ROSENHOFF zén, H. R. och Lycksalighetens ö (i Studiekamraten 1945 och DMT 1947); M. Pergament, A giant of modern Swedish music (i ML 1947; även separat); A. Hallenberg, Ett modernt juloratorium (i Kyrkosångsförbundet 1950); B. Wallner, Oratoriet hos Honegger och R. (i Prisma 1950); L Bengtsson, Den nya svenska musiken (i Nord, tidskr. för vetenskap, konst och industri 1951); N. L. Wallin, H. R:s The Revelation of St. John (i Musikrevy, internat. 1951; sv. uppl. i Nordisk musikkultur 1952); B. Wallner, Melodiken i H. R:s senaste instrumentalverk (i Ord och bild 1952). B. W-r R:s dotter, sopransångerskan Ann Sofi R. (f. 1927 10/4), har efter stud, för Anna Tibell-Hegert, Dagmar Gustafson och Baruti i Rom framgångsrikt uppträtt i Sthlm (debut 1951) och landsorten samt i sv. och it. radio. Rosenberg, K a i, dansk tonsättare, skriftställare och kapellmästare (f. 1898 15/4), son till V. R., har sedan 1938 regelbundet framträtt i da. radio, där han är känd som barnprogrammens »Onkel Kai». Som tonsättare synnerligen produktiv har R. skrivit operetter, en mängd skådespelsmusik ss. Hvem er jeg? (1932), Det evige liv, Umba-Bumba (1935), Rolf Blåskaeg, Forhyrnings-agenten; film-, revy- och radiomusik, t. ex. radiorapsodin Jeppe på bjerget; ork.-verk, ss. To naturbilleder op. 97; kantater, kammarmusik, pianostycken, sånger och barnvisor till text av systern Kamma Laurents och R. själv, ss. Ivar og Ingers sange (1946; däribl. Spörge-Jörgen och Jeg si’er det) och Egernbo-gen (1948; med Fröen der pustede sig op). — G. 1926 m. skådespelerskan Karen Thisted (f. 1894 13/7), som skrivit en del lättare musik. Er-l Rosenberg, Vilhelm, dansk tonsättare och kördirigent (1862—1944), far till K. R., lärare vid Hornemans musikinst. i Khmn 1890—1906 och kapellm. vid Dag-marteatret 1889—91. Elev av N. Gade, J. P. E. Hartmann och C. F. E. Horneman bär R. som tonsättare prägel av da. romantisk tradition. — G. 2. ggn 1898 m. konsertsångerskan Julie Gundestrup (1871—1948), vilken tills, m. döttrarna Karen (f. 1896) och Kamma Julie, g. Laurents (f. 1903), gr. Hegertrioen. Verk: Operan Lorenzaccio, baletterna Terp-sichore (Khmn 1913) och De forelskedes lu-ner (Khmn 1916), scenmusik till Lysistrate, En sjael efter döden m. fl.; ork.-verk, kantater, körverk och sånger, bl. a. omtyckta folkvise-utgåvor. Er-l Rosenblüth [rå/zanbly:t], Leo, svensk tonsättare och sångpedagog av tysk börd (f. 1904 u/i), sedan 1931 överkantor vid Mosaiska församl. i Sthlm. R., som stud, vid Hoch’s Kons, i Frankfurt a. M. och 1923—31 framträtt som kördirigent Margit Rosengren. Manuel Rosenthal. och oratoriesolist i Tyskland, blev 1941 ledare för Judiska musiksällskapets kör i Sthlm. Han har komponerat operan Sulamit (1931), körverket Cantata hebraica (1944) samt bearb. judisk musik m. m. Har skrivit art. Judisk musik i detta lexikon. Rosendrömmen, fr. Le spectre de la rose, balett. Scenario av J. L. Vau-doyer, koreografi av M. Fokin till musik av C. M. von Weber (Aufforderung zum Tanz). Uppförd ffg.: Monte Carlo 1911 av Djagilevbaletten; Sthlm 1914; Khmn 1928; Hfors 1931. Rosenfeld, Leopold, dansk tonsättare och sångpedagog (1849—1909), skrev färgrika och stämningsfulla romanser. R. var son till kantorn vid synagogan i Khmn I sid or R. (1811—80), som komp, en del hebreiska sånger. Själv genomgick han MK och blev en eftersökt lärare, som pläderade för bättre textuttal (bl. a. i en liten pjäs, Om Textsang, 1887). Som tonsättare var han självständig, även om hans stil och uttrycksmedel voro traditionella. Även musikkritiker i olika tidningar. Verk: Henrik og Else (1885) o. a. körverk, en stråkkvartett, pianostycken och omkr. 200 sånger (Asali, En Sommeraften silde o. a.). Er-l Rosengren, Margit Ingeborg, operettsångerska, sopran (1901—52), en av senare tids främsta svenska inom sin genre. Efter stud, för bl. a. Brag, Haldis Ingebjart och Anna Behle deb. R. 1920 på Oscarsteatern i Sthlm och var eng. där 1920—26 och 1932—38. Åren 1927—30 knuten till Vasateatern och 1931 —32 till Odeonteatern i Sthlm har R. dessutom gästspelat på Stora teatern i Gbg samt i Danmark, Finland och Norge, vid Riksteatern och under K. teaterns operettsäsonger 1939—44. Utg. självbiogr. Oförgätligt glada stunder (1948). Roller: De kvinnliga huvudpartierna i Den Glada änkan, Csardasfurstinnan, Grevinnan Mariza, Boccaccio, Rose Marie, Sista valsen, Viktorias husar, Paganini, Maya, ökensången, Nymånen, Vita hästen o. a. H. M-g Rosenhoff, O r 1 a Albert Vilhelm, dansk tonsättare och musikpedagog (1844—■ 465 466