SCHINDLER, H. 24 alla hans symf. i Wien. Från 1827 verkade S. som kapellm. i skilda ty. städer och från 1848 som musiklärare i Frankfurt a. M. Skrev Biographie Ludwig van Beethovens (1840; :-1860; nyutg. av F. Volbach 1927 och i förk. av S. Ley 1949; eng. uppl. 1841; fr. uppl. 1'865), en av de värdefullaste källorna om Beethovens liv, vidare Beethoven in Paris (1842) m. m. — Litt.: E. Hüffer, A. S. . .. (diss. 1909); W. Nohl, A. S. als Beethovens Schüler (i Die Musik 1937). G.P. Schindler, Hans, tysk tonsättare (f. 1889 23/io), blev 1913 lärare i orgel och musikteori vid MK i Würzburg; prof. 1928. S. har framträtt med kammarmusik, triosonater och orgelstycken, anknutna till barocktraditionen. — LMA 1941. Schindler, Poul Christian, dansk musiker (omkr. 1648—1740), viola da gambaspelare vid det danska hovkapellet; kapellm. och hovkompositör. S., som stud, vid hovkapellet i Gottorp och i Dresden, komp, eller arr. den numera förlorade musiken till P. A. Burchardts opera Der vereinigte Götterstreit, den första eg. opera som uppf. i Khmn (1689 15A) i en för detta tillfälle rest teaterbyggnad. Redan vid 2. föreställningen (10/4) nedbrann teatern, och omkr. 200 personer omkommo, däribl. S:s hustru och dotter. Sch. Schipa [ski/pa], T i t o, italiensk opera- och konsertsångare, tenor (f. 1889 2/i), världsbekant genom talrika gästspel samt grammofon, film och radio; sedan mitten av 1920-t. bosatt i Californien. Efter debut 1911 scm Alfredo i La traviata i Vercelli har S. gästspelat flerstädes i Europa och var 1920—32 eng. vid Chicago Civic Opera, 1932—35 vid Metropolitan; senare gästspel och konserter i Nord- och Sydamerika och Europa (Nemorino i L’elisir d’amore på K. teatern i Sthlm 1947). S. har även framträtt som ton sättare med operetten La principessa Liana (1935), körverk och sånger m. m. Roller (u. n.): Romeo i Romeo och Julia, Edgar i Lucia di Lammermoor, Cavaradossi i Tosca, titelr. i Faust och Werther, Wilhelm Meister i Mignon o. a. H. M-g G. Schirmer |a:'ma Inc., [-musikförlag i New York, gr. 1861 av Gustav Schirmer (1829—93) och B. Beer som en forts, på musikfirman Kierksieg & Breusing, gr. 1848 i New York. För laget utvecklades snabbt och är nu ett av världens största och mest betydande. År 1885 inträdde Schirmers båda söner G u-s t a v e (1864—1907) och Rudolph E. (1859 —1919) i företaget, vilket vid grundläggarens död ombildades till ab. med Rudolph som ledare. Han efterträddes av sin brorson Gustave Schirmer. Förlaget har filialer i Cleveland, Los Angeles och New York. G. Schirmer har utg. betydande verk på musikens alla områden. Bland goda uppl. av standardverk kunna nämnas Schirmer’s lihrary of musical classics, Schirmer’s scholastic series och Schirmer’s polyphonic series. Av samtida musik har förlaget utg. verk av bl. a. S. Bar-ber, E. Bloch, J. A. Carpenter, C. M. Loeffler, W. Schuman och A. Schönberg. Sedan 1915 utger förlaget tidskr. The musical quarterly. — G. Schirmer gr. även och upprätthöll under många år det främsta mus. vandringsbiblio-teket i USA. E. C. Schirmer Music Co., musikförlag i Boston, gr. 1921 av E r n e s t C. Schirmer, brorson till Gustav S. Förlaget har spec. utg. körmusik. C. J. Schirmer, Hildur, f. Koch, norsk sångerska av delvis tysk härkomst (1856 —1914), särsk. känd för sin tolkning av J. Selmers sånger. Elev av bl. a. Pauline Viardot-Garcfa deb. S. 1877, varefter hon gav kons, samt sjöng opera på Nationaltheatret i Oslo. Tills, m. systrarna Brunhilde och S o p h i e gr. hon Den nordiske vokaltrio, som turnerade i Tyskland med nord, program. S. verkade länge som sångpedagog i Oslo. H. K. Schiske, Karl, österrikisk tonsättare (f. 1916 12/2 i Raab, Ungern), dr phil. 1942, har karakteriserats som den främste samtida representanten för absolut musik i sitt land och som den störste individualisten av dem alla. S., som stud, för bl. a. Kanitz, av vilken han erhöll en sträng kontrapunktisk skolning, visar i sina verk en stark melodisk ingivelse parad med en sträng diatonisk linj ef öring. Formen är ofta klar och enkel. Bland hans komp, märkes oratoriet Vom T ode op. 25 (1946 —47) o. a. körverk, 2 symf. op. 16 (1941—42) och op. 26 (1948), Tanzrondo op. 17, pianokons, op. 11 (1939), kons, för stråkar op. 14 (1941) o. a. ork.-verk; kammarmusik ss. en sextett för klar., stråkkvart, och piano op. 5 (1937) och 2 stråkkvart., nr 2 op. 21 (1945), pianostycken och sånger m. m. — Litt.: H. Pfrogner, K. S. (i ÖM 1948). G.M. Schisma, grek., eg. det kluvna, det minsta vid matematisk bestämning använda intervallet, dvs. intervallet mellan c och hiss. 623 624