REGISTRERING Klavier in M. R:s Kunst (1942); E. H. Müller von Asow, M. R. und seine Welt (1944); A. Kalkoff, Das Orgelschaffen M. R:s... (1950); Gerd Sievers, M. R:s Kompositionen in ihrem Verhältnis zu die Theorie Hugo Riemanns (i MF 1950); D. Mitchell, M. R. 1873—1916 (i MR 19'T); W. Jinkertz, Mit R. an zwei Flügeln (1952); H. Walcha, R:s Orgelschaffen kritisch betrachtet (i MuK 1952). — Neues M. R.-Brevier (1948: utg. av H. Kühner); M. R. Briefwechsel mit Herzog Georg II. von Sachsen-Meiningen (1949; utg. av Hedwig och E. H. Müller von Asow). — W. Altmann, R.-Katalog. Vollstän-diges Verzeichnis sämtlicher Werke ... M. R s (21926): F. Stein, Thematisches Verzeichnis der im Druck erschienenen Werke von M. R. (1934—41 ff.). G.P. Regering benämnes i orgeln samtliga anordningar för förmedling av den spelandes impulser till pipverket. (Jfr Orgel, Registratur, Spelbord, Traktur.) Reggiani [red3a'ni], Hilde, amerikansk operasångerska, sopran, av italiensk börd (f. 1914), tillhörde 1939—43 Metropolitan. R. har gästspelat i Europa (bl. a. på La Scala i Milano) och på Teatro Colon i Buenos Aires. Regfna caeli [- se: Ti], lat., Himmelens drottning, en av Maria-antifonerna, tidigast belagd i ett antifonarium från slutet av 1100-t. ->Maria-antifoner. RegiTio von Prüm, tysk musiklärd (d. 915), abbot i Prüm, senare i S:t Maxi-min i Trier. R. skrev bl. a. Epistola de harmonica institutione ... (Gerbert 1) och Tonarius sive octo toni cum suis differentiis (i Couss. 2). Regis, J ohannes (Jean), flamländsk tonsättare (senare hälften av 1400-t.), körledare vid domkyrkan i Antwerpen 1463, lär även ha varit sekr. till Dufay. R. står kompositionstekniskt närmast Okegh-em. Missa super L’homme armé utg. i MPLSER, ser. 1, 1:5. Register (av medeltidslat. regi'strum, förteckning). 1. Bet. för tonlägena i den mänskliga rösten. R. indelas härvid vanl. i ->bröströst och ^-huvudröst. Då dessa termer emellertid äro vilseledande — olikheterna i r. bero i första hand på svängningsarten hos stämbanden — begagnar man numera ofta bet. ful 1-r., r a n d-r. och m e 11 a n-r. I förstn. fallet svänga stämbanden till sin fulla längd (bröströst), medan rand-r. åstadkommes genom att endast stämbandens kanter svänga. Om stämbanden åter hindras att svänga i sin fulla längd uppstår huvudrösten, hos manliga sång are även kallad ->falsett. Till mellan-r. hänföras alla toner, som icke tillhöra ovanst. huvudtyper. En stämma, som behärskar den omärkliga övergången mellan de skilda r., säges vara egaliserad (->Egalisera). G. P. 2. I orgeln är r. dels alternativ bet. för ->-orgelstämma, dels kollektivbenämning för registerandrag och manubrier (->Spelbord). Registerandrag ->Spelbord. Registercrescendo ->Registersvällare. Registerkancellåda ->Luftlåda. Registerlåda el. andragslåda, i orglar med pneumatiska luftlådor alternativ benämning på luftkista innehållande registerventiler. Jfr Luftlåda. Registersvällare, registercrescendo el. generalcrescendo, en anordning för successiv in- eller urkoppling av en orgels samtl. stämmor efter styrkegrad — ev. jämte trakturkoppel. R. regeras vanl. med en balanstrampa; med en rulle (vals) som utlösare benämnes den även r ull s väl 1 a re. — Då r., som i princip innebär en fixerad serie av fasta kombinationer, är av diskutabelt konstnärligt värde, söker man numera stundom undvika dess nackdelar genom att anlägga fritt inställbara stämcre-scendon. (Jfr Koppel.) B. K. Registerventil ->Luftlåda. Registratu'r bet. i orgeln de anordningar, med vars hjälp den spelande regerar luftlådornas registerventiler. Vid mekanisk r. överföres rörelsen från re-gisterandragen i spelbordet direkt till dessa genom koppelstänger (vid mindre behov av kraftutveckling ersatta med abstrakter), vinklar, vällar och vippor. Me-kanisk-pneumatisk r., som huvudsaki. praktiseras vid slejflådor, innebär att själva arbetet med slejfernas in- och utdragande utföres av en dragbälgsanordning, medan dess manöverventiler stå i mekanisk förbindelse med spelbordet. Vid tillämpningen av rör-pneumatisk el. elektropneumatisk r. på slejf-lådor användas även dragbälgar, men dessa styras på rörpneumatisk resp, elektrisk väg. Registerventilerna i pneumatiska luftlådor bjuda avsevärt mindre motstånd än slejferna, varför här de sistn. r. direkt kunna användas. Vid helpneumatisk r. erfordras i princip en registreringslåda i spelbordet, ett r e-gisterventilrelä i anslutning till luft-lådan (registerlådan) samt förbindande rörledningar. Elektropneumatisk r. har kontaktanordningar i spelbordet, vilka genom elektriska ledningar stå i förbindelse med ett elektropneumatiskt registerventilrelä. (Jfr Luftlåda, Relä, Rörpneumatik, Spelbord.) B. K. Registraturkoppel ->Koppel. Registrering, den spelandes klangliga utnyttjande av orgelns stämmor. 349 350