RUTINI idogt arb. som ensam utg. under ca ett decennium av Bachsällskapets utgåva och skrev kyrko- och pianomusik m. m. Å. B. Rust [rost], Friedrich Wilhelm, tysk populärkompositör (f. 1902 21/0), film- och teaterkapellm., känd bl. a. genom sångspelen Segel unter blauen Himmel och Die Reise ins Zauberland, uvertyren Der Froschkönig (Grodkungen), filmmusik m. m. Rusy [ro/zi], Magda, tysk pianist (f. 1906 10/8), bildade egen trio 1950. Deb. vid 8 års ålder i Karlsbad, stud, för Teichmüller och har framträtt i talrika eur. länder, bl. a. vid Beethoven-fester i Bonn 1947 och 49. Ruthardt [ro:'thart], Adolf, tysk pianopedagog (1849—1934), verksam vid MK i Genève 1868—85 och vid MK i Leipzig 1886—1914. — Kungl. prof. 1910. R. skrev pianomusik (även för 4 händer), en rad uppmärksammade studieverk och Elemen-tar-Klavierschule, Das Klavier ... (1888), utg. bl. a. Klavierbuch nordischer Komponisten (2 d., 1913) och bearb. C. J. Eschmanns Wegwei-ser durch die Klavier-Literatur; anlitades i stor utsträckning av Peters förlag för dess utgåvor av klavermusik. Å. B. Ruths ( - Hof f mann ), Marianne Ingeborg Gabriele, konsertsångerska, alt (f. 1911 8/12), sedan 1945 bosatt i Sverige, verksam även som pedagog. R. har framträtt som solist och med ork. i flertalet eur. länder (Sthlm ffg. 1951). Ruthström, Bror Olof Julius, violinist och violinpedagog (1877—1944), en av sin generations ledande i Sverige, 1912—42 lärare vid MK i Sthlm. — LMA 1912. Prof. 1933. R. var elev av J. Lindberg vid MK i Sthlm och stud, vidare på personligt stip. från Oscar II och dåv. kronprins Gustaf för Burmester i Berlin och Heermann i Frankfurt a. M. Sin utbildning avslutade han för Joachim och A. Moser vid MH i Berlin; konsertm. i elevork. där 1902—03. Åren 1904—07 verkade han som konserterande violinist och lärare i Berlin, och 1907—09 innehade han konsertm.-befattningen vid Gbgs ork.-fören. R. delade därefter sin tid mellan musikundervisning och ett ivrigt konserterande såväl inom som (till 1923) utom landet, varvid han som regel biträddes av pianisten Anita von Hillern-Dunbar. Utmärkt tekniker tolkade R. med framgång den inter-nat. violinrepertoaren, främst den tyska; sålunda introducerade han Regers solosonater i Berlin. Även sv. musik gjorde han vida känd, och som kammarmusikspelare hade han stort 505 Julius Ruthström. anseende, bl. a. som primarie i den stråkkvartett, som bar hans namn. Bland R:s många elever må nämnas I. Ericson, L. Berglund och J. Grünfarb. Utg. Tekniska studier för violin. Passagespelets mekanik (1914), Stråkf öring ens konst (1922), Dub-beltonsstudier för violin (3 h., 1923^ och Violinskola för nybörjare (2 h., 1929). — G. 1914 m. violinisten Janna Lomell (f. 188 4 29/6). R:s farbror, musikpedagogen Gotthelf Frithiof Amadeus R. (1847—1909), var efter org.-ex. i Karlstad 1868 från 1870 musiklärare i Sundsvall; utg. flera musikteor. läroböcker och framträdde även som tonsättare. J. R:s son, violoncellisten Olof Johan Reinhold Julius R. (f. 1914 21Ao), stud, för fadern, Lindhe och I. Clossey i Sthlm samt för P. Treff och A. Steiner vid MH i Berlin. Efter deb. 1938 var han anställd bl. a. vid Städti-sches Orch. i Berlin och har konserterat i Sverige, Tyskland, Polen och Baltikum samt i sv. och ty. radio. — G. 1943 m. sångerskan Mita Libell. G.P. Rutfni [ro-], Giovanni Marco (Placido), italiensk tonsättare (omkr. 1730—97), en av den galanta rokokostilens mest typiska företrädare och genom sina verk en av J. C. Bachs läromästare. R. stud, för Fago och Leo i Neapel och var senare verksam i Prag, Dresden, Berlin, Florens och Ryssland. Han utgav en mängd cembalosonater, av vilka 3 publ. i Alte Meister 3 av E. Pauer; en sonatsats i HAM 2, samt 506