SCHMID, T. S., som stud, vid univ. i Wien samt komp, för bl. a. J. Marx, har högt anseende som kör-dirig., bl. a. för Singverein der Gesellschaft der Musikfreunde 1929—48; samtidigt lärare vid MA. S. är knuten till undervisningsministeriet. Har främst skrivit körverk men även smärre ork.-verk, pianostycken och sånger. G. M. Schmid [Jmit], Antonia (Toni) Elisabeth Magdalena, svensk liturgiforskare av österrikisk börd (f. 1897 25/»), har i en rad skarpsinniga och av stor lärdom utmärkta skrifter behandlat främst liturgiska problem ur Sveriges medeltidshistoria. Dr phil. i Wien blev S. 1931 fil. dr i Lund och 1944 antikvarie i Vitterhetsakad., där hon varit sysselsatt med katalogisering och beskrivning av de 50—60 000 fragmenten ur medeltidens patristiska och liturgiska källor i Sverige, vilka under reformationstiden tjänstgjorde som inbindningsmaterial för kamerala räkenskaper o. d. I samband med detta väldiga inventeringsarbete, som nu nalkas sin fullbordan och är av grundläggande betydelse även för sv. musikforskning, har S. publ. en rad viktiga bidrag till sv. medeltidshistoria, en del förtecknade nedan. — Skrivit art. Graduale Arosiense i detta lex. Skrifter: Smärre liturgiska bidrag (i NTBB 1931 ff.), Den helige Sigfrid (diss. 1931), Sveriges kristnande (1934), Franziskanische Ele~ mente im mittelalterlichen Kult Schwedens (i Franziskanische Studien 1937—38), Birgitta och hennes uppenbarelser (1940), Latinsk litteratur i det medeltida Sverige (i Lychnos s. å.), Liber ecclesiae Vallentunensis (1945) m. m. C.-A. M. Schmidl, Carlo, italiensk musikförläggare och -skriftställare (1859—1943), son till dirigenten och tonsättaren A n-ton S. (1814—80). S. gr. 1889 ett eget förlag och var 1901—06 chef för G. Ricordi & Co:s filial i Leipzig. Han utgav Dizionario universale dei musicisti (2 bd, 1887—89; 21926—29 + suppl. 1938) samt skrev bl. a. biogr. över Schumann (1890) och G. S. Mayr (1901). A. L-ll Schmidt, F r a n z, österrikisk tonsättare och musikpedagog (1874—1939), som kompositör kallad »den siste österrikiske klassikern». — Prof. 1914. Hof-rat. Hdr vid univ. i Wien 1934. Elev av Hellmesberger var S. 1892—1910 vio-loncellist i Hofopers ork. i Wien; från 1896 även lärare i vlc. vid MA och från 1910 teorilärare vid samma inst., dess dir. 1925—27 och 1927—30 dir. för MH i samma stad. Verk: Operorna Notre Dame (Wien 1914) och Fredegundis (Berlin 1922); 4 symf.: E (1900), Ess (1911—13), A (1928) och C (1934), Variationen über ein Husarenlied (1931), Chaconne ciss (1933; bearb. av en orgelchaconne), 2 piano-635 kons. (1924 och 29), oratoriet Das Buch mit 7 Siegeln (1938; S:s kanske främsta verk) o. a. körkomp., kammarmusik, däribl. 2 stråkkvart: A (1925) och G (1930), en pianokvint. G (1928), 2 klarinettkvint, (nr 2 1939), piano- och orgelkomp. m. m. — Litt.: A. Liess, F. S.... (1951; m. verkfört, och bibliogr). G. P. Schmidt, Fried, ->Walter, F. Schmidt, Gustav Friedrich, tysk musikhistorikei- och tonsättare (1883— 1941), stud, i bl. a. Berlin (Pfitzner) och München (Sandberger); dr phil. 1910, prof. 1929. S. ägnade sitt viktiga forskningsarbete åt den tidiga ty. operan och utgav i samband därmed verk av G. C. Schürmann och J. W. Franck; framträdde även som tonsättare, bl. a. med operan Die Glücksgesellen. — Litt.: E. Schenk, G. F. S. (i Die Musik 1936/37); E. Valentin, G. F. S. (i AFM 1942). M. T. Schmidt-Görg, J o s e p h, tysk musikhistoriker (f. 1897 10/3), stud, för Schie-dermair vid univ. i Bonn; dr phil. 1926, prof, där 1945. Skrifter: Die Messen des Clemens non Papa (diss., delvis publ. i ZMW 1926/27), Unbekannte Manuskripte zu Beethovens ... Gesang smusik (1928), Das rheinische Volkslied (1934), Nicolas Gombert... (1938), Lassus und Palestrina (1947). Utger sedan 1951 en saml. uppl. av Nicolai Gomberts verk. Schmidt-rsserstedt, Hans, tysk dirigent och tonsättare (f. 1900 5/5), dr phil. i Berlin 1923, är en av sin generations yppersta orkesterledare. Han blev 1945 chefsdirigent för den av honom org. Sin-fonie-Orch. des NWDR Hamburg och 1950 lärare vid MH där. — Bild sp. 638. S. stud, vid univ. och MH (komp, för Schre-ker) i Berlin och var till 1933 verksam som operakapellm. i Wuppertal, Rostock och Darm-stadt. Blev 1934 ledare av Deutsche Musik -bühne, 1935 mus. överledare vid Staatsoper i Hamburg (Staatskapellmeister 1938) och 1943 operachef vid Deutsches Opernhaus i Berlin; har med stor framgång gästdirig. i utlandet (Sverige ffg. 1941). S. har skrivit den komiska operan Hassan gewinnt (1928), ork.- och kammarmusik, sånger samt Die Einflüsse der Ita-liener auf Mozarts Jugendopern (diss. 1923). Schmit, C a m i 11 e, belgisk tonsättare (f. 1908 30/3), blev 1940 organist i domen i Arlon och 1946 lärare i harmoni vid MK i Liége. Elev av MK i Bryssel till bl. a. Absil, J. och L. Jongen samt Maleingreau (orgel) och senare till Souris har S. framträtt med verk för ork. och kammarork. ss. Sinfonietta, Psaume, Trip-tyque angevin, Préludes joyeux (1946) och Musique för piano och ork. (1950), kammarmusik 636