S C Fl U M AN N ken sistn. varit av utomordentligt stor betydelse för hans utveckling. Under yngre år gjorde han arr. och skrev mel. för jazzband. S. blev 1935 lärare vid Sarah Lawrence Coll., Bronxville, utsågs 1945 till president för Juilli-ard School of Music, som han reorg. genom sammanslagning med Juilliard Graduate School och Inst. of Musical Art, New York; dessutom konsulent vid G. Schirmers musikförlag. Verk: »Baseball operan» The mighty Casey (1951), baletterna Undertow (New York 1945), Night journey (Cambridge 1947), Judith (1949); 6 symf.: nr 1 f. 18 instr. (1935), 2 (1937), 3 (1941), 4 (s. å.), 5 f. stråkar (1943) och 6 (1948), kons, för piano o. liten ork. (1942), vl.-kons. (1947), American festival overture (1939), Prayer in time of war (1943), William Billings overture (s. å.) o. a. ork.-verk; kantaterna This is our time (1940) och A free song (1942), Te Deum (1944) o. a. körverk m. ork.; kammarmusik, främst 4 stråkkvart. (1936, 37, 50 o. 50); körer a cap. ss. Pioneers (1937); pianostycken och sånger; filmmusik. — Litt.: N. Broder, The music of W. S. (i MQ 1945). G.M. Schumann [jo/-], Elisabeth, amerikansk sångerska, sopran, av tysk börd (1888—1952), medlem av Staatsoper i Wien 1919—37, därefter i USA. — Amer. medb. 1944. Efter debut 1910 på Stadttheater i Hamburg, som hon tillhörde till 1919, och gästspel på Metropolitan 1914—15 medv. S. även vid festspelen i München 1919 och Salzburg 1921. Sistn. år turnerade hon med R. Strauss i USA, där hon sedan årl. konserterade till 1931. Från 1938 undervisade S. vid Curtis Inst. of Music i Philadelphia. S. gjorde sig främst känd i operor av Mozart och Strauss; även utmärkt ora-torie- och romanssångerska (Schubert och Strauss), bl. a. på grammofon. Under sina turnéer besökte hon Sthlm 1920, gästspelade på Det kgl. teater i Khmn 1929 och 32 samt konserterade där 1935, 48 och 49. Utg. German song (1948). G.P. Schumann [Jo/-], Georg Alfred, tysk tonsättare och dirigent (1866—1952), ledare för Singakad. i Berlin 1900—45. — Prof. 1900. Hdr vid univ. i Berlin 1916. Utbildad i Dresden och vid MK i Leipzig efterträdde S. 1913 Bruch som dir. för Akad. Meisterschule für Komp, i Berlin; 1918 v. och 1934 president vid Akad. der Künste där. Gästade Sverige 1930. Som tonsättare har S. framträtt med 2 symf., var. o. a. ork.-verk, oratorier ss. Ruth op. 50 (1908) och Das Tränen-krüglein op. 57, motetter m. fl. körkomp., kammarmusik, sånger, piano- och orgelstycken m. m. — Litt.: H. Biehle, G. S. (1925). S:s bror, C amil 1 o S. (f. 1872 10/3), var elev av MK i Leipzig och verkade 1896—1939 som org. i Eisenach; framträdde med uppmärksammade komp, för sitt instrument. G. P. Elisabeth Schumann som Zerlina i Don Juan. SCHUMANN, ROBERT. Sp. Schumanns liv ..................... 679 Schumanns konstnärliga åskådning och stil ..................... 682 Schumanns kompositioner ........... 684 Klaververken ...................... 684 Vokal verken ...................... 685 Orkester- och kammarmusik .... 686 Verkförteckning ................... 688 Litteraturförteckning ............. 690 Clara Schumann .................... 692 Den tyske tonsättaren Robert Alexander Schumann [jo/-], f. 1810 8/6 i Zwic-kau, d. 185 6 29/7 i Endenich vid Bonn, är den tyska romantikens största och mest renodlade gestalt under 1800-t:s förra hälft, vars insatser på musikens flesta områden inneburit en väsentlig utvidgning av tonspråket och dess uttrycks-värld. Främst har han berikat de mindre formerna, genre- och stämningsstycket, i klaververk och lieder, men även hans större skapelser äga ur denna synpunkt betydande företräden. Som skapare av en modern klaverstil intar Schumann en ställning i jämbredd med Cho-pin och Liszt. Allmänkulturellt fint bildad och med litterär förankring i Jean Pauls och E. T. A. Hoffmanns diktvärld 677 678