RUTZ skrev operor, bl. a. Gli sposi in maschera (1763). — Litt.: Art. av F. Torrefranca i RMI 1919 (m. verkfört.); dens., Le origine italiani del romanticismo musicale (1930). I. S. Rutz [rots], Ottmar, tysk röstfysiolog (f. 1881 15/7), advokat i München, har i ett flertal skrifter hävdat läran om bål-muskulaturinställningens inverkan på tal och sång och även tillämpat densamma inom sångpedagogiken. De 3 »Rutz-ty-perna» hänföra sig till 3 språk- och stilområden med Mozart, Brahms samt Bach och Wagner som mus. typnamn. Skrifter: Neue Entdeckungen von der menschlichen Stimme (1908), Musik, Wort und Körper als Gemütsausdruck (1911), Mensch-heitstypen und Kunst (1921), Vom Ausdruck des Menschen (1926). — Litt.: Art. av F. Krue-ger och G. Borchers (i ZIMG 1909/10 s. 180 ff. o. 1910/11 s. 248 ff.) och E. Sievers i Kongress für Ästhetik ... 1913, Bericht (1914). Ruud, Edwin, amerikansk ingenjör av norsk börd (1854—1932), kom 1880 till USA, där han gjorde en rad uppfinningar och gr. fabriker för deras utnyttjande. År 1926 stiftade R. Edwin Ruuds o g hustrus fond för utbildning av sångerskor. Fonden är på omkr. 1 mill. no. kr. och räntorna skola fördelas lika mellan Norge och Sverige. R- K- Ruu'sunen, Kalle Valdemar, finländsk operasångare, baryton (f. 1912 ®/2), stud, vid kyrkomusikinst. i Hfors; 1939—47 knuten till Finska operan där. Har även givit konserter, bl. a. i USA. J• K-nen Ruuta (Rwtha) [ru/-], Theodori-cus Petri, finländsk ämbetsman (d. omkr. 1617), främst känd som utg. av ->Piae Cantiones. R., som tillhörde en från Danmark inflyttad släkt, 1559 adlad till »Ruuth i Finland», stud, vid Rostocks univ. 1581—84 och nämnes bl. a. som Johan III:s sekr. 1591 och som landshövding i Västerbotten 1598—99; var slutl. Sigismund III:s sekr. i Polen. A. F. Ruyneman [rö7'-], Daniel, holländsk tonsättare och pianist (f. 1886 8/8), en av sitt lands aktivaste och mest kända företrädare för den radikalare nutidsmusiken. R. är i huvudsak autodidakt, frånsett kortare stud, för Zweers vid MK i Amsterdam. Han deltog 1918 i gr. av Vereeniging tot bevordering der möderne schep-pende toonkunst, som 1922 uppgick i den nederl. sektionen av ISCM (dennas sekr. sedan 1947), och gr. 1935 tills, m. H. Pless Permanent Commission for International Exchange Concerts (sedan 507 1948 kallat Foundation...); fullb. Musorgskijs opera »Bröllopet» (1931), red. Maandblad voor hedendaagse muziek 1931—41 och publ. 1938 De componist Jan Ingenhoven ... — R:s alstring säges ha influerats av nyare fr. musik, Schönberg-skolan och i vissa verk av javane-sisk musik. Verk: Musikdramerna De clown (1915), De gebroeders Karamasoff (1928), Judith o. a. scenmusik; Symphonie brève (1930), diverti-mento (1936), Concerto (1937), uvertyren Am-phitryon (1941), partita för stråkork. (1942), pianokons. (1940), vl.-kons. (1941) o. a. ork.-verk; Die Weise vom Liebe und T od des Kornets Christoph Rilke (R. M. Rilke) för recitation och ork. (1948); sonat för kammarkör (1931) o. a. körverk; Hieroglyphen för 11 instr. (1918), stråkkvartetter, 4 tempi för 4 vlc. (1937), Nightingale quintet för 5 blåsare (1949) o. a. kammarmusik; 9 sonater m. fl. verk för piano; sånger m. m. — Litt.: A. Hoérée, D. R. (i RM 1949); W. Paap,... D. R. (i Mens en melodie 1950). G. B. Rwtha ->Ruuta. Ry Andersen, M o n n a Elisabeth, f. Sjögreen, dansk sångerska, sopran (f. 1912 19/3), elev av bl. a. Ingeborg Steffensen. Först kabarésångerska, hade R. sin konsertdebut i Khmn 1946 och har därefter framträtt som operasångerska i Aarhus och Odense. — Roller: Susanna i Figaros bröllop, Zerlina i Don Juan, Musette i Bohème och Wilhelmine i Ungdom og Galskab. Er-l Rybrant, Gösta, violinist och skriftställare (f. 1904 20/i), farbroder till S. R., sedan 1933 anställd i Aftonbladet. Efter stud, i Sthlm och Berlin var R. 1927— 29 violinist i Konsertförems ork. och 1930—33 konsertm. i Svensk filmindustris ork. i Sthlm. Han är bl. a. känd för sina radiopjäser och schlagertexter. H. M-g Rybrant, Stig Alvar, dirigent och tonsättare (f. 1916 8/8), brorson till G. R., sedan 1951 kapellm. vid ab. Radiotjänst, där han bl. a. gjort sig känd genom spec. för radion komp, musik (rapsodier m. m.). Vid sidan av stud, vid MH i Sthlm var R. 1939—43 kapellm. vid Folkets hus m. fl. teatrar i Sthlm samt 1943—50 repetitör och kapellm. vid K. teatern. Han har gästdirig. i Konsert-fören. och i landsorten, varit pianist och arrangör i kvartetten Synkopen 1938—41 samt lett film- och grammofoninsp. R. har innehaft statens tonsättarstip. samt von Beskows stip. 1943 och 45. På uppdrag av Peterson-Berger Stiftelsen har han rev. instrumentationen av operan Arnljot (1949). Verk: Baletten Kolingen (1945; Khmn 1947; Malmö 1949); symf. e (1940), Sinfonia breve (1944), Lustspelsuvertyr (1943); stråkkvart. (1939), sånger med piano och ork., filmmusik m. m. — G. 1942 m. pianisten Carin Inge 508