STEEN Randi Steen. Halina Stefahska. riska repertoaren, där han bl. a. introducerade Gounods Faust 1862 och Wagner med Rienzi 1865. — G. 1870—71 m. operasångerskan Mina Gelhaar. Sonen, kaptenen Hans Ludvig von S. (1862—1945), var 1910—19 chef för K. teatern och verkst. dir. i dess ab., ordf, i styrelsen 1919—32. — Litt.: J. Svanberg, Kungl. teatrarne 1860—1910, (d. 1, 1917); G. Nordensvan, Svensk teater, (d. 2, 1918). E. S~m Steen, R a n d i Heide, norsk sångerska, sopran, och skådespelerska (f. 1909 15/i2), en av sitt lands nu främsta romanssångerskor. Efter stud, för Borghild Langaard, Haldis Ingebjart-Isene samt i Tyskland deb. S. 1927 i Oslo som operettsångerska och 1931 på konsertestraden och har därefter framträtt i Skandinavien (sv. radio 1946), Italien, Västeuropa och USA. S., som har en vacker, klockren röst, har även gjort sig gällande på scenen: Natio-naltheatret, Oslo, 1938 och Oscarsteatern, Sthlm, 1945 i roller ss. Siebel och Margareta i Faust, Rosalinda i Läderlappen samt titelr. i Den glada änkan och Grevinnan Mariza. S:s far, skådespelaren och sångaren Harald S. (1886—1942), var knuten till Centralteatret i Oslo, där han uppbar ett stort antal roller inom opera, operett och sångspel. — En syster, pianisten A a s e H. S., g. Holm Hansen (f. 1908 17/7), är verksam i USA; brodern Harald H. S. (f. 1911 11/i), som är en god karaktärs-skådespelare, framträder även som operettsångare (baryton), och systern, sopransångerskan Kari H. S., g. Diesen (f. 1914 23/e), har med sitt överdådiga humör gjort lycka inom revyfacket. H. K. Steenberg, Johannes, norsk spelman från Romedal (d. omkr. 1800), känd för sina danser, främst Steenberg menuett. Den äldsta kända uppteckningen av denna är från 1799, utg. för piano av J. Lindeman (1862), för ork. av J. Svendsen (1866), för vl. och piano av O. Winter-Hjelm (1898) och Anne Marie örbeck (1939). — Litt.: A. O. Vinje, Ferda-minni (1861); art. i Nordmannsforbundet 1946. Steenberg, Julius August, dansk sångare (1830—1911), deb. 1856 på Det 903 kgl. teater i Khm i titelr. i Josef i Egypten och var verksam där till 1888. S., som först var tenor, senare huvudsaki. framträdde i barytonpartier och som skådespelare, var även en förträfflig konsertsångare samt komp, en del sånger, bl. a. På söndag aften kommer hun. Erhöll 1880 det Anckerske legat. — Skrifter: Muser og Sirener (1892), Robert Franz (1896). Er-l Steenberg, Otto Vilhelm Martin, dansk sångare, tenor (f. 1893 4/0), har sedan 1922 förtjänstfullt framträtt i mindre partier vid Det kgl. teater i Khmn och innehar flera administrativa förtroendeposter. Er-l Steenberg, Per, norsk tonsättare och organist (1870—1947), framstående kyrkomusiker och som företrädare för pale-strinastilen banbrytande i Norge. Särsk. verkade han för en stilren gudstjänstmusik, och hans Koralbok, utg. efter hans död (1949), har vunnit stor spridning. Som lärare i kontrapunkt vid MK i Oslo 1935—47 fick han ett avgörande inflytande på många yngre tonsättare och hans egna kompositioner vittna om hans gedigna kunskaper och rika, djupt religiösa personlighet. S. avlade lärarex. 1889, ex. vid MK i Oslo 1891, MK i Leipzig 1897 och stud, senare pale-strinastil i Berlin och för Wöldike i Khmn. Han var 1902—27 organist i Vålerengen kirke, 1927—40 vid Markus kirke i Oslo; överlärare vid Oslo laererskole 1920—28 och vid Oslo offentlige skole for blinde 1928—40. S. gr. 1928 Markus motettkör, som han ledde till sin död. Från 1916 gav han avgiftsfria musikaftnar. Körverk: Kirkelige körsånger för 4-st. bl. kör, Kirkekantate op. 5 (1913), Motett ved Re-formasjonsjubileet 1917 (1917), 3 koralbearb. för bl. kör op. 8 (1922), Kantate ved kirke-innvielse op. 10 (1926), 4 kirkekor op. 11 (1928), Körsånger for gudstjenesten op. 12 (1938), körsånger, koraler (O bliv hos oss, Konge er du visst), koralbearb. — Orgelverk: Bryllupsmarsj (1903), Inngangsstykker for orgel (1910), Festpreludier over salmemelodier, 2 fugor, op. 6 (1915), Adagio religioso op. 9 (1923). ö. G. STEF, förk. för ->Samband tonskålda og eigenda flutningsrétter. Stefan [fte'-], eg. G r ü n f e 1 d, Paul, österrikisk musikskriftställare (1879— 1943), dr phil. vid univ. i Wien, lämnade Österrike 1938 och vistades från 1941 i New York. — Prof. 1934. S. verkade särsk. för den moderna musiken, bl. a. genom att deltaga i gr. av I S C M,i vars österr. sektion han var v.-president, och som musikkritiker i Die Stunde, Wien, och red. 904