STENHAMMAR fadern, skådespelaren Petter S. (1719—81), ledningen av Humlegårdsteatem och fortsatte till 1799 teaterverksamheten vid Eriksbergs-och Munkbroteatrarna. Tidvis i samarbete med C. Envallsson övers, och bearb. han fr. vådeviller och skrev operaparodier, till vilka han även arr. ny musik. Till hans originalkomp, i eg. bemärkelse räknas bl. a. musiken till Konung Gustaf Adolfs jagt (1777), Så blefvo alla nögda (1782; ms. i MA:s bibi.) och Gustaf Ericsson i Dalarne (1784), det sistn. stycket betraktat som det konstnärligt tyngst vägande inslaget i hans musikdramatik. S., som var anställd som kanslist i hovexpeditionen 1767—80, åtnjöt ett bland samtida skådespelare mindre vanligt socialt anseende och uppskattades i sällskapslivet för sina litterära och mus. talanger. M. Crusenstolpes uppgift, att S. skulle ha stud, i Uppsala, är mindre sannolik, och hans insinuation, att S. skulle ha varit son till riksrådet Adam Horn, är obestyrkt. Litt.: Biogr. över S. av M. Crusenstolpe i Mi-niatur-almanach 1855 (omtr. i dennes Medaljonger och statyetter, 1882); J. Flodmark, Sten-borgska skådebanorna (1893); dens., Elisabeth Olin och C. S. (1903); S. Lindström, Vårt första nationella sångspel (i STM 1942). E. S-m Stendhal [ständaT], eg. Marie Henri Beyle, fransk författare (1783—1842), även känd som musikskriftställare, främst genom Vie de Rossini (2 bd, 1824; flera uppl.; eng. och ty. uppl. s. å.). S. utg. under pseud. Louis Alexandre Bom-bet Lettres sur ... Joseph Haydn et Mozart... (1814; 1817 m. titeln Vie de Haydn, Mozart et Métastase; nyutg. av R. Rolland 1914; eng. uppl. 1817, ty. 1921; en bearb. efter Carpani, Schlichtegroll och Cramer). — Litt.: R. Rolland, S. et la musique (1914; förord till Vie de Haydn...); H. Prunières, S. et Rossini (i MQ 1921); dens., S. et la musique (i Revue heb-domadaire 1921); L. Magnani, S. e la musica della felicitå (i LRM 1952). G. P. Stenhammar, svensk kultursläkt från Östergötland under 1800- och 1900-talet. De äldsta, mera uppmärksammade medlemmarna voro bröderna Johan (1771—99), skald, ordboksförfattare och led. av Svenska akad., Matthias (1766—1845), känd prästman och medlem av 1809 och 1811 års psalmbokskom-mittéer samt LMA 1807, och Christian (1783—1866), även han prästman — kyrkoherde i Häradshammar och Jonsberg i Östergötland —, framstående politiker och naturforskare. Den sistn., farfar till släktens berömdaste representant, tonsättaren, pianisten och dirigenten Wilhelm S. (4), ingick 1823 äktenskap med Anna Charlotta Kernell (1799— 1838), syster till den från Geij erkretsen kände litteratören Per-Ulrik Kernell och kusin till P. D. A. Atterbom. En syster till henne, Sophie, var g. m. A. F. Lindblad. Bland Christian S:s barn märkas tonsättaren och arkitekten Per 913 Ulrik S. (1) och operasångaren Oscar Fredrik S. (2), vilken senare var g. m. operasångerskan Fredrika S., f. Andrée (3). I detta äktenskap föddes Elsa S. (5), domkyrkokantor i Göteborg. I Per Ulrik S:s äktenskap med Louise Rudenschiöld (1828—1902) föddes Wilhelm S., far till konsertsångaren och kyrkomusikern Claes G ö-ran S. (6) och vissångerskan Hillevi S. (7). Litt.: B. Wallner, Kapitel I om Wilhelm Stenhammar ... (i TFM 1952). B. W-r 1. Stenhammar, Per Ulrik, tonsättare (1828—75), far till 4, bror till 2, under senare hälften av 1800-t. uppburen för sina andliga sånger och körer i pietistisk anda. — LMA 1868. S., som fick sin första grundläggande utbildning av A. F. Lindblad men i övrigt torde ha varit autodidakt, var stilistiskt påverkad av Mendelssohns kyrkliga verk. Hans produktion företer vissa likheter med Wennerbergs. S. blev efter stud, vid bl. a. Teknologiska inst. i Sthlm och vid Akad. för de fria konsterna lärare vid sistn. inst. samt arkitekt i Över-ståthållarämbetet. Körverk: Oratoriet Saul och David för soli, kör och piano el. orgel (1869; instr. av Wilhelm S.; Sthlm 1900), begravningskantaten Nu tystne de klagande ljuden för solokvart., kör och orgel, Höstpsalm för solokvart, och bl. kör, Davids psalm nr 100 för 4-st. kör m. m. — Solosånger: Digte og Sange, Sorg och tröst, Nio små sånger till verser från Das rauhe Haus, kyrkoarian Denne är min käre Son m. fl. — Litt.: Art. i Förr och nu 1875 och SM 1900. B. W-r 2. Stenhammar, Oscar Fredrik, operasångare (1834—84), far till 5, bror till 1, efter stud, vid K. teaterns i Sthlm elevskola och MK i Paris eng. vid K. teatern 1862—65, senare anställd vid Generaltullstyrelsen. G. 1863 m. 3. — Roller: Arnold i Wilhelm Tell, Maurice i Trubaduren m. fl. B. W-r 3. Stenhammar, Fredrika, operasångerska, sopran (1836—80), mor till 5, syster till Elfrida Andrée, under 1860-och 70-t. en av K. teaterns i Sthlm mest uppmärksammade artister. — LMA 1864. Litt. et art. 1876. Redan 15-årig, efter stud, för W. Söhrling i hemstaden Visby, fortsatte S. sin utbildning vid MK i Leipzig och anställdes 1855 vid K. teatern, som hon med undantag för stud, i Paris 1857—58 (Duprez) tillhörde till sin död. S. var även en högt uppburen romans- och oratoriesångerska. Bland hennes elever voro Olefine Moe, Mathilda Grabow och Gina Ose-lio. — G. 1863 m. 2. Roller: Pamina i Trollflöjten, Grevinnan och Susanna i Figaros bröllop, Senta i Flygande 914