fiskt» material; i stället ägde S. en ovanlig förmåga att nyskapa i folkmusikens anda. Enl. vissa forskare skall dock Moldau delvis ha influerats av den svenska Värmlandsvisans melodik, vilket emellertid mött gensaga hos andra S.-kännare. Hans verk präglas f. ö. av stor melodirikedom och en oemotståndlig friskhet. Trots sin omisskännliga anknytning till samtida ty. tradition har S. genom sin ur-sprungligare folklighet mer än Dvorak kommit att framstå som den tj. nationalkomposi-tören framför andra. Verk (u. n.): Operorna Üertova sténa (»Djävulens vägg»; Prag 1882) och Viola (1884; ofullb.); Triumph-Symphonie (1853), Fest-marsch (1864), Md vlast (»Mitt fosterland») med de 6 symf. dikterna Vysehrad (1874), Vltava (Moldau; s. å.), Sdrka (1875), Z ceskych luhü a häjü (»Från Böhmens ängar och lunder»; s. å.), Tdbor (1878) och Blanik (1879), Prager Karneval (1883) o. a.; ytterligare 3 stråkkvart.: F, C och d (1883), pianotrio, g, pianostycken, sånger och folkmusikbearbetningar m. m. Litt.: B. Wellek, F. S:s Leben und Wirken (-T899); O. Hostinsky, B. S. (tj.; 1901); Z. Nejedly, B. S. (1903); F. Krejci, F. S. (1907); W. Ritter, S. (1907; m. verkfört, och bibliogr.); P. Vretblad, B. S. i Sverige (i Svensk-tjecko-slovakiska sällskapets årsskr. 1923/24); J. Bistron, F. S. (1924); Z. Nejedly, B. S. (tj.; 2 bd, 1924—29; it. uppl. av d. 1 1925; ty. uppl. av dens. 1924; huvudverket om S.); T. Norlind, S. och Sverige (i Ur nutidens musikliv 1924); E. Rychnovsky, S. (1924; m. bibliogr.); A. Kraus, S. v Göteborgu (tj.; 1925; ty. uppl. s. å.); J. Tiersot, S. (1926; m. verkfört.); A. Nyman, Böhmens Grieg... (i förf:s Mus. intelligens, 1928); E. Swoboda-Funk, Der musi-kalische Humor in S:s Opernschaffen (diss. 1940); J. Hodin, S. i Göteborg (i Ord och bild 1941); G. Abraham, The genesis of »The bar-tered bride» (i ML 1947). En avlägsen släkting är den tjeckiske vio-loncellisten F r an t i s ek Smetana (f. 1914 8/5), lärare vid MK i Praha och ansedd som en av landets främsta på sitt instr. Han kon-serterade i Sthlm 1947, då han framträdde tills, m. sin hustru, pianisten Rudolfa (Dolly) Urbånkovå (f. 1910 14/io)- G.P. Smete'rlm, Jan, engelsk pianist av polsk börd (f. 1892 7/2), internat. ryktbar som interpret av Chopin och nutida musik. S. var elev av Go-dowsky vid MA i Wien, deb. 1919 och har i stor utsträckning turnerat i Europa (Sverige ffg. 1925), USA (ffg. 1930), Sydamerika och annorstädes; bosatt i London. SMITH, C. Smets, Paul, tysk orgelforskare och musikskriftställare (f. 1901 10/n), en av de främsta nutida ty. orgelkännarna, har utg. värdefulla skrifter och nytr. av äldre orgellitteratur. S. stud, vid univ. i Frankfurt a. M., Berlin och Leipzig samt var elev i orgel av bl. a. Straube. Efter organisttjänstgöring startade han 1930 Rheingol d-V e r 1 a g i Mainz, vilket utger ett stort antal skrifter i orgel-och klockfrågor, konsthistoria och filologi. S., som är statl. sakkunnig i akustik, orgel- och klockkunskap i Tyskland, har bl. a. bearb. J. G. Töpfers Lehrbuch der Orgelbaukunst 1—3 (31936—39). Skrifter: Handbuch des Orgelspiels (1938), Die Orgelregister,... (1934; 5-0 1948), Neuzeit-licher Orgelbau ... (7-8 1949; eng. och sp. uppl. 1950), Ratgeber für die Beschaffung von Gloc~ ken (1948), Neuartige Aliquotregister und neu-artige Mixturen (1952) o. a. B. Hbs Smijers [sme^ars], Albert, holländsk musikhistoriker (f. 1888 19/7), prof, i musikvetenskap vid univ. i Utrecht 1930; president i Internationale Gesellschaft für Musikwissenschaft 1952. Efter stud, i kyrkomusik i Amsterdam och musikvetenskap i Wien var S. lärare vid sem. i St. Michielsgestel och ledare för kyrkomus. avd. vid katolska sem. i Tilburg. Han har utg. verk av Josquin des Prez (21 h. 1921—42), P. De Monte och P. Attaignant. Sedan 1940 red. för TvM. Skrifter: Karl Luython als Motetten-Kompo-nist (diss. 1923), Die kaiserliche Hofmusik-Kapelle von 1543—1619 (i StM 1919—22), Alge-meene muziekgeschiedenis (1938; 41947; tills, m. C. van den Borren o. a.), Van Ockeghem tot Sweelinck (musikantologi; 1939 f.). M. T. Smith [smi]o], Bessie, amerikansk bluessångerska av negerhärkomst (1897 —1937), kallad »Queen of the blues». S., som räknas till de allra främsta i sin genre, började sjunga omkr. 1920 och gjorde under det närmaste decenniet en lång rad grammofoninsp., ofta ackomp. av tidens ledande jazzmusiker ss. L. Armstrong. Bland de förnämsta äro Back water blues, Weepin’ will-ow blues, Young women’s blues och St. Louis blues. O. H. Smith [smijo], C y r i 1 James, engelsk pianist (f. 1909 11/8), elev och 1934—44 lärare vid Royal Coll. of Music i London. S. deb. med ork. i London 1929 och har framträtt i bl. a. Europa (Skandinavien 1934) och Indien samt gjort grammofoninsp. — G. 1937 m. pianisten Phyllis Sellick (f. 1911 16/e), som stud, vid Royal Acad. of Music i London och för I. Philipp. Hon bildar tills, m. maken en även i utlandet turnerande pianoduo; grammofoninspelningar. Å. B. 837 838