STEDIN GK tillämpas dubbla program, och samtidigt infördes regelbundna televisionsutsändningar, vilka dock ännu (1952) befinna sig på försöksstadiet. Danmark hade 1952 omkr. 11/4 mill. licensbetalande lyssnare (licensavgift 15 da. kronor per år). Sch.; H. G. Stava'nger, handelsstad i Rogaland fyl-ke, s. v. Norge (omkr. 51 000 inv. 1950), biskopssäte sedan omkr. 1125, har under de sista 100 åren periodiskt kunnat uppvisa ett rikt musikliv. S., som fick stadsprivilegier 1425, var under medeltiden ett utpräglat kyrkligt centrum (domkyrka från 1100-t.), men av dess kyrkomusik är intet bevarat före 1800-t. Under 1800-t. förekom en flitig musikodling främst inom ämbets- och köpmannakretsarna i staden. En och annan ork. existerade även ss. Bor-gernes musikkorps på 1830-t., och en musik-fören., ledd av violinisten A. Kayser (d. 1867), är känd från 1860-t. Kayser blev den förste instruktören för det 1866 gr. Stavangers mu-sikalske Selskab med såväl kör som ork. Efter Kaysers död övertogs dess ledning av F. von Lühmann (d. 1884). År 1895 skedde en omorg. under O. Paulus, varvid namnet ändrades till Stavangers Musikförening, senare Orkesterfor-ening. Paulus efterträddes 1912 av G. W. Magnus, som 1917 överlämnade ledningen till P. Reidarson. Ork. utvidgades 1919 till Stavanger Byorkester med C. M. Artz som dirigent; den erhöll nu även kommunalt understöd till 1921, då verksamheten nedlades. Den efterföljdes 1932—37 av Stavangers Symfoniorkester. Intresset för kammarmusiken var påtagligt kring 1800-t:s mitt med Langes kvartett och Kaysers kvintett som främsta organ under 50-resp. 60-t. Den första sångfören. stiftades 1846 under L. S. Forwald, varpå följde Handelsstan-dens sångförening 1848. Dessa uppgingo i Håndverkernes sångförening, som började 1853. Den nedlades och rekonstruerades flera ggr, senast 1923 som Stavanger håndverkersangfor-ening. Andra betydande körer voro Stavanger mandssangforening (1857—72) under Kayser och von Lühmann, Frimurernes sångförening, gr. av O. Paulus 1895, samt Goodtemplerordenens sångförening (1878); bland manskvartetter märkes Choralkvartetten (1858—85). Betr. nuv. musikinst. må anföras följ. Opera och operett spelas på Stavanger faste scene (Rogaland teater), gr. 1914, och f. n. med K. Andersen som dirig. År 1938 reorg. Stavanger Byorkester under G. Knudsen, vilken 1945 efterträddes av K. Andersen. Vidare märkas Stavangerorkestret av K. F. U. M. från 1898, där J. L. Mowinckel jr, F. Sagen och B. Inge-bretsen (sedan 1943) haft ledningen. De viktigaste körerna äro Stavanger handelsstands sångförening (1920) och framför allt S:t Svithun korforening, stiftad 1927, med F. Sagen som dirigent. Härtill komma Stavanger Domkor (1929) och Stavanger Damekor (1934) samt 901 manskvartetter ss. Njörd (1887), Norden (1900), Fjeldljom (1902), Herold (1911) och Trubadur. En viktig faktor är även radion, vars ork. reorg. 1938 med G. Knudsen som ledare till 1945, då K. Andersen övertog dirigentskapet. För musikundervisningen svarar det av S. Dahlback 1918 gr. Stavanger MK, nedlagt 1922, men 1925—32 förestått av A. Meyer. Det återuppstod ånyo 1945 under E. Eikenes, erhöll 1947 kommunalt och 1948 statligt understöd. Sedan 1912 existerar Stavanger Musikklaerer-forening. Konserter hållas i teatern (byggd 1880) och i Betania-lokalen (1875). Litt.: J. M. Aarreberg, S. mandssangfore-ninger (1902); S. 1814—1914 (1914). H.K. Stavenhagen [Jta/fan-], Bernhard, tysk pianist och dirigent (1862—1914), känd som briljant tolkare av Liszts pianoverk. Utbildad i Berlin av Kiel och Rudorff samt senare för Liszt var S. från 1890 hovpianist och hovkapellm. i Weimar; 1898 hovkapellm. i München och 1901—04 även dir. för Akad. der Tonkunst; ledde från 1907 symfoni- och kör-konserter i Genève. Sitt rykte som pianist gr. S. under omfattande turnéer i Europa och USA under 1890-t. (Skandinavien 1894). Skrev 2 pianokons., pianostycken, sånger m. m. G. P. Steber [ste^a], Eleanor, amerikansk operasångerska, sopran (f. 1916 17/7), har sedan 1940 framträtt på Metropolitan. S. stud, vid New England Cons. of Music i Boston, där hon även deb.; har bl. a. uppträtt vid festspelen i Edinburgh. Även ansedd ora-torie-, konsert- och grammofonsångerska. — Roller: Constance i Enleveringen, Fiordiligi i Cosi fan tutte, grevinnan i Figaros bröllop, Senta i Holländaren, Eva i Mäster sångarna, Sophie i Rosenkavaljeren, Margareta i Faust, Micaela i Carmen, Desdemona i Otello, Mimi i Bohème o. a. G. M. Stebnowska, Sophie, ->Karsten. Stecker, K ar el, tjeckisk tonsättare och musikskriftställare (1861—1918), från 1889 högt ansedd lärare i komp, vid MK i Prag; även lektor vid univ. S., som stud, vid »Orgelskolan» där, utgav musikhist. och ped. arbeten på tj., red. 1907— 18 musiktidskr. Hudebni revue och framträdde som tonsättare med kyrkliga körverk. — Biogr. på tj. av C. Sychra 1948 (m. verkfört. o. bibliogr.). G. M. von Stedingk, Eugène Ludvig Fredrik Oscar, hovman och diplomat (1825— 71), var 1861—66 1. dir. för de K. teatrarna; bl. a. envoyé i Khmn från 1868. — LMA 1864. Med L. Norman som kapellm. och August Bournonville som intendent för scenen 1861— 64 lyckades S. skänka ökad glans åt den ly- 902