SCHINDLER, A. Av S:s verk ha två orgel- och två klaver-stycken bevarats, utvisande en viss utveckling av S. Scheidts stil (delvis nytr. i MM 1'888 av Hortense Panum), samt en kantat i ms. i UUB. — Litt.: M. Seiffert, J. P. Sweelinck und seine direkten deutschen Schüler (i VJ 1891). — Biogr. uppg. om S. ha även meddelats av T. W. Werner i AMW 1919/20 och T. Kroyer-Festschrift, 1933. I. S. Schildknecht, Björn Albert, kapellmästare och tonsättare (1905—46), dotterson till J. A. S., ägde speciell begåvning för en verkningsfull och välkling-ande orkestersats. Efter stud, i komp, för O. Lindberg och kontrapunkt för Ellberg vid MK samt i instr. för Grevillius i Sthlm var S. 1929—37 kapellm. vid Kungl. Dramatiska teatern. — Uppbar 1926— 40 statens tonsättarstipendium. Verk: Operan Giorgione (ouppf.) o. a. scenmusik, melodramerna Pan spelar (1926), Ran-jana (1929), Dexippos (1932), Chrysaetos (1939) m. fl., en symf. o. a. ork.-verk, en stråkkvart, o. a. kammarmusik, pianostycken, sånger, arr. för luta m. m. H. M-g Schildknecht, J. A., ->Elkan & Schildknecht. Schillander, Signe, operasångerska, alt (f. 1888 19/6), anställd vid K. teatern i Sthlm 1915—25. S. stud, för G. Bratt och Mathilda Jung-stedt samt i Tyskland och Italien. Hon gjorde 1921 en konsertturné i USA, medv. 1925—28 vid festspelen i München och framträdde på operascenerna i bl. a. Chemnitz, Köln och Genève. Roller: De stora wagnerska mezzosopranpartierna, titelr. i Orfeus, Delila i Simson och Delila, Herodias i Salome, Eboli i Don Carlos, Amneris i Aida, Ulrica i En maskeradbal, titelr. i Carmen m. fl. H. M-g Schilling, Gustav, tysk musikskriftställare (1803—81), dr phil. S. ledde från 1830 Stölpsche Musikschule i Stuttgart men emigrerade 1857 till USA. S. utgav flera omfattande biogr. och teor. arbeten, bl. a. Encyclopädie der gesammten musikalischen Wissenschaften oder Universal-Lexicon der Tonkunst (6 bd, 1835—38; 7 bd, -1840—42), Das musikalische Europa (1842) och Die schöne Kunst der Töne (1847; -1856). L S. von Schillings, Max, tysk tonsättare och dirigent (1868—1933), var intendent vid Staatsoper i Berlin 1919—25. Han framträdde som dirigent även i USA, bl. a. 1930 med German Grand Opera Co. — Prof:s titel 1903, hdr vid univ. i Tü-bingen och Heidelberg 1911, adlad av konungen av Württemberg 1912, LM A samma år. S. var elev av O. von Köhigslöw (vl.) och Max von Schillings. K. J. Brambach (piano och komp.) samt stud, vid univ. i München; utsågs 1892 till bitr, kapellm. vid festspelen i Bayreuth, där han 1902 blev körledare, och var verksam i München till 1908. Han ledde bl. a. hovkapellkonserterna i Stuttgart från sistn. år (GMD 1911), var ordf, i Allgemeiner deutscher Musikverein 1910—20 och blev 1932 president i Preussische Akad. der Künste. Med förankring i Wagners konst skrev S. operan Ingwelde (Karlsruhe 1894; m. omarb. text Berlin 1938), den komiska speloperan Der Pfeifertag (Schwerin 1899; omarb. Berlin 1931) och operan Moloch (Dresden 1906), medan han i huvudverket för scenen, renässansdramat Mona Lisa (Stuttgart 1915; Sthlm 1924), väsentligen anslutit sig till den it. verismen med Puccini som förebild i melodiken. S. komp, även recitativ till Mozarts Enleveringen ur seraljen. — G. 1923 m. operasångerskan Barbara Kemp. Verk (u. n.): Musik till Sofokles’ König ödipus (Sthlm 1902), Aischylos’ Agamemnon och Eumenides (1900) och 1. d. av Goethes Faust (1908); de symf. fantasierna Meergruss och Seemorgen op. 6, vl.-kons. a op. 25; vokalverk m. ork., manskörer a cap. op. 29 och 30, 4 melodramer m. ork., bl. a. Hexenlied (E. von Wildenbruch) op. 15; kammarmusik; pianostycken op. 36; ca 40 sånger o. a. — Litt.: W. Raupp, M. von S.... (1935). E.S-m Schindler, Anton Felix, österrikisk violinist och kapellmästare (1794—1864), främst känd som Beethovens biograf. S. var Beethovens vän och sekr. från 1815 och uppförde efter dennes anvisningar 1823— 621 622