RHODIN Teddy Rhodin. T. Riabotjinska. Maria Ribbing. Stig Ribbing. Rhodin, Teddy Vitali, dansör (f. 1919 28/2), en av de ledande krafterna i K. teaterns i Sthlm balettensemble; premiärdansör 1943. Utbildad i balettelevskolan eng. R. 1937 som figurant vid K. teatern; har sedan stud, även utomlands för bl. a. Lubov Jegorova. En starkt urspr. dansbegåvning, gjorde R. sina första mera markanta insatser i Bolero (1938) och An-dalusia (1939), framträdde -därefter som ledande solodansör i Svansjön, Törnrosa och Pe-trusjka och har senare haft prominenta partier i bl. a. Scheherazade, Johannesnatten, Giselle och Abraxas. — Han har även försökt sig som koreograf, bl. a. med den abstrakta baletten Arabesques (1948). K. R-n Riabo'tjinska (Riabouchinska), Tatja-n a, rysk dansös, utbildad av bl. a. Olga Preobrajenska i Paris; ballerina vid ryska Monte Carlobaletten 1932—41. Som gäst har R. uppträtt även i New York (1944), Buenos Aires (1947) och vid Ballets des Champs Élysées, Paris (1948), samt dansat prominenta roller i bl. a. Cinderella, Coq d’or, Rosendrömmen, Choreartium. Scuola di ballo, Paganini. — G. m. dansören D. Lis j in. K. R-n Ribattuta [-to'ta], it., eg. återslag, bet. ett inom den musikaliska ornamentiken använt förfaringssätt, bestående av en från början långsam, men så småningom allt hastigare växling mellan en ton och den närmast högre liggande. Under 15—1600-t. var r. italienarnas namn på den typ av drill, som bildades vid upplösning av förhållningsspänningen i kadensen (->Drill). G.P. de Ribaupierre [ribåpiä/r], André, schweizisk violinist (f. 1893 28/-,), sedan 1929 jämte systern, pianisten M a t h i 1-d e de R. (f. 1885), och brodern Émile ledare av och lärare vid École Normale de Musique (från 1923), gr. 1915 som Inst. de Musique de R., i Lausanne. R. stud, för Ysaye m. fl. och deb. i London 1911, varefter han turnerat i Europa, Amerika 383 Tryckt 6/i0 52 och Australien; lärare vid MK i Lausanne 1914—19 och i USA 1921—29 samt vid MK i Genève och École Normale de Musique i Paris. R:s bror, violinisten och tonsättaren Émile de R. (f. 1887 27/ ), var elev bl. a. vid MK i Prag, Schola Cantorum i Paris och av Flesch, gr. tills, m. systern 1915 MK i Vevey och Montreux och ovannämnda inst. i Lausanne; leder sedan 1917 av honom bildade Société de l’Orch. du Cons. de Montreux. Har skrivit ork.- och kammarmusik. A. B. Ribbing, Bo Carl Stig, pianist (f. 1904 B/i), har lagt i dagen sin förnäma konstnärliga kvalité såväl vid soloframträdanden som i egenskap av ackompanjatör och kammarmusikspelare; sedan 1951 e. o. lärare vid MH i Sthlm. R., som stud, för bl. a. Boon och H. Rosenberg i Sthlm, A. Schnabel i Berlin och J. Weis-man i Freiburg i. Br., deb. 1922 och har sedan 1925 konserterat i de nord, länderna och på kontinenten samt i Sverige även framträtt som dubbelpianist tills, m. A. Pettersson. G. 1940 m. den österrikiska konsertsångerskan, sopran, Maria Magdalena E d e n h o-fer (f. 1911 Vi), som efter stud, i Wien samt för bl. a. J. Forsell och Mme Skilondz deb. i Sthlm 1940. Hon har senare givit framgångsrika konserter även i Tjeckoslovakien, Österrike och Danmark. H. M-g Ribeca ->Rebec. Ribe'ra y Tarrago', Juli ån, spansk lärd (1858—1934), universitetslärare i spansk-arabisk litteratur i bl. a. Madrid. R. har särsk. ägnat sig åt den medeltida spansk-arabiska musiken. Skrifter: La musica de las Cantigas. Estudio sobre su origen y naturaleza (1922; eng. uppl. 1929; m. facsimile och transkr.), La musica an-daluza medieval en las canciones de trovado-res, troveros y minnesinger (3 d., 1923—25\ La musica de la jota aragonesa (1928). M.T. Ribers, Kristian Peder, dansk organist (1879—1939), efter utbildning för Nebelong verksam i Khmn från 1908, även som kördirig. (bl. a. KFUM:s kör) 384