SANCAN 1 a n e s e, italiensk tonsättare (1698— 1775), bror till Giuseppe S., org. i olika kyrkor i Milano samt 1730—70 kapellm. vid klostret S:ta Maria Maddalena. Under övergångstiden mellan barocken och wienklassicismen gjorde S. en betydande insats på instrumentalmusikens område. Hans ensemblestycken visa genom sin form och de olika stämmornas mo-tiviska rörlighet hän mot den nya symf. och kammarmusiken. Tonspråket andas även en känslovärme, som hör den nya tiden till. — Gluck stud. 1737—41 för S., som tillskrives uvertyren till den förres opera Le nozze d’Ercole e d’Ebe (1747; utg. av H. Abert i DTB 14: 2). Verk: Operorna L’ambizione superata dalla virtü (1734) och Agrippina moglie di Tiberio (1743; båda i Milano); talrika symf. (24 publ. i Paris, andra i London 1744), Concerti grossi, konserter för vl. och 6 instr.; kyrkomusik; trio-sonator, bl. a. 6 st. op. 1 (1744), 6 Sonate not-turne för 2 vl. och bas op. 7, fl.-duetter o. a. kammarmusik; cemb.-sonator m. m. — Ms. i UUB. Nytr.: Symf. C utg. av R. Lupi och F. Torre-franca 1936. Concerto för 2 vl., va och vlc. utg. av H. Prunières 1924. Triosonata Ess op. 1 nr 3 utg. av H. Riemann i Collegium musicum nr 28. 2 sonator för vl. och vlc. m. piano, G och g, utg. av G. Salomon. 2 sonator för vl. och piano utg. av A. Moffat o. a. Litt.: G. de Saint-Foix, La chronologie de 1’oeuvre instrumentale de J. B. S. (i SIMG 1913/14); F. Torrefranca, Le origini delia sinfonia... G. B. S. (i RMI 1913—15); G. Cesari, Sei sonate notturne di G. B. S. (i RMI 1917); R. Sondheimer, G. B. S. (i ZMW 1920/21); S. Struth, G. B. S. (i Musikleben 1950). S.W. Sammartfni (Sanmartini, San Martini), Giuseppe, kallad il Londinese, italiensk tonsättare (omkr. 1693—omkr. 1770), bror till G. B. S., var en känd oboevirtuos. S. kom på 1720-t. till London, där han medv. vid kons, och blev kammarmusikdir. hos prinsen av Wales. Av de talrika instrumental -komp., som gå under hans namn, är en del möjl. av brodern. — Verk: 8 uvertyrer, Concerti grossi op. 2, 5 och 8, cemb.-konserter; oratorium (1724); triosonator op. 2, 3, 4 och 9 m. vardera 12 st., 12 vl.-sonator, fl.-duetter op. 1 (1738) o. a. — Nytr. av triosonata a op. 9 nr 3 utg. av H. Riemann i Collegium musicum, m. fl. S. W. Sammons [sä'mans], Albert Edward, engelsk violinist (f. 188 6 23/2), högt an sedd och ytterst populär både som artist och pedagog. Närmast självlärd har S. varit konsertm. i flera ork., bl. a. Beecham Symph. Orch. 1908— 13, och 1907—16 primarie i London String Quar-tet. Har även gjort grammofoninsp. och skrivit kammarmusik m. m. G. M. Samuel [sä'mjoal], Harold, engelsk pianist och tonsättare (1879—1937), undervisade i piano vid Royal Coll. of Music i London, där han stud, för E. Dann-reuther och Stanford. S. deb. i London 1894 och framträdde i Europa och USA (från 1924), uppskattad bl. a. för en serie kons, ägnade uteslutande J. S. Bachs musik. Skrev den mus. komedin Hon’-ble Phil’ o. a. scenmusik, pianostycken och sånger. Å. B. Samuel-Rousseau [-myeT-roså:'], Mar-c e 1, fransk tonsättare (f. 1882 18/s), utbildad vid MK i Paris, där han 1905 tilldelades stora Rompriset. S., som mestadels skrivit för scenen, är sedan 1919 lärare vid MK där och var 1942—46 opera-dir. i Paris. Verk: Operor, bl. a. Tarass Boulba (1919), Le bon roi Dagobert (1927) och Kerkeb (1951; alla i Paris), baletterna Promenades dans Rome (1936) och Entre deux rondes (1940), musik till bl. a. Racines Bérénice; Variations ä danser för piano och ork. (1936), Variations pastorales för harpa och ork.; ett rekviem; sånger m. m. S:s far, tonsättaren Samuel Alex andre R. (1853—1904), var bl. a. lärare vid MK i Paris och körledare i S:te Clotilde; vann stora Rompriset 1878. Han skrev kyrkomusik men även operorna Dinorah (1879) och La cloche du Rhin (1898; båda i Paris) m. m. K. R-n Samzelius-Lejdström, Ingrid, ->Lejd-ström, Oscar. Sancan [sanka'n], Pierre, fransk tonsättare och pianist (f. 1916 24Lo), utbildad vid MK i Paris av Y. Nat, Büsser m. fl. och internat. mest känd som en av Frankrikes yppersta pianister. S., som 1943 tilldelades stora Rompriset för kantaten Icare, har som pianist turnerat i Europa (Sverige 1949), Nord- och Sydamerika, Afrika, Australien och annorstädes samt därjämte varit verksam som musikkritiker spec. i nordafrik. tidningar. Verk: Operorna Ondine och Commedia dell’-arte, baletten Le bal des pendus o. a. scenmusik; Ouverture joyeuse för ork. (1947), pianokons. (1948); Rapsodie héroique för kör och ork. (1945); pianotrio o. a. kammarmusik; pianomusik; sånger; filmmusik. — Litt.: A. Machabey, Portraits de trente musiciens fran-gais (1949; m. verkfört.). K. R-n 569 570