SCH MIT T-W ALT ER Artur Schnabel. ork., sviten Introit, récit et congé för vlc. och ork. (1951), Légende för va el. sax. och ork. op. 66 (1918) m. fl. — Fète de la lumière (1937), L’arbre entre tous (1939) o. a. körverk. — Stråkkvart. (1948), stråktrio (1945), Hasards, pianokvart., Tour d’anches för piano, oboe, klar, och horn, Sonate för fl., klar, och cemb., So-nate libre ... för vl. och piano op. 68 (1918— 19), Suite en rocaille för fl., stråktrio och harpa (1935) o. a. kammarmusik. — Trois rapsodies för 2 pianon op. 53 (1903—04); Musiques fo-raines op. 22 (1895—1902), Feuillets de voyage op. 26 (2 h., 1903—13), Reflets d’Allemagne op. 28 (1905), alla för piano 4 händer (även ork.) m. fl. pianokomp.; sånger, däribl. Kerob-Shal op. 67 (1920—24). Litt.: O. Séré, Musiciens francais d’aujourd’-hui (-1921); P. O. Ferroud. F. S. (i RM 1924); dens., Autour de F. S. (1927); E. Blom, F. S. (i Chesterian 1931/32). K. R-n Schmitt-Walter, Karl, tysk operasångare, baryton (f. 1900 23/i2), deb. 1921 i Nürnberg som Sil vio i Pajazzo. S. har tillhört olika ty. scener och gästspelat på den eur. kontinenten, i England samt vid City Central Opera i New York. Han har medv. vid festspelen i Salzburg och är f. ö. uppskattad konsert- och grammofonsångare. Schmitz, Eugen, tysk musikhistoriker (f. 1882 12/7), huvudsaki. verksam som red. och musikkritiker i München och 1915—39 i Dresden samt som akademisk lärare; 1918 e. o. prof, i musikvetenskap vid Dresdens tekniska högskola. 639 S. har utg. verk av J. Staden (DTB 7:1 och 8:1, 1906—07), E. Naumanns Illustrierte Mu-sikgeschichte (21908; 1O1928; 1942 endast under S:s namn) m. m.; blev 1939 chef för Peters musikbibi, i Leipzig och utg. av PJ. Skrifter: Hugo Wolf (1906), Richard Wagner (1909; 21918), Harmonielehre als Theorie, Ästhe-tik und Geschichte der musikalischen Harmonik (1911), Geschichte der weltlichen Solokan-tate (bd 1 av Geschichte der Kantate ..., 1914), Musikästhetik (1915), Vor und hinter dem Vor-hang (1928), R. Wagner, wie wir ihn heute sehen (1937), o. a. — Litt.: L. Weinhold, E. S. (i ZfM 1942). M.T. Schmitz, Paul, tysk dirigent (f. 1898 18/4), stud, för bl. a. Furtwängler och Toch, teaterkapellm. i Weimar, Stuttgart cch vid Staatsoper i München 1927—33, därefter GMD i Leipzig och ledare för Gewandhaus-Kammerchor, tills han 1951 kallades till Kassel. S. är främst Mozarttolkare men har även framfört en rad nutida operor. — Art. av W. Curth i M 1952. G.M. Schmitz, Elie (Émile) Robert, fransk pianist och pianopedagog (1889—1949), gr. 1912 Association des Concerts S. i Paris, som han ledde till 1914, och 1920 Franco-Amer. Musical Society i New York, från 1923 kallat Pro Musica, vars president han var. S. stud. 1906—10 vid MK i Paris (piano för Diémer); konserterade i Europa, USA (ffg. 1919), där han undervisade vid olika inst., och Orienten samt publ. Capture of inspiration (1935), utgav Chopins etyder (1938) m. m. Å. B. Schmitz-Gohr, Else, ->Gohr. Schnabel, Artur, amerikansk pianist, pianopedagog och tonsättare av österrikisk börd (1882—1951), bosatt i England och Italien 1933—38, därefter i USA. slutl. ånyo i Italien, en av senare tiders högst ansedda klaverspelare och i denna egenskap främst känd som Beethoven-, Schubert- och Brahms-interpret. S. undervisade 1925—31 vid MH i Berlin och 1940—44 vid Univ. of Michigan, Ann Ar-bor. — Profrs titel i Berlin 1919 och hdr vid univ. i Manchester 1933. Amer. medb. 1944. S. utbildades av bl. a. H. Schmitt, Lesche-tizky (till 1897) och Mandyczewski, deb. i Wien 1890 och var länge verksam i Berlin, där han ofta framträdde med C. Flesch, bildade pianotrios tills, m. violinisten A. Wittenberg och Anton Hekking samt med Flesch och H. Beck er. Han konserterade i Europa (från 1898; Sverige ffg. 1916, senast 1936), USA (ffg. 1922), 640 Tryckt 17/io 52