RA SCH, ALBERTINA son till A. Becker, kallades 1949 till lärare i komposition vid MK i Duisburg. Utbildad bl. a. vid MH i Berlin (R. Kahn) och för M. Trapp och A. Mendelssohn i Darm-stadt var R. 1926—33 lärare i komp, vid MK i Leipzig och verkade 1934—45 i Meiningen och 45—49 i Laubach (Hessen). Han framträdde ofta som pianist (sv. radio ffg. 1931) och har från 1935 företagit upprepade turnéer, bl. a. till Skandinavien, med musik för 2 pianon (tills, m. hustrun). Hans komp., vilka fr. o. m. 3. symf. (1942) förete en personlig riktning med karakteristisk rytm och linjär tematik, ha uppmärksammats även i vårt land. R. erhöll 1948 Liszt-priset. — G. 1934 m. den danska pianisten Pauline Jessen (f. 1910 2Vn), som efter stud, för Teichmüller och R. vid MK i Leipzig varit pianopedagog i Meiningen 1933—44 och sedan 1945 konserterat tills, m. maken. Verk: 5 symf.: op. 16 (1926), 34 (1932), 60 (1942), 62 (1947) och Sinfonia breve op. 67 (1949), en sinfonietta (1938), Schottische Variationen op. 23 (1929), Smetana-Suite op. 40 (1938), Jabonah, balettsvit op. 66 (1948), vl.-kons. op. 21 (1928), Symphonische Fantasie op. 59 (1940; m. solo-vl.), Kammerkonzert op. 24 (1929; m. solo-vlc.), orgelkons. op. 57 (1936), sax.-concertino op. 71 (1951); ett rekviem op. 20 (1929), Te Deum op. 26 (1930), Vater unser, koralkantat op. 57 (1937), motetter, psalmer o. a. körsånger a cap.; stråkkvint, op. 17 (1925), 6 stråkkvart., pianotrio C op. 11 (1925), klar.-kvint. op. 4 (1924), biåskvart, op. 61 (1945), sonater och sonatiner för olika besättningar o. a. kammarmusik; sånger, piano- och orgelkomp., bearb. m. m. — Litt.: O. Riemer, Pro-phetische Musik ... (i M 1947). G. P. Rapp, Mikael, jämtländsk fiolspelman (1799—1877), till yrket soldat. Ett 20-tal år fältmusikant vid Jämtlands fält-jägarreg. och bosatt i Fanbyn, Sundsjö s:n, blev R. den främste representanten i ö. Jämtland för sextondelspolskan, den där dominerande polsktypen i motsats till triol- el. den s. k. jämtpolskan i n. och v. landskapet med Lapp Nils som främste företrädare. Genom A. Lindahl i Sundsjö har en stor del av R:s repertoar bevarats. — Litt.: Svenska låtar. Jämtland och Härjedalen, 2 (1927). O. A. Rappe-Welden, Signe, opera- och konsertsångerska, sopran (f. 1879 24/«), mor till G. Lundén-Welden och verksam som sångpedagog i Sthlm. — Hovsångerska 1909. Litt. et art. 1914. R., som fick sin höga, ljusa, glansfulla och smidiga stämma utbildad av bl. a. Tekla Hofer i Stockholm och Etelka Gerster-Gardini i Berlin vann eur. berömmelse med sin vokalt och dramatiskt temperamentsfulla framställning av Salome på hovoperan i Mann-heim 1906, där hon deb. s. å. och var anställd till 1908. Samtidigt gästspelade hon flerstädes i Tyskland samt i Sthlm och var 1908- 317 Günter Raphael. Signe Rappe-W elden 11 knuten till hovoperan i Wien; gästade bl. a. Covent Garden 1910. Åren 1912—13 eng. vid K. teatern i Sthlm konserterade R. därefter, ofta med maken som ackompanjatör, i Europa och USA. — G. 1912 m. pianisten, direktör Sigge Herbert Lundé n-W. (f. 1889). Roller (u. n.): Pamina i Trollflöjten, Rezia i Oberon, Senta i Holländaren, Venus och Elisabeth i Tannhäuser, Elsa i Lohengrin, Eva i Mästersångarna, Gutrune i Ragnarök, Margareta i Faust, titelr. i Aida, Desdemona i Otello o. a. Rappolo [-påu'låu], Leon Joseph, amerikansk jazzmusiker, klarinettist (1902— 43), en av jazzens stilbildande solister. R. blev känd som klarinettist i jazzork. New Orleans Rhythm Kings, som spelade i Chicago 1921—24. O.H. R(h)apso'der, grek., kallades i antikens Grekland de sångare, vilka vanl. till ackomp. av kithara el. lyra föredrogo ->r (h) apsodier. Förmodl. uppträdde r. ej som nyskapande utan endast som reproducerande musiker. B. Hbs R(h)apsodi' (av grek. rhapsodi'a, eg. de av ->rapsoderna föredragna dikterna, särsk. utdrag ur de homeriska sångerna), i mus. sammanhang ung. liktydigt med fri fantasi av innehållsmässigt enhetlig karaktär. I denna betydelse har termen begagnats för tonsättningar av t. ex. Liszt, Dvorak, J. Svend-sen och Alfvén. Hos Brahms bet. r. dels ett stycke av närmast balladartad typ (op. 79 och 119:4) och dels »brottstycke» ss. i altrapsodin op. 53. — Jfr även Form. G. P. Rasch, Albertina, amerikansk dansös, balettmästare och koreograf (f. 1896), främst känd för sina baletter till åtsk. opera- och operettföreställningar. Utbildad vid Wienoperans balettskola kom R. 1911 till USA, där hon 1913 blev premiärdansös vid Century Opera House i New York, 1914 vid Chicagooperan, 1916 prima ballerina och balettm. vid American Opera Co. i Los Angeles. Med egen ensemble turnerade hon på 318