SCHULTZE — Biogr. av H. Vogt i M 1951 och av E. Valentin i ZfM 1952. G.M. von Schuch [Jo:ch], Ernst, österrikisk dirigent (1846—1914), från 1873 kapellm. vid Hofoper i Dresden (1. kapellm. 1882). — GMD 1889. Adlad 1897. Hofrat 1899. Under S:s ledning blev Dresdenoperan en av världens främsta; härtill bidrogo bl. a. hans urpremiärer på R. Strauss’ Feuersnot, Salome, Elektra och Rosenkavaljeren samt hans kräsna val av sångarkrafter. — G. 1875 m. den ungerska operasångerskan Clementine Pr o sk a, eg. Prochåzka (1853—1932), som var 1. koloratursopran vid Dresdenoperan 1873— 1904. Även dottern L i s e 1 verkade i samma egenskap vid denna inst. från 1914. — Litt.: P. Sakolowski, E. von S. (1901). G.P. Schuh [Jo:], Willi, schweizisk mu-sikskriftställare (f. 1900 12/n), dr phil. i Bern 1927; sedan 1941 red. för Schweize-rische Musikzeitung i Zürich. S. stud, för bl. a. Courvoisier (komp.), Sand-berger och Kurth (musikhistoria) och blev 1930 lärare vid MK i Zürich. Som skriftställare har S. huvudsaki. behandlat schweiz. musik och ägnat särsk. intresse åt sin landsman Othmar Schoeck, bl. a. en biogr. 1934. Har även utg. Richard Wagners Briefe an Judith Gau-tier (1936) samt Schweizer Musikbuch (2 bd, 1939; tills, m. E. Refardt) m. m. Bland hans arb. kunna även nämnas Formprobleme bei Heinrich Schütz (1928), Kritiken und Essays (3 bd, 1947—48) samt tidskr.-uppsatser. A. L-ll Schulé [Jyle'], Bernard Emmanuel, schweizisk tonsättare (f. 190 9 22/7), elev av MK i Zürich samt till Dukas och Na-dia Boulanger i Paris, där han sedan 1935 är org. vid eng. kyrkan. Verk: 2 baletter (La bente de Pandora, 1947); fantasi för piano och ork., harpkons. op. 11 (1945), kons, för stråkar op. 14 (1946) o. a. ork.-verk; ett rekviem op. 18 (1948) m. fl. körverk; kammarmusik (pianokvint, op. 9, 1943); orgelstycken och sånger. Schulhoff [Jo:'l-], Erwin, tjeckisk tonsättare och pianist (1894—1942), lärare vid MK i Praha. S. var elev bl. a. vid nämnda inst., av Re-ger, Krehl och Teichmüller. vid MK i Leipzig och vid MH i Berlin. Turnerade i Europa samt skrev operan Die Flammen (1931), baletterna Ogelala (1925), Die Mondsüchtige (1927) o. a. scenmusik, 2 symf., en pianokons., svit för kammarork., stråksext., stråkkvart:r, Divertimento för oboe, klar., fag., horn o. a. kammarmusik, sånger m. m. S:s farfars bror, pianisten och tonsättaren Julius S. (1825—98), deb. i Dresden 1842 och konserterade framgångsrikt i utlandet; verksam i Paris till 1870 som eftersökt pianopeda gog, i Dresden (kungl. prof. 1897) och Berlin. Skrev pianomusik. Ä. B. Schulthess [JoT-], Walter, schweizisk tonsättare, dirigent och pianist (f. 189 4 24/7), sedan 1918 verksam i Zürich, där han leder av honom 1928 gr. Kon-zertgesellschaft A. G. S. har stud, för bl. a. Andreae vid MK i Zürich, Courvoisier, Schmid-Lindner och An-sorge. Han har skrivit en ork.-serenad op. 9, Concertino för vl. och ork. op. 7, var. för vlc. och ork. op. 14, körverk, stråkkvart:r, vl.-sonater o. a. kammarmusik, pianostycken, sånger (även med ork.) m. m. — G. 1920 m. den ungerska violinisten Stefi Geyer (f. 1888 23/«), som stud, för J. Hubay vid landsmusikakad. i Budapest. Hon framträdde tidigt i Europa (Sverige ffg. 1912) och Amerika; sedan 1919 verksam i Zürich, 1934 lärare vid MK. Å. B. Schultz [Jolts], Helm ut, tysk musikhistoriker (1904—45), prof, i musikvetenskap vid univ. i Leipzig 1933. S. utgav H. Wolfs efterlämnade verk (1936), Deutsche Bläsermusik vom Barock bis zur Klassik (i EDM 1:14) m. m. — Skrifter: Joh. Vesque von Püttlingen (1931), Instrumenten-kunde (1931), Das Madrigal als Formideal (1939). — Litt.: W. Gerstenberg, H. S. (i MF 1949). M. T. Schultz, S v e n d Simon, dansk tonsättare (f. 1913 30/is), synnerligen produktiv och tekniskt säker. Hans verk äro obesvärat musicerande och odogmatiska. S., som genomgått MK i Khmn 1933—38, deb. redan 1936 med en serenad för flöjt, vl. och vlc. Efter några år som pedagog och kördiri-gent var han 1942—49 musikkritiker vid tidn. Politiken och blev 1949 körinstruktör vid Stats-radiofonien, en uppgift som han utfört med talang och stor noggrannhet. S. har framträtt som pianist och dirigent, delvis med egna verk, i Skandinavien, Schweiz och Italien. Hans en-aktsoperor Bag Kulisserne (Khmn 1949), Solbadet och Höst (Aarhus 1949 resp. 1950) ha gjort stor lycka. Verk (u. n.): Operan Kaffehuset (1949), filmmusik; 2 symf. (Sinfonia piccola 1941, nr 2 1949), pianokons. (uppf. ffg. i Gbg 1946) o. a. ork.-verk; Job för bl. kör, blåsare och harpa (1946), Pan lo för kammarkör och ork. (1944), Den gavmilde Eros för sopran och bl. instrumentalkvint. (1937) m. fl. vokalverk; biåskvint. Une Amourette (1945), 3 sonater för vl. och piano, pianostycken och sånger m. m. Sch. Schultze [Joltsa], Norbert, tysk ton- 673 22. Musik. IV. 674