STIEBEL S. blev 1774 prästvigd samt 1778 hovkap-lan och pianist vid hovet i Mainz. Han stud. 1779—82 i Italien, verkade senare i bl. a. Regensburg och Aschaffenburg, där han blev hovkapellm. S. sammanträffade i sistn. stad 1791 med Beethoven, som i sina tidigare verk röjer inflytande från honom, samt som ung och även senare med abbé Vogler. — Av S:s komp, bjuda pianokons, på en stilhistoriskt intressant utvecklingslänk, och en del av hans kammarmusik, främst sonaterna för vl. och piano, äro värda att räddas undan glömskan. Verk: En opera; ett 10-t. symf., 6 pianokons, m. m.; kyrkomusik; 1 stråkkvint., 1 pianokvart., trios, sonater för vl. och piano el. piano m. obligat vl. och vlc. o. a. kammarmusik; verk för piano 2 och 4 händer, sånger m. m. — Nytr.: Vl.-sonat G op. 18 nr 2 utg. av H. Riemann i DTB 16. Litt.: K. Schweickert, Die Musikpflege am Hofe der Kurfürsten von Mainz... (diss. 1937); A. Scharnagl, J. F. X. S... (diss. 1943; m. verkfört, och bibliogr.); dens.,... J. F. X. S.... (i Das Musikleben 1950). C.-G. S. M. Stern, I s a a c, amerikansk violinist av rysk börd (f. 1920 21/7), en av nutidens ledande yngre violinvirtuoser. S. var elev vid Cons. of Music i San Francisco, där han deb. 1931; stud, därefter för Persinger och har turnerat i bl. a. USA (sedan 1937), Australien och Europa (Sverige ffg. 1948). Stern [ftärn], Julius, tysk dirigent och musikpedagog (1820—83), gjorde betydelsefulla insatser i Berlins musikliv under 1800-t. — Kungl. musikdir. 1849. S. gr. 1847 i Berlin Sternscher Gesangverein (upplöst 1911), vilken han ledde till 1874, samt 1850 tills, m. T. Kullak och A. B. Marx Stern-sches Konservatorium, som han ensam förestod från 1857. — Litt.: R. Stern, Erinnerungs-blätter an J. S. (1886). G.P. Steuermann [Jtå^r-], Eduard, polsk pianist och tonsättare (f. 1892 18/6), ryktbar tolk av modern musik. S., som stud, för V. Kurz och Busoni (piano) och Schönberg (komp.), har turnerat i Europa och USA, verkat som musikpedagog och skrivit kammar- och pianomusik samt sånger; bosatt i New York. Å. B. Stev, fornnorsk diktform, bestående av en strof på 4 rader. Omkr. 100 mel. till s. ha insamlats, främst i Setesdal och Telemarken. Ett häfte S.-toner har utg. av C. Elling 1910. ö. G. Stewart, Jean, ->Menges. Stewart [stjo/at], Reginald Drys-dale, kanadensisk pianist och dirigent (f. 1900 20/4), blev 1941 dir. vid Peabody Cons. of Music i Baltimore och 1942 ledare av Baltimore Symph. Orchestra. 925 Isaac Stern. Emile Stiebel. S. var elev av bl. a. I. Philipp, Nadia Bou-langer och M. Hambourg; utsågs 1924 till lärare i piano vid Toronto Cons. of Music, gr. och dirig. 1933—41 Bach Society och blev 1934 dirigent vid av honom startade Promenade Symph. Orch. i Toronto. Har som pianist och dirigent framträtt även i USA, Mexico och England. Å. B. Stewart, Vera, ->Irwin. Stevens [sti/vanz], Bernard, engelsk tonsättare (f. 1916 2/3), elev av Dent vid univ. i Cambridge och vid Royal Coll. of Music i London, där han nu är lärare. Verk: Symphony of liberation (1945), vl.-kons. (1946), Eclogue för liten ork. (s. å.), Ricercar (s. å.) och Sinfonietta (1948) f. stråkar, A fugal overture (1947) o. a. ork.-verk; kammarmusik (pianotrio, 1943); pianostycken och sånger; filmmusik. G. M. Stcvens [sti/vanz], R i s é, amerikansk operasångerska, alt (f. 1913 11/o), från 1938 knuten till Metropolitan. Utbildad vid Juilliard School of Music i New York kom S. efter ytterligare stud, för Marie Gutheil-Shoder i Salzburg och i Paris till operan i Praha, där hon var anställd 1933—38. Sitt internat. anseende grundade hon genom framträdanden i Wien, Buenos Aires och Glyndebourne. S., som från 1940 även tillhört operascener i Chicago och San Francisco, har bl. a. sjungit Erda och Fricka i Nibelungens ring, Octavian i Rosenkavaljeren, titelr. i Mig-non och Marfa i Chovansjtjina. Från 1941 har hon även medv. i filmer, t. ex. Carnegie Hall. Stich, Jan Våclav (Johann Wen-zel), böhmisk hornist (1746—1803), en av sin tids främste, uppträdde oftast under namnet Giovanni Punto. S. var bl. a. kammarmusiker i Paris 1782— 99, därefter verksam i Tyskland och Prag. Beethoven skrev för honom sin hornsonat op. 17. Själv komp. S. verk för sitt instr. och utgav en hornskola. Stiebel [sti Emile, operasångare, basbaryton (1876—1950), anställd vid K. 926