STEINW AY & SONS 1934—39; ej avslutad), Max Reger (1938), Max Reger... in Bildern (1941) o. a. — Litt.: Fest-schrift F. S.... (1939). S:s dotter, pianisten Hedwig S. (f. 1907), har stud, för bl. a. Kwast (vid Sternsches Kons, i Berlin) och Elinson, med vilken hon är gift; undervisar sedan 1947 vid Royal Manchester Coll. of Music. — S:s son, pianisten och tonsättaren Max Martin S. (f. 1911 27/7), var elev av Straube, Martienssen m. fl.; lärare vid Schlesische Landesmusikschule i Breslau 1939—44 och vid Robert-Schumann-Kons. i Düsseldorf sedan 1947. Bland hans verk märkas scenmusik, motetter, orgel- och pianomusik samt sånger. M. T. Steinarson, Johanna, norsk operasångerska, alt (f. 1899 30/5), en av de bärande krafterna i no. operaframföranden under senare år samt eftersökt pedagog. S. stud, för Mimi Hviid, i Mannheim och Frankfurt a. M. samt i Wien; senare stud.-resor till Berlin, Prag och Wien. Hon deb. i Oslo 1926, som operasångerska 1930, och var 1932—33 eng. vid Stadttheater i Gablonz. S. har framträtt på olika teatrar i Oslo, gästat Khmn, Wien och Paris (vid Nationaltheatrets gästspel 1937) samt konserterat runt om i Norge. Roller: Titelr. i Orfeus, Martha i Faust, Ul-rica i En maskeradbal, Olga i Eugen Onegin, Miss Baggot i Let us make an opera, fru Kirsten i Olav Liljekrans o. a. H. K. Steinbauer [fta^nba^r], Edith, österrikisk violinist (f. 190110/8), sedan 1949 lärare vid MA i Wien. Hon är konsertm. i Wiener Kammerorch. — framträdde som solist vid dennas besök i Sthlm 1951 ■— och primarie i en välkänd stråkkvartett. Steinberg [ Jta’n-1, Maksimilian Osejevitj, rysk tonsättare (1883—1946), från 1908 prof, i komposition och tidvis även dir. för MK i Petersburg, där han utbildats för bl. a. Rimskij-Korsakov och Glazunov. Bland hans elever märkes Sjostakovitj. S:s stil bär drag av Glazunov, den senare Rimskij-Korsakov samt delvis av Skr jabin och Debussy. Hans 3. symf. är byggd på judiska mel., medan 4. symf. (Turksib) upptagit ka-zachiska folkmotiv. År 1941 evakuerades MK i Leningrad till Tasjkent, och S. fick härigenom tillfälle att utforska och bearb. den uzbekiska folkmusiken. — G. 1908 m. N. Rimskij -Korsa-kovs dotter Nadja. Verk: Baletterna »Metamorfoser» (Paris 1914) och Till Eulenspiegel (1936); 5 symf.: nr 1 (1907), 2, h (1909), 3, g (1928), 4 (1933); en balettsvit, uvertyr till Maeterlincks La princesse Maleine (1916; m. damkör) o. a. ork.-verk; kantat till Pusjkins minne (1937); 2 stråkkvart. (1907 o. 25), sånger; bearb. 24 folkvisor för en 909 röst m. ork. — Red. och utg. Rimskij -Korsa -kovs instr.- och harmonilära. M. S. Steinberg [Jta^nbärk], Hans Wilhelm (William), amerikansk dirigent av tysk börd (f. 1899 Vs), sedan 1938 verksam i USA. S., som var elev av bl. a. H. Abendroth, blev 1920 körrepetitör och bitr, kapellm., 1924 1. kapellm. vid Kölnoperan, 1925 dir. vid Deut-sches Landestheater i Praha, 1929 GMD vid operan och ledare av museikonsertema i Frankfurt a. M. och knöts 1936 till Palestina-ork. i Tell-Aviv; har även framträtt i Sverige (1936), Canada, Sydamerika m. m. Han var anställd vid NBC Symph. Orch. i New York 1938—41 och leder Buffalo Philharm. Orch. sedan 1945. Å.B. Steinert, Alexander Lang, amerikansk tonsättare (f. 1900 21/ø), sedan 1940 bosatt i Beverly Hills, Cal. S., som varit elev till bl. a. Loeffler, Koech-lin och dTndy i Paris, har även framträtt som pianist och dirigent. Bl. hans komp, märkas Concerto sinfonico för piano o. ork. (1934), Leggenda sinfonica (1930), Rhapsody för klar, o. ork. (1945) och en rad smärre ork.-verk, kammarmusik, pianostycken och sånger samt filmmusik. G. M. Steingräber Verlag [Jta^- farla/k], tyskt musikförlag i Leipzig, gr. 1878 av Theodor Leberecht Steingräber (1830—1904), även känd för en pianoskola, som han utg. under pseud. Gustav Damm. Företaget, som letts av olika medl. av fam. S., förstördes till stora delar under 2. världskriget. Förlaget publ. främst goda klassikerutgåvor, rev. av Kullak, Bischoff, Mertke o. a. Steintjönndalen ->Helland. Steinway & Sons [sta^noe* änd sanz], amerikansk pianofirma gr. i New York 1853, med fabrik sedan 1880 även i Hamburg. S. är en av de förnämligaste och den största i sitt slag i världen. Firman övertog gjutjärnskonstruktionen från A. Babcock och presenterade 1855 den korsvisa besträngningen, ->Piano. S:s gr. var Heinrich Engelhard Stein-w e g (1797—1871), vars första klaverinstr. till-kommo omkr. 1825 i Tyskland. Han begynte 1835 en pianofirma i Seesen (Harz), ->Gro-trian-Steinweg, men utvandrade på grund av revolutionen 1848 till USA med sin familj utom sonen Christian Friedrich Theodor (1825—89; LMA 1868), som dock 1865 inträdde i firman. Heinrich och sönerna Charles (1829—65), Henry (1831—65), William (1835 —96) och Albert (1840—77; namnformen Steinway erhöll laglig bekräftelse 1864) voro från 1851, då de anlände till New York, och 910