STORBRITANNIEN Sverige 1942). Hans starkt subjektiva uppfattning av de klassiska mästerverken har varit mer omdiskuterad, liksom hans dragning åt ett visst poserande. Till S:s förtjänster hör lanserandet i USA av många nyare verk, bl. a. musik av Mahler (symf. nr 8), Stravinskij och Sjostakovitj. Han har gjort ett stort antal ytterst verkningsfulla orkesterbearb., framför allt av Bach-komp. (mest känd är S:s version av toccatan och fugan d-moll), utg. boken Music for all of us (1943; sv. uppl. 1947; även fr., port., ry. och sp. uppl.) samt dessutom medv. i filmerna The big broadcast of 1937 (Radioparaden 37, 1936) och Carnegie Hall (Sverige 1947). — G. 1. ggn 1911—23 m. pianisten Olga Samaroff. Litt.: C. O’Connell, The other side of the record (1948); D. Brook, International gallery of conductors (1951). G. B. Stollcn ->Barform 1. Stoltzer [JtåTt-], Thomas, tysk tonsättare (f. omkr. 1480, d. tidigast 1526), hovkapellm. hos Ludwig II av Ungern. S. tillhörde den första reformationstidens främsta evang. musiker och var en av de tidigaste företrädarna i Tyskland för verk i den senare Josquin des Prez’ anda. — Några egna komp.-saml. av S. finnas ej, men verk av honom, präglade av uttrycksfull och ädel melodik, ingå i flera saml.-verk. Hans flitiga användande av den protestantiska koralen som c. f. blev av stor betydelse för dennas utveckling. Nytr.: 5 stycken ur G. Rhau, Newe deudsche geistliche Gesenge für die gemeinen Schulen (1544), utg. i DDT 34 av J. Wolf; Samtliga lat. hymner och psalmer (40 resp. 14), huvudsaki. ur G. Rhaws Sacrorum hymnorum liber primus (1542), utg. i DDT 65 av H. Albrecht och O. Gombosi; 15 körstycken m. m., utg. av L. Nowak m. fl. i DTÖ 37:2; 7 stycken ur G. Forster, Frische teutsche Liedlein (d. 1, 1539), utg. i EDM 1:20 av K. Gudewill och W. Hei-ske; 78 stycken ur G. Rhau, Sacrorum hymnorum liber primus, utg. i EDM 1:21 och 25. Utvalda verk, Missa duplex per totum annum, motetter m. m. samt Octo Tonorum Melodiae (instr.-verk), utg. i EDM 1:22 av H. Albrecht; Ps. 37, Erzürne dich nicht (6-st.; 1526), utg. i Chorwerk 6 av O. Gombosi; enstaka stycken i RiMB, SchGMB, HAM 1 m. fl. I. S. Litt.: L. Nowak, Das deutsche Gesellschafts-lied in Österreich von 1480—1550 (i StM 1930). Stolz [ftålts], Robert, österrikisk tonsättare och dirigent (f. 188 2 25/8), har vunnit vidsträckt popularitet genom operetter, filmmusik och schlagermelodier. — Österrikisk hedersprof. 1946. Efter stud, för fadern, musikpedagogen cch dirigenten Jacob S., R. Fuchs, Humperdinck m. fl. blev S. kapellm. vid Nationalteatern i Brünn, senare vid Theater an der Wien, innan han 1911 helt ägnade sig åt komp. Han har 945 gästdirig. i Europa och Amerika och är sedan 1940 verksam i Hollywood; skrev en del av musiken till Vita hästen. Verk: Omkr. 50 operetter, bl. a. Die Tanz-gräfin (Wien 1921; Dansgrevinnan, Sthlm 1922), Der Kavalier von zehn bis vier (Wien 1924; Nattkavaljeren, Sthlm 1929), Venus in Seide (1933), Der verlorene Walzer (1934; efter filmen Zwei Herzen im Dreivierteltakt; Två hjärtan i valstakt, 1931), Frühling im Prater (München 1949); mer än 1 200 sånger; musik till ett 80-t. filmer, bl. a. Ein Tango für Dich (En tango för dig, 1931), Mein Herz ruft nach Dir (Mitt hjärta längtar, 1935), Rendezvous im Salzkammergut (Rendezvous i Salzkammergut, 1952), m. m. — Litt.: G. Holm, Im 3/«-Takt durch die Welt (1948). H.M-g Stopptoner, spelsätt på valthornet. Genom att den knutna högra handen föres in i klockstycket sordineras tonen med en spec. klangfärg. Utmärkas i partituret med ett + över de stoppade tonerna. Innan ventiler anbragtes på hornet förekom ett annat slags s. Genom olika ställningar av handen i klockstycket kunde tonhöjden förändras så att det blev möjligt att i viss utsträckning diatoniskt utfylla naturtonskalan. Då klangfärgen härvid förändrades och tonens kvalitet försämrades, kom detta spelsätt helt ur bruk, sedan ventiler införts. Å. L-y Storace [ståu'ras], Anna Selina (Nancy), engelsk operasångerska, koloratursopran (1766—1817), från 1784 i Wien, där hon bl. a. 1786 kreerade Susanna i Figaros bröllop. Elev av bl. a. Sacchini i Venedig framträdde S. på it. scener och från 1787 i England, där hon blev mycket populär och 1801 —08 tillhörde Covent Garden. — Litt.: M. K. Ward, N. S. (i MT 1949). S:s bror, tonsättaren Stephen S. (1763— 96), var efter stud, vid MK i Neapel verksam i Wien och efter 1786 i London. Bland hans 18 scenverk blev särsk. operan The haunted to-wer (London 1789) mycket uppskattad. G. P. Stora teatern i Gbg, ^Göteborgs lyriska teater. Storbritannien, eng. Great Britain, geografisk bet. för Brittiska öarna utom Irland, dvs. England, Skottland och Wales. Politiskt är S. benämning på Förenade konungariket S. och Nordirland (eng. United kingdom of Great Britain and Northern Ireland), vilket utgör det brittiska väldet i Europa (omkr. 49 990 000 inv. 1948). I det följ, behandlas endast folkmusiken; för konstmusiken och dess institutioner ->Eng-land, Irland, Skottland och Wales. 946