SCHÖNBERG berg, S. och Bach (i Sv. gudstjänstliv 1950); S. Sörensen, H. S. (i Dansk kirkesangs årsskrift 1950—51). Schäfer, D i r k, holländsk pianist och tonsättare (1873— 1931), internat. erkänd som en av de skickligaste pianisterna under senare tid. Efter stud, i Rotterdam och vid MK i Köln turnerade S. i Tyskland, Belgien och Holland. Han var 1895—1904 lärare i Haag, därefter bosatt i Amsterdam, där han bl. a. 1913 gav en ser. hist. pianoaftnar. — Bland S:s komp., personligt präglade i en måttfullt modern stil, må nämnas ork.-ver-ken Rhapsodie javanaise op. 7 och Suite pastorale op. 8; pianokvint. Dess op. 5, stråkkvart, ciss op. 14 o. a. kammarmusik, pianostycken m. m. A. L-ll Schö'berlein [-lakr], L u d-w i g, tysk musikskriftställare (1813—81), protestantisk teolog (1855 prof, i Göttingen) och ivrig förkämpe för den greg. koralen och a cap.-sången; däremot underkände han Bachs musik ss. okyrklig. S. utgav (m. F. Riegel som mus. bearb.) Schatz des liturgischen Chor- und Gemeindegesangs (2 d., 1865—72; i omarbetad uppl. 1932 ff. av K. Ameln m. fl.), vari han särsk. framhåller betydelsen av att mus. sysselsätta kyrkomenig-heten genom återinförande av den gamla psalmodin m. m.; verket innehåller mel. främst från 1500-t. i harmonisk sättning. — S. gr. 1876 tills, m. M. Herold tidskr. Siona och utgav 1869 Musica Sacra. I. S. Schöffer, Peter, tysk nottryckare på 1500-t., son till Gutenbergs och Fusts medhjälpare Peter S., var den förste som begagnade typtryck. S:s tryck ha blivit berömda för sin noggrannhet och prydlighet och jämställts med Petruccis. Han var verksam i Mainz till 1512, senare i Worms, Strassburg och Venedig. Å. L-y Schöldberg-Stenberg, Birgit Margareta, sångerska, mezzosopran (f. 1916 30/a), har efter debut i Sthlm 1945 främst gjort sig känd som romanssångerska. S., som stud, för Hislop, J. Forsell och Dagmar Gustafsson, har även framträtt som ora-torie- och orkestersolist. — Har uppburit Christine Nilssons stip. H. M-g Schöller, Sigrid Wolf ->Wolf-Schöller. 713 Arnold Schönberg. SCHÖNBERG, ARNOLD. Den mest aktive och ohämmat radikale nydanaren inom vår tids musik är utan tvekan den amerikanske tonsättaren av österrikisk börd Arnold Schönberg (även Schoenberg), f. 1874 13/8 i Wien, d. 1951 13/7 i Los Angeles, »atonalismens» ryktbare och omstridde skapare. Under 1900-t:s första årtionden utvecklade Schönberg gradvis sin stil från en i och för sig avancerad efterromantisk utgångspunkt till allt större och omsider fullständig frihet från alla traditionella harmoni- och tonalitetsbegrepp för att därefter utbilda en ny lagbundenhet, tolv-tonstekniken, vars olika aspekter och möjligheter han i fortsättningen målmedvetet utforskade och genomförde. — Amer. medb. 1941. LMA 1951. Schönbergs liv. Sin mus. utbildning förvärvade Schönberg huvudsaki. genom självstudier, frånsett några månaders undervisning i kontrapunkt för Zem- 714