ROSENKAVALJEREN 1905), bl. a. lärare till Carl Nielsen och av stor betydelse för dennes utveckling. R. stud, för bl. a. N. W. Gade, för vilken han vikarierade som pianolärare vid MK i Khmn 1867—69; ord. lärare i musikteori där 1881—92. Han var en utmärkt pedagog med intresse för den nyare musiken; framträdde med verk för undervisningsbruk samt kammarmusik och sånger. Sch. Rosenkavaljeren, ty. Der Rosenkavalier, mus. komedi i 3 akter. Musik av R. Strauss till text av H. von Hofmannsthal. Uppförd ffg.: Dresden 1911; Khmn 1916; Sthlm 1920; Hfors 1923. — Huvudroller: Octavian (mezzosopran), Fältmarskalkin-nan (sopran), Sophie (sopran), Baron Ochs (bas). Rosenmüller [rå:'zon-], J o h a n n, tysk tonsättare (omkr. 1620—84), berömd för sina instrumentalverk (kyrko- och kammarsonater) och ännu av J. A. Scheibe ansedd som en av sin tids största musiker. R:s levnad var orolig och växlingsrik; konstnärligt betydelsefullast hans vistelse i Italien, där han fick viktiga impulser till vidareutveckling av sin instrumentalmusik. Från 1674 var han hovkapellm. i Wolfenbüttel. — R:s Sonate da camera äro huvudsaki. sviter, enhetligt utformade och med en begynnande sonata, vars förebild han sökte i den vene-tianska operasinfonian. Ett nytt drag är även den ackordiska harmoniken. Verk: Paduanen, Alemanden... (3-st. m. b. c., 1645), Studentenmusic... -mit 3 und 5 violen (1654), Sonate a 2—5 stromenti d’arco ed altri... (1682); Kernsprüche, mehrenteils aus heiliger Schrift (3—7-st., 1648—52), psalmer (solokantater och andliga kons.) o. a. vokalverk i ca 200 ms. (även i UUB). — Nytr.: Sonate da camera cioe sinfonie, alemande, correnti, balletti, sarabande ... 5 stromenti da arco, et altri (1670), utg. av K. Nef i DDT 18; se även RiMB, SchGMB m. m. — Dialogen Tobias und Rdguel och kantaten In hac misera valle i Organum, utg. av M. Seiffert, ur La-mentationes Jeremiae i HAM 2 m. m. Litt.: A. Horneffer, J. R.... (diss. 1898; tr. 99); F. Hamel, Die Psalmkompositionen J. R:s (diss. 1933; m. verkfört.) I. S. Rosenquist, Carl Eric, kyrkomusiker (f. 1906 2e/e), sedan 1930 organist och kantor i Ängelholm. R., som stud, vid Kirchenmusikalisches Inst. i Leipzig, vid MK i Sthlm (org.- och musiklä-rarex. 1929—30) samt i Malmö (kyrkosångarex. 1928), har framträtt som orgelspelare bl. a. vid Nord, kyrkomusikfesten i Khmn 1939. R. har även komp, sånger, orgel- och körverk samt utg. Orgelkonst. Handbok i orgelkännedom (1937); en rad art. i TKG. H. M-g Rosenstock [rå/zonjtåkk], J o s e p h, polsk dirigent och pianist (f. 189 5 27/i), sedan 1948 kapellm. vid City Centei’ Opera i New York. Utbildad vid MK i Krakow och MA i Wien verkade R. bl. a. som kapellm. vid operan i Darmstadt 1922—27 (GMD 1925), som GMD i Wiesbaden 1927—29 och i Mannheim 1930—33; därefter ledare för Jüdischer Kulturbund i Berlin 1933—36 och för filharm. ork. och radioork. i Tokio 1936—41 samt 45—46. R. har skrivit ork.- och pianostycken samt kör- och solosånger. G. P. Rosenthal [rå:'zanta:l], Manuel, fransk tonsättare och dirigent av på mödernet rysk härkomst (f. 1904 18/6), anställd som dirigent vid Parisradion 1937—39 samt 1944—49, då han tillika var chef för musika vd.; blev 1949 ledare av Seattle Symph. Orchestra. — Bild sp. 466. R. började sin musikerbana som violinist i biograf- och revyork.; följde samtidigt kurserna i harmonilära och violin vid MK i Paris och stud, senare privat för bl. a. Ravel, som jämte Stravinskij betytt mest för hans utveckling. Internat. huvudsaki. känd som dirigent, har R. gästuppträtt i Europa (Sverige ffg. 1946) och USA (ffg. 1946). Verk: Komiska operan Rayon des soieries (Paris 1930), operetterna Bootleggers (1933) och La poule noire (1937), baletten Un baiser pour rien (1936); Jeanne d’Arc (m. recitation; 1936), Sérénade (s. å.), Musique de table (1945) o. a. ork.-verk; oratoriet S:t Francois d’Assise (1944) m. fl. körverk m. ork.; kammar- och pianomusik; sånger. K. R-n Rosenthal [rå:'zanta:l], Moriz, polsk pianist (1862—1946), tillhörde den kon-serterande eliten under nära ett halvsekel. Elev av bl. a. Liszt framträdde R. 1878 i Paris och Petersburg men bedrev därefter i flera år univ.-stud. i Wien, innan han började sina vidsträckta konsertresor i USA (ffg. 1888) och Europa (Sverige ffg. i början av 1890-t., senast 1933). År 1922 blev han lärare vid MK i Wien; 1938 bosatte han sig i USA, där han följ, år gr. School of Higher Pianistic Virtuosity i New York. R. har även framträtt som kompositör och tills, m. L. Schytte utg. Schule des höheren Klavierspiels.... A. L-ll Rosett el. ros, benämning på den ofta mycket konstfullt arbetade utsmyckningen av lutinstrumentens ljudhål. Antingen 467 468