STEGLICH sångerska 1909 och 1915 som Anna i Friskytten på Det kgl. teater i Khmn, där hon är anställd sedan 1919. — Kgl. kam-mersangerinde 1931. S., som stud, för Sophie Keller och Borg-hild Langaard, har en varm, omfångsrik stämma och ovanlig känsla för nyanser och klangfärger. Hon har gjort talrika gästspel och konsertuppträdanden i Tyskland och Norden (bl. a. K. teatern i Sthlm 1931). Roller: Ortrud i Lohengrin, Magdalena i Mästersångarna, Fricka i Valkyrian, Azucena i Trubaduren, Ulrica i En maskeradbal, Elisabet och Eboli i Don Carlos, Amneris i Aida, Santuzza i Cavalleria rusticana, Suzuki i Ma-dame Butterfly, titelr. i Carmen, Delila i Simson och Delila, Tatjana i Eugen Onegin, Marta i Låglandet, Mrs Sedley i Peter Grimes, trollkvinnan i Saul og David, Magdelone i Maska-rade. Er-l Steglich [Jte'k-], Rudolf, tysk musikhistoriker (f. 1886 18/2), dr phil. 1911 vid univ. i Leipzig efter stud, för H. Rie-mann och vid univ. i Berlin och München. S., som verkat i Hannover och sedan 1929 i Erlangen, e. o. prof. 1934, har red. Händel-Jahrbuch, 1928—33, Erlanger Beiträge zur Mu-sikwissenschaft (3 bd) 1933—42 och AFM 1936 —40 samt även utg. äldre musik bl. a. C. P. E. Bach, Vier Orchestersinfonien (i EDM, Reihe 1:18). Skrifter: Die elementare Dynamik des mu-sikalischen Rythmus... (Habilitations-skr. 1930), Johann Sebastian Bach (1935), Robert Schumanns Kinderszenen (1949), Wege zu Bach (1949), biogr. över Händel (1939) och tidskr.-art. bl. a. Das melodische Hauptmotiv in Beethovens »Fidelio» (i AMW 1952). G. M. Stehle, Margarete, ->Leygraf. Steibelt [Jta*-], Daniel, tysk pianist och tonsättare (1765—1823), blev 1810 kejs. hovkapellm. i Petersburg och trol. s. å. kapellm. vid Franska operan. S., som stud, piano och musikteori för Kirn-berger, kom 1790 till Paris, där han konserte-rade med stor framgång; måste 1796 på grund av sitt oordentliga leverne lämna staden och turnerade därefter bl. a. i London, där han var bosatt i olika omgångar till 1805, och Tyskland. I Wien tog han 1800 upp tävlan med Beethoven, som dock var honom överlägsen. Han stod för det första uppf. i Paris s. å. av Haydns Skapelsen, vars musik han arr.; utg. Méthode de piano. Verk: Operor, bl. a. Romeo et Juliette (Paris 1793; Romeo och Juliette, Sthlm 1815) och Cendrillon (Petersburg 1810); uvertyrer, 5 pianokons., bl. a. nr 3 L’orage E; 37 vl.-sona-ter o. a. kammarmusik; 29 sonater och sona-tiner för piano m. m. — Litt.: G. Müller, D. S. ... (1933). A.L-ll Steier, Anna Elisabeth (Lisa), f. Ols-907 son, dansös (1888—1928), under 1910-t. en av de främsta vid K. teatern i Sthlm, där hon 1920—25 var lärare i balettelevskolan och 1926 blev balettmästare. Utbildad i nämnda skola blev S. 1906 figu-rantska, 1908 second- och 1913 premiärdansös och hörde till det unga garde, som genom M. Fokin kom i förgrunden. De starka impulser hon fick av denne var henne till gagn även längre fram, då hon — efter att som dansös ha medv. i Karneval, Per Svinaherde, Hertiginnans friare, Bergakungen o. a. — som ord. balettm. iscensatte bl. a. Eldfågeln och Pul-cinella (1927). Åren 1916—26 lärare i plastik vid Kungl. Dramatiska teaterns elevskola. Steigleder [jta^g-], Johann Ul-r i c h, tysk tonsättare och organist (1593 —1635), den siste företrädaren för den från C. Paumann utgående sydty. »koloristskolan» och förmodad lärare till J. J. Froberger. Utbildad av sin far, Adam S., var S. från 1617 org. vid stiftskyrkan i Stuttgart och stod senare som hovorg. i nära förbindelse med det württembergska hovets då ovanligt rika musikliv. — Verk: Ricercar tabulatura (1624; nytr. av E. Emsheimer, 1928, och U. Siegele, 1951), Tabulatur Buch ... (1627) m. m. Litt.: E. Emsheimer, J. U. S.... (diss. 1928); F. Hirtzler, Neu aufgefundene Orgelstücke von J. U. S.... (i AFM 1937). E. E. Stein [Jtabi], Fritz Wilhelm, tysk organist, dirigent och musikhistoriker (f. 1879 17/i2), dr phil. i Heidelberg 1910, dir. för MH i Berlin 1933—44. Han har bl. a. blivit känd genom den av honom i Jena funna och utg. s. k. ->Jenasymfonin av Beethoven. — LMA 1932. S. stud, teologi och var elev av Nikisch vid MK i Leipzig, H. Riemann vid univ. där, Straube m. fl., konserterade som org. och var 1906—14 musikdir., 1907—14 prof. (ord. 1913) vid univ. i Jena. S. turnerade under 1. världskriget som dirigent för Laon-manskören, varefter han var org. i Nikolaikirche i Kiel 1919 —23, prof, i musikvetenskap vid univ. från 1919 (ord. 1928) och dirigent; GMD 1925. I sistn. egenskap ordnade han en rad musikfester, bl. a. en svensk 1926. S. har före och efter 2. världskriget konserterat med en egen kammarork. samt utg. sinfonior av J. C. Bach, passioner och oratorier av Schütz (i studiepartitur), verk av N. Bruhns (i EDM Reihe 2, Schleswig-Holstein und Hansestädte, 1—2), Händel, G. P. Telemann m. fl. Skrifter: Zur Geschichte der Musik in Heidelberg (diss. 1910; tr. 1912; 21921 m. tit. Geschichte des Musikwesens in Heidelberg ...), Eine unbekannte Jugendsymphonie Beethovens? (i SIMG 1911/12), Thematisches Ver-zeichnis der... Werke von Max Reger (6 h., 908