SANCHEZ DE F U E N T O S Sånchez de Fue'ntos, E d u a r d o, cu-bansk tonsättare (1874—1944), även musikkritiker och. folkmusiksamlare. S. gr. 1940 Corporacion Nacional de Autores. Bland hans verk märkas 6 operor, zarzuelas, ork.- och kammarmusik, körverk (ett oratorium 1924) och omkr. 500 sånger. — Biogr. av O. Martinez 1944. G. M. Sancti Spfritus assit nobis gra'tia, lat., Den helige Andes nåd vare med oss, begynnelseorden till en av medeltidens pingstsekvenser. S. tillskrives på säker grund Notker Balbulus och tillhör det äldsta beståndet av medeltida sekvenser. I rom. liturgi blev s. utmönstrad vid Triden-tinska mötet, men i sv. gudstjänstliv brukades den under hela 1500-t. Laurentius Petri föreskriver i sin Kyrkoordning 1571, att »Christe-liga Sequentier» må sjungas på de stora högtiderna. Han omnämner inte direkt s., men att denna sekvens avsågs för pingsten framgår av att den i 1600-t:s handböcker anvisas som gradualpsalm för denna högtid. Den är med sv. text intagen i 1697 års SvKps (nr 179, Den helge Andes nåd). S. uteslöts, liksom jul- och påsksekvenserna, ur 1819 års psalmbok och försvann därmed ur sv. gudstjänstliv. R. S. Sanctus, lat., helig. 1. Den 4. sången i det. rom. mässordinariet. Texten består i det s. k. tersanctus (det trefaldiga helig), Jes. 6:2, i lat. övers.: Sanctus, sanctus, sanctus, Dominus Deus Sabaoth. Pleni sunt caeli et terra gloria tua, Helig, helig, helig är Herren Gud Sebaot. Fulla äro himlarna och jorden av din ära. S. är i rom. (och sv.) liturgi förbundet med Hos(i)anna och Benedictus och följer omedelbart efter prefationen, där erinran om ängla-körens lovsång till det högsta Majestätet bildar övergång till s. S. (m. Hosianna o. Benedictus) består av 5 avsnitt och står i sin mus. gestaltning mellan Kyrie och Gloria, då den syllabiska formen till övervägande del förvandlats till en rikt melismatisk. Det sedan 300-t. i västerländsk liturgi betygade sambandet mellan s. och Benedictus har sedan 1921 upphävts i rom. gudstjänst. Numera sjunges Benedictus efter konsekrationen med syftning på transsubstantiationsundret. I den sv. reformationstidens mässa bibehölls s., men då prefationen och instiftelseorden förenades, förlorade s. sitt urspr. samband med prefationen och fick sin plats efter instiftelseorden (sedan 1894 efter Fader vår). I Sv. Mässboken 1942 har s. återförts till sin urspr. plats och härigenom åter blivit den av prefationen motiverade lovsången. Av Mässbokens sanctusmel. framträda två i urspr., greg. gestalt, näml. Ser. I (= Ser. IV: 1), lydisk, från 1 000-t., urspr. brukad i apostla- och helgon 571 mässor, samt Ser. IV: 2, hypodorisk, från900-t., urspr. brukad som dominicalsanctus. 2. I Sv. mässan förekommer s. även som s. k. introitussanctus med formen Helig, helig, helig är Herren Gud allsmäktig. Hela jorden är full av hans härlighet. Detta inled-ningsmoment till mässan infördes med något annorlunda textform i Handboken 1811 efter att tidigare endast ha brukats vid kyrkoinvig-ning (formulär i 1686 års Kyrkolag), där det alltjämt kvarstår. Till mässans introitussanctus meddelar Mässboken såväl greg. musik som moderna kompositioner. R. S. Sand, Gerda Wilskow, ->Wilskow. Sand, Gustav Carl Gundersen, norsk tonsättare (f. 1904 26/3), sedan 1930 organist i S:t Johannes kirke i Stavanger. S. har stud, vid MK samt för Dirdal och Dagmar Walle-Hansen i Oslo, Teichmüller i Leipzig, musikteori för G. Lange, G. Gj erström samt i Paris och Rom, deb. som orgelspelare 1930, som pianist 1933 och har senare konserterat. Verk: Passacaglia för ork. (1949), Concertino op. 2 för fl. o. ork. (1946); Sonate op. 1 för vl. o. piano (1945), pianokomp. ss. Vuggevise, Tema og variasjoner, Fredsklokker, Etude, Studie, sånger till Stavangerkomedin Maktå på str’an (1927), Fader vår o. a. körverk; saml. och bearb. folkmusik från Rogaland m. m. S:s syster, sångerskan, sopran, G j e r t r u d S.-Röre (f. 190 8 22/r,), har framträtt, särsk. vid kyrkokons. samt i no. och sv. radio. H. K. Sand, Inge, dansk dansös (f. 1928 6/7), sedan 1950 solodansös vid Det kgl. teater i Khmn, där hon gjort sig starkt gällande. Elev vid teaterns balettskola under H. Lander har S. senare kompletterat sin utbildning i Paris. Som barn medv. hon i filmroller; i baletten först uppmärksammad som fjäril i Vaaren har hon hävdat sig genom sin spänstiga lätthet och flygande ballon ss. Förste-kosten (första kvasten) i Troldmandens laer-ling, den förälskade flickan i Den Skönne Donau, den onda féen i Törnrosa, hennes avgörande genombrott, och Svanhilda i Coppelia. S., som 1948 ffg. gästade K. teatern i Sthlm, turnerade 1951 i England med Ryska Monte Carlo-baletten. Sv. Kr.-J. Sand, Otto Gillis, violinbyggare (f. 1896 2/7), sedan 1922 verksam i Sthlm och känd bl. a. som en skicklig konservator av äldre musikinstr.; hovinstrumentma-kare 1939. S., som bedrev violinstud. för J. Ruthström och i utlandet, var 1915—22 utövande violinist och stud, violinbyggeri i Markneukirchen 1920—22. Å. B. Sandal Bramsen, Martha, ->B rams en. Sandberg, El se (Eli), f. Thaulow, dansk operettsångerska, sopran, av norsk 572