SMITH, D. S. Smith [smi|)], David Stanley, amerikansk tonsättare (1877—1949), blev 1903 lärare och var 1916—46 prof, i musikteori vid Yale Univ., 1920—40 rektor vid Yale School of Music, New Haven. S. stud, för H. Parker vid Yale Univ. och i Europa; dirigent vid New Haven Symph. Orch. 1920—46. Han skrev operan Merrymount (1914), 5 symf., uvertyrer, 2 violinkons. o. a. ork.-musik, körverk, kammarmusik (bl. a. 11 stråkkvart.), pianokomp., sånger m. m. — Litt.: B. C. Tuthill, D. S. S. (i MQ 1942; m. verkfört.). Smith [smi]o], Clarence (Pine Top), amerikansk jazzpianist av negerhärkomst (1904—29), en av boogie-woogiestilens utformare. Känd som bluesartist (även utmärkt sångare) i Chicago på 1920-t. anses S. med sin komp. Pine Top’s boogie woogie ha givit denna stil dess namn. Känd är även hans insp. av Jump steady blues. O. H. Smith, Ruth Stephansen, ->Stephan-sen-Smith. Smith, Anders Wilhelm Salomon, konsertsångare, bas, och altviolinist (1853 —1938), apotekare i Ystad, gr. 1910 tills, m. A. Körling, J. W. Arrhén och A. Ras-muson en kammarmusikfören., som har gjort en bestående insats inom sy ds v. musikliv. 4— Litt. et art. 1888. LMA 1890. Prof, musices 1921. S., som avlade apotekarex. 1'874, var elev av A. Körling och Book (vl.), J. Günther och F. Ar Iberg (sång); framträdde som oratorie- och konsertsångare i Sverige och utlandet. Han deltog i gr. av ->-Mellersta Sveriges kammarmusikförening. S. ledde 1909 och 10 två musikfester med huvudsaki. kammarmusik i Ystad. Vid det senare tillfället stiftades förstn. kammarmusikfören. Den konstituerades 1920 som S y d s v. kammarmusikfören. och kallas sedan 1928 S. S:s kammarmusikfören. Verksamheten är förlagd till Ystad, Malmö och Lund. Vid kons., som även givits utanför Skåne och stundom uppgått till mer än 160 under säsongen, medv. sedan 1934 enbart yr-kesmusiker. Ekonomiskt stöd utgör en av S. upprättad fond. Å. B. Smits van Waesberghe [- va'sberga], Jo s e p h Maria Antonius Franciscus, holländsk musikhistoriker (f. 1901 18/4), katolsk präst, har särsk. fördjupat sig i medeltidens kyrkomusik. S. blev lärare vid MK i Rotterdam 1928 och vid MK i Amsterdam 1943, prof, i musikvetenskap vid Philosophicum Berchmanianum i Nijmegen 1944 och privatdoc. vid univ. i Amsterdam 1947; utg. av Corpus scriptorum 839 de musica 1—2 ff. (1950—51 ff.) och Aribo Scho-lasticus’ De musica (1951). Skrifter: Muziekgeschiedenis der middeleeuwen (2 bd ff.; 1936—42 ff.) Klokken en klok-kegieten in de middeleeuwen (1937), Muziek en drama in de middeleeuwen (1942), Grego-riaansche muziek... (1941; ty. och eng. uppl. 1947), School en muziek in de middeleeuwen (1949), Melodieleer (1950) o. a. M. T. SMK, förk. för Stockholms musikbild-ningskommitté, ->Musikaliskt folkbildningsarbete, sp. 1066. SMMF, förk. för ->Svenska militärmu-sikdirektörsföreningen. Smorzando [smårtsa'ndå], förkortat s m o r z., it., eg. utsläckande, föredrags-beteckning: bortdöende. Smyth [smi^>], Ethel Mary, engelsk tonsättare och skriftställare (1858—1944), intog en framskjuten position bland det samtida Englands skapande musiker. S. var elev vid MK i Leipzig samt av von Herzogenberg. En av den eng. kvinnorörelsens ledare, skrev hon The march of the wo-men för kör och ork. (kampsång för Wo-men’s Social and Poli-tical Union). Hennes bästa verk anses vara operan Les naufrageurs (ss. Standrecht, Leipzig 1906; The wreckers, London 1909), mässan för soli, kör och ork. D-dur (1893) och The prison, symf. för sopran, basbaryton, kör och ork. (1931). — Hdr vid univ. i Durham 1910, Oxford 1926 och Manchester 1928. Dame of the British Empire 1922. Verk (u. n.): Operorna Fantasio (Weimar 1898), Der Wald (Dresden 1901), den komiska operan The boatswain’s mate (London 1916) o. a. scenmusik; 2 symf., kons, för vl., horn och ork. (1927); kammarmusik; orgelpreludier; pianosonater; sånger o. a. — Skr.: Impressions that remained (2 d., 1919; 21946), Streaks of life (1921), A final burning of boats (1928), As time went on (1936), What happened next (1940; alla mer el. mindre självbiogr.) m. fl. — Litt.: Kathleen Dale, E. S:s prentice work (i ML 1949). z Å.B. Snorrason, A s k e 11, isländsk tonsättare (f. 1888 5/ia), musiklärare i Akureyri 1919—31. S. gr. och ledde där manskören Karlakor Akureyrar. Hans komp, omfatta kör- och solosånger samt instrumentalstycken. J. Th. Snåre, Matz Sigurd, finländsk tonsättare (f. 1897 lfl/3), har verkat som pedagog och dirigent i v. Nyland, bl. a. 840