R1TM0 under H. J. Koellreutter samt amatörteatern Teatro Experimental di Estudante. Teatro Mu-nicipal ger även symf.-kons.; den främsta ork. är dock den 1940 gr. Orquestra Sinfonica Bra-sileira, som letts av gästdirigenter ss. Kleiber, Ormandy, A. Wolff o. a. En viktig inst. är vidare Academia (Brasileira) de Müsica, gr. 1946 av bl. a. H. Villa Lobos med O. L. Fernåndez som dir. Bland körsammanslutningar märkes Associagäo de Canto Coral under ledning av C. Person de Mattos. Konserter arr. även Cul-tura Artistica, gr. 1935, och Associagäo Brasileira dg Concertos, R:s ledande musiksällskap. R:s främsta musikundervisningsanstalter vid sidan av Escola Nacional äro det av staten erkända Cons. Brasileiro de Müsica (dir. An-tonieta de Souza) och det privata Cons. de Müsica do Distrito Federal under C. de Al-meida. Av bibi, och instr.-saml. må nämnas kollektioner i Escola Nacional och Biblioteca Nacional. — Jfr även Brasilien. G. P. de Ripa, Albert o (M a n t o v a n o, dvs. från Mantua), Seigneur de Carrois, fransk lutspelare (d. 1551), från 1529 vid Frans I:s och Henrik II:s hov. R:s viktigaste verk är Tabulature de luth, utg. i 6 d. 1553—58 av hans elev G. Morlaye. — Litt.: Michel Brenet i L’année musicale 1911; J. G. Prod’homme i RdM 1925. I. S. Ripie'no, it., eg. fyllnad, angav i 1600-och 1700-t:s koriskt besatta ensemble-och ork.-stämmor alla de instrumenta-lister (»ripienista»), som icke tillhörde den solistiska concertino-gruppen i verk med konsertant gruppväxling utan endast spelade med i samtliga tuttiavsnitt. Står i äldre ork.-stämmor utsatt r., avses hela ork. (tutti), medan senza r. anger utförande av endast solisterna resp, den främsta pulten i varje stämma. I. B-n Ripley [ri'pli], G 1 a d y s, engelsk sångerska, alt (f. 1908 9/7), deb. redan vid 17 års ålder och är efter en snabb karriäi-särsk. känd som oratoriesångerska. R. har utom i England, Frankrike, Belgien och Holland framträtt i det Brittiska samväldet. Grammofoninsj ungningar. Riquet, Christian, pseud. för ->Casade-sus, H. Rfsler, Joseph É d o u a r d, fransk pianist av tysk börd (1873—1929), ansedd som en av sin tids främsta. — LMA 1906. R. stud, vid MK i Paris för Diémer (piano) och T. Dubois (teori), deb. efter ytterligare stud, för bl. a. d’Albert i Paris 1894 och kon-serterade sedan i hela Europa. Han spelade gärna hela komp.-cykler, ss. Beethovens samtl. sonater, Bachs Wohltemperirtes Clavier och Chopins samtl. verk. — Medl. 1906 av »Con-seil supérieur» vid MK i Paris. A. L-ll 413 Rispo'sta, it., svar, termen för temats svar, comes, i en fuga el. fugerad sats. ->Fuga. Rist, Johann, tysk diktare (1607— 67), kyrklig ämbetsman i Wedel a. d. Elbe. R. lyckades förmå några betydande kompositörer att i en enkel och folklig stil sätta musik till hans andliga och världsliga dikter, varigenom han indirekt utövade ett vidsträckt inflytande på sin tids litterära och mus. smak. Fortfarande bekanta äro koralerna O Ewig-keit, du Donnerwort och O Traurigkeit. Till tonsättarna i hans liedsaml. hörde H. Pape, genom vilken den ristska visstilen fördes till Sverige, J. Praetorius, J. Schop, J. Schultz, H. Scheidemann, T. Selle, M. Jacobi, A. Ham-merschmidt och S. G. Staden; R:s egna tonsättningar anses ej vara av större värde. — I Sv. psalmboken 1937 är R. representerad genom psalmerna 98, 155, 413, 443 och 463. — Litt.: W. Krabbe, J. R. und das deutsche Lied (diss. 1910); O. Heins, J. R. und das niederdeutsche Drama (1930). I. S. Risto'ri, Giovanni Albert o, italiensk tonsättare (1692—1753), verksam från 1715 i Dresden i olika befattningar som operakompositör och kyrkomusiker, från 1750 bitr, operakapellm. till J. Hasse. R. hörde till föregångsmännen för buffan och skrev ett tjugutal operor och intermezzi samt vidare kyrkomusik (oratorier, mässor, kantater m. m.). Till hans mera kända verk för scenen höra Calandro (1726), Don Chisciotte (1727) och Le fate (1736), alla i Dresden. — Litt.: K. R. Mengelberg, G. A. R.... (diss. 1916). Ritarda'ndo, förk. r i t., it., återhållande, tempobet., som anger, att tidmåttet successivt skall göras långsammare. R i-tenuto [-no'tå], it., återhållet, innebär en omedelbar minskning av huvudtempot. Ritchie [rftji], Margaret, engelsk operasångerska, sopran (f. 1903 7/6), främst uppskattad för sin utpräglade stilkänsla. R. stud, vid Royal Coll. of Music, för H. Wood o. a. och har varit eng. vid Covent Garden, Sadler’s Wells Opera Co., Glynde-bourne-operan samt i Belgien, Holland, Schweiz och Spanien. Som medl. av The English Opera Group kreerade hon Lucia i The Rape of Lucretia och Miss Wordsworth i Albert Herring; har även framträtt i oratorier och gjort grammofoninsjungningar. H. M-g Ritenuto ->Ritardando. Ritmo, it., rytm, i föredragsbeteckning ->Battuta. 414