RINGNES Verk: 3 symf. (1939, 44 o. 48) o. a. ork.-verk; kammarmusik (en stråkkvart., Duo för vl. o. va, en blåssext.); Till livet för bl. kör och stråkork., sånger m. m. — Skrifter: Helsingfors orkesterföretag 1882—1032 (1932), Säveltaide (1945), Sibelius (1948) samt tidskr.-art. E. B. Ringnes, Inge Rolf, norsk pianist (f. 1894 25/2), har på senare tid särsk. ägnat sig åt botandet av arbetsnevroser med pianotekniken som utgångspunkt och hållit föredrag härom flerst. i Norden. R. stud, för bl. a. Dagmar Walle-Hansen i Oslo, vid MH i Berlin och för A. Schnabel, deb. 1917 i Oslo och har givit talrika konserter i Norden, Tyskland, Österrike, Holland och USA. Ordf, i Oslo musikklaererforen. 1929—35 och Norske musikklaereres landsforb. 1936— 46. — Skrifter: Klaverteknikk og yrkesnev-rose (1944), Yrkesnevrose i förbindelse med kontorarbeide (1945). H. K. Ringvall, Axel Wilhelm Leopold, operettsångare och skådespelare (1860— 1927), son till militärmusikern Fredrik Vilhelm R. (1825—93). R. var en av svensk operetteaters originellaste personligheter med en outtömlig förmåga att variera sina komiska figurer genom maskering och karakteriserande detaljer. R. deb. 1880 som Briquet i Nya garnisonen hos C. J. Fröberg på Uppsala teater, tillhörde 1882—83 Tivoliteatern i Oslo, 1883—87 Djurgårds-, Södra och Nya teatern i Sthlm, 1887— 94 F. Carlbergs och M. Fröbergs resande sällskap, 1894—95 Vasateatern, 1895—98 H. Selanders lyriska avd. och 1898—1918 (under A. Ranft) Vasa-, Östermalms- och Oscarsteatrar-na i Sthlm. Förutom gästspel i Hfors, Petersburg, Danmark och Norge företog R. turnéer i sv. landsorten med egna vis- och deklama-tionsaftnar. — G. 1883 m. operettsångerskan Olivia Augusta (Bertha) Wallin (1861— 1942). Roller: Frank i Läderlappen, Lambertuccio i Boccaccio, Ollendorff i Tiggarstudenten, Zsupån i Zigenarbaronen, Baron Zeta i Den glada änkan, furst Basil i Greven av Luxemburg, Calchas i Den sköna Helena, Pietro i Frihetsbröderna, Maroufle i Lille hertigen, Gar-gousse i Surcouf, titelr. i Mikadon o. a. H. M-g Ringve Musikkhistoriske Museum i Norge gr. 1946 genom testamentarisk gåva av konsul C. A. Bachke och hans hustru. Donationen består av den hist. egendomen Ringve invid Trondheim jämte penningmedel. Sami, omfatta musikinstr., ms., noter, musik-litt. och bilder. Särsk. rum ägnas tonsättare ss. Beethoven, Chopin, Mozart, Tjajkovskij o. a. Föreståndare Victoria Bachke. H. K. Rfnkama, Nils (Nisse) Richard, fin-411 ländsk dirigent (f. 1920 4/i2), kormästare vid Finska operan i Hfors sedan 1946. R. har stud, i Hfors vid Sibeliusakad. och univ. Han har dirig. operor, operetter och konserter samt fungerat som körledare och ackompanjatör. R. har komp, solosånger och filmmusik. V. H-o Rinuccini f-not/i'-], Ottavio, italiensk diktare (1562—1621), tillhörde kretsen kring greve Bardi i Florens (*>Camerata) och var den florentinska operans första textdiktare. Efterbildare av Tasso och själv litterärt och mus. högt kultiverad, var R. sålunda en inflytelserik rådgivare vid de preliminära försöken att utforma en dramatisk stil och skrev bl. a. med musik av L. Marenzio intermezzot Apollo e il pitone (1589). Med sina bägge libretti Dafne (tonsatt av J. Peri 1597 och M. da Gagliano 1608) och L’Euridice (Peri 1600, G. Caccini 1602) lade han även grunden till den tidiga traditionen av operan såsom ett sjunget pastoraldrama. För Monteverdi skrev han Arianna (1608) och delvis Ballo delVingrate (s. å.). En textbok, Narcisso, trycktes först 1829. Om R:s betydelse för den tidiga operan vittna Peris och da Gaglianos företal till Euridice resp. Dafne. Litt.: A. Solerti, Gli albori del melodram-ma 1 (1904); dens., Musica, ballo e dramma-tica alla corte Medicea dal 1600 al 1637 (1905); R. Rolland, Histoire de 1’opéra en Europé avant Lully et Scarlatti (21931). E.S-m Ri'o de Janeiro [- Öa ganä^ro], Brasiliens huvudstad (omkr. 2 052 700 inv. 1948) och sedan 1800-t:s början huvudort för landets kulturella odling. Grundlagt av fransmännen 1555, kom R. 12 år senare under port, överhöghet och blev 1763 säte för den port, vicekonungen av Brasilien. Musiklivet, som dittills florerat huvudsaki. i kyrkans hägn, erhöll nu viktiga impulser även från hovet: ett hovkapell grundades, och operaföreställningar togo sin början. Denna verksamhet fick ytterligare stimulans, sedan Joäo VI av Portugal år 1808 slagit sig ned med sitt hov i R. Hovkapellet reorganiserades, och den gamla teatern ersattes med den tidsenligare Teatro Säo Joäo, invigd 1813. Är 1841 gr. F. M. da Silva Conservatorio de Musica, landets viktigaste undervisningsanstalt för musik, vilken från 1889 under namn av Instituto Nacional de Musica intensifierade sin verksamhet och numera som Escola Nacional de Musica är knuten till univ. (gr. 1920); nuv. dir. är Joanidia Sodré. Under 1900-t. har musiklivet givits allt bredare underlag. Opera spelas på Teatro Muni-cipal, som under ledning av bl. a. E. Szenkar, M. Grau och S. Guerra nått en hög standard. Fast ensemble saknas alltjämt, och verksamheten upprätthålles med gasterande artister. Andra scener äro öpera de cåmera do Brazil 412