf Brand t-, norsk pianist (f. 1883 21/5), har efter sin debut 1898 givit talrika konserter i Skandinavien, Tyskland och USA. R., som stud, för Agathe Backer Gröndahl, X. Scharwenka, Busoni o. a., är en impulsiv musiker med kapriciöst temperament, virtuos teknik och färgrikt spel. H. K. Rantzén, Torsten Lennart, tonsättare (f. 1889 6/io), sedan 1922 organist i Alingsås stadsförsaml. och från 1923 musiklärare vid samrealskolan (nu lärov.). — AssMA 1949. R. avlade org.-ex. 1909, musiklärarex. 1911 vid MK i Sthlm samt kyrkosångarex. 1912 och var 1912—22 org. och musiklärare i Åhus. Sedan 1924 är han även dirig. för Alingsås mu-sikfören:s ork., manskör och kyrkokör, blev 1928 förbundsdirig. i Västergötlands sångar-förb. och 1943 2. för bundsdirig. i Svenska sångarförb. (v. dirig. för dess representationskör i USA 1938); har lett kördirigentkurser. R. har skrivit kantater, melodramer, sånger för manskör och bl. kör, romanser, vl.- och pianostycken m. m. H. M-g Ranz des vaches ->Kuhreigen. Raphael [ra/fael], Günter, tysk tonsättare och pianist (f. 1903 30/4), dotter 315 316