SAMAROFF Sama'roff(-Stoko wski), Lucie Mary Olga Agnes, f. Hickenlooper, amerikansk pianist och musikpedagog (1882— 1948), under många år verksam vid Juil-liard Graduate School i New York och som ledare av pianoavd. vid Philadel-phia Cons. of Music; gr. Layman’s Music Courses i New York. S. var elev av MK i Paris och till Hutche-son m. fl. och deb. i New York 1905. Turnerade därefter i USA, Canada och Europa; även musikkritiker och föreläsare. Skrev The lay-man’s music book (1935), The magic world of music (1936), A music manual (1937), An American musician’s story (1939, självbiogr.) m. m. — G. 1911—23 m. dirigenten Leopold Stokowski. Samazeuilh [samazö1'], G u s t a v e Marie Victor Fernand, fransk tonsättare (f. 1877 2/e), utbildad av bl. a. Chausson och dTndy och jämte dem en representant för C. Franck-skolan men efterhand dock även influerad av Debussy. S., som deb. 1901 med en stråkkvart., är som tonsättare i viss mån eklektiker, men hans musik har dock sina klart personliga valörer som omedelbart uttryck för ett intensivt lyriskt temperament. Han var generalsekr. i So-ciété Nationale de Musique och under 18 år ord. musikkritiker i République Frangaise samt därjämte medarb. i bl. a. Journal des débats och Le temps och ett flertal tidskrifter. Verk: Étude symphonique (1906), de symf. dikterna Nuit (1925) och Naiades au soir (1926), koreogr. sviten L’appel de la danse (1944), Fantaisie élégiaque för vl. och ork. (1914); verk för sopran och ork.; stråkkvart. (1900), stråktrio (1937) o. a. kammarmusik, pianomusik; sånger; talrika transkr. för piano, o. a. — Skrifter: Un musicien francais. Paul Dukas (1913; 21936 m. tit. Paul Dukas. Musicien francais 1865—1935), Musiciens de mon temps... (1947). K. R-n Samba, modern sällskapsdans i syn-koperad 4/4-takt av brasilianskt ursprung, som kom på modet även i Europa strax efter andra världskriget. — Litt.: A.Bilti, Ich tanze Zamba (i M 1949). Samband tdnskålda og eigenda flut-ningsréttar (isl., eg. Föreningen av tonsättare och ägare av uppföranderätt), förk. STEF, den isl. motsvarigheten till STIM med säte i Reykjavik. S. gr. av Tonskåldafélag islands (»Islands tonsättarfören.») 1948, sedan landet 1947 anslutit sig till Bernkonventionen, blev auktoriserat av staten 1949 och är medlem av Nordisk union för komponisträttigheter och av CISAC. Samfundet för unison sång gr. 1905 i Sthlm med ändamål att främja den folk liga, i första hand den samfällda enstämmiga sången. S. har ett sekretariat för propaganda, för råd och anvisningar rörande anordnande av unison sång i olika sammanhang, sånglitt. m. m. Genom S:s försorg har under årens lopp utg. ett stort antal sångsaml., av vilka Sjung, svenska folk, urspr. red. av Alice Tegnér, utgått i långt över 1/2 milj. ex. Verksamheten i övrigt omfattar kurser för utbildning av ledare för unison sång och sånglekar, utg. av katalog över sångledare ute i landet osv. S. utger en årsskrift. — Jfr Allsång. H. M-g Samfundet til Udgivelse af dansk Musik gr. 1871 i Khmn. S. har utg. ett stort antal klaver utdrag av äldre da. sångspel o. a. större verk; sedan 1883 främst samtida musik och sedan 1923 även en del partitur. Framför allt påbörjades 1933 ser. ->Dania sonans med verk av Mogens Peder-sön. Sedan 1936 utg. publikationerna på Edition Dania. — Ordf, ha varit C. Barnekow (1871—87), J. Fabricius (1887—1919), A. Tofft (1919—31), P. Gram (1931—38) och från 1938 E. Reesen. — Litt.: Art. i DMT 1946. Er-l Sami'nsky, L a z a r e, amerikansk tonsättare och musikskriftställare av rysk börd (f. 1882 8/n), sedan 1920 verksam i USA, från 1924 musikledare vid Temple Emanu-El i New York och 1936 dir. för Three Choir Festivals där. S. stud, matematik vid univ. i Petersburg, musik vid MK under Rimskij-Korsakov, senare för Ljadov och Tjerepnin och var en tid lärare vid det folkliga MK i Tiflis samt stud, folkmusik under resor i mell. östern. Som tonsättare är han en av de första som bygger på äldre hebreisk melos. — G. 1948 m. pianisten och tonsättaren Jennifer Gandar. Verk: Operan Julian, the apostate Caesar (1933—38) och 5 baletter; 5 symf.: 1 Of the river (1914), 2 Of the summits (1918), 3 Of the seas (1924), 4 (1927) och 5 Jerusalem, city of Solomon and Christ (1932; m. kör), The vow för piano och ork. (1943), East and West för vl. och ork. (s. å.), symf. dikter o. a. ork.-verk; rekviem (1945) o. a. körverk; kammarmusik, pianostycken och sånger. — Skrifter: Music of our day (1932; 21939), Music of the Ghetto and the Bible (1934), Living music of the Americans (1949) och tidskr.-art. i bl. a. MQ. — Litt.: Biogr. av P. A. Pisk i Chesterian 1938/39. G. M. SAMK, förk. för ->Sveriges amatörmusikkårer. Sammansatta stämmor benämnas sådana orgelstämmor, som för varje tangent ha 2 el. flera samtidigt ljudande pipor (->Labialstämmor). Sammarti'ni (Sanmartini, San Martini), Giovanni Battista, kallad il M i- 567 568