STRAUSS Litt.: G. Robert-Tornow, Max Reger und K. S. (1907); J. Wolgast, K. S. (1928); S.-Festgabe zum 70. Geburtstag (1943); O. Walcker, Er-innerungen (1943); art. i MuK 1939, 43 och 50, Musikblätter 1948, M, Musik im Unterricht, ZfM, Musikleben, MF och Kyrkosångsförbun-det 1950. B. Hbs Straus(s) [ftra°s], Christoph, österrikisk tonsättare (omkr. 1580—1631), från 1594 kejs. hovmusiker i Wien, på 1610-t. hovkapellm. och org. i Stefans-kyrkan. S. förenar i sina verk, motetter (1613), mässor (1631) med instr.-st., drag från renässansens körmusik med venetiansk concerto-stil. — Nytr. av ett rekviem i DTÖ 30:1, utg. av G. Adler. — Litt.: K. Geiringer, C. S... (i ZMW 1930/31). I. S. Straus [Jtra°s], Oscar, fransk tonsättare och dirigent av österrikisk börd (f. 1870 e/3), bidrog i början av 1900-t. till wienoperettens pånyttfödelse med bl. a. Ein Walzertraum (Wien 1907; En valsdröm, Sthlm 1908). Den urspr. wienska grundtonen i hans musik har senare uppblandats med moderna amer. dansrytmer. — Fr. medb. 1939. S. stud, för H. Grädener, A. Prosniz och Bruch; var 1895—1900 teaterkapellm. i Brünn, Teplitz, Mainz och Berlin och från 1901 kapellm. vid E. von Wolzogens Überbrettl-kabaret i sistn. stad; skrev för denna många populära visor, bl. a. Die Musik kommt och Der lustige Ehemann. Var från 1927 bosatt i Wien, från 1938 i Paris samt bor sedan 1940 i Hollywood. Verk (u. n.): Operetterna Der tapfere Soldat (Wien 1908; Chokoladsoldaten, Sthlm 1912), Rund um die Liebe (Wien 1914; Inkognito, Sthlm 1916), Eine Ballnacht (1918; En balnatt, Sthlm 1920), Der letzte Walzer (Wien 1920; Sista valsen, Sthlm 1921 o. Gbg 1925), Die Perlen der Kleopatra (1924; Kleopatras pärlor, Gbg 1925 o. Sthlm 1927), Teresina (Berlin 1925; Malmö 1926 o. Sthlm 1927), Eine Frau die weiss was sie will (1932; En kvinna som vet vad hon vill, Sthlm 1934), Drei Walzer (Wien 1936; Tre valser, Gbg o. Sthlm 1943; endast musiken till 3. akten är av S., musiken till de övriga av J. Strauss d. ä. resp. J. Strauss d. y.), Bozena (München 1952) o. a.; The smiling lieutenant (Leende löjtnanten, 1931; efter En valsdröm), Trois valses (De tre valserna, 1940), The chocolate soldier (Min hjälte, 1942; efter Chokoladsoldaten), La ronde (Kärlekens hus, 1951) o. a. filmmusik; serenad för stråkork. op. 35; Russalka för soli, kör och ork. op. 36; vl.-sonat a op. 33; pianokomp. — Litt.: R. Bizet, Une heure avec O. S. (1930). H. M-g Strauss [Jtra°s], österrikisk musikersläkt, vars medlemmar under 1800-t. i Karl Straube. stor utsträckning medverkade till dansmusikens och främst wienervalsens utveckling och segertåg över hela världen. Stamfadern var Johann Strauss d. ä. (»Vater»), kapellmästare och tonsättare (1804 —49) i Wien. Efter utbildning som violinist inträdde han 1819 i Lanners kapell, där han var kvar till 1825, då han bildade en egen med Lanner konkurrerande ork. Denna blev snart mycket populär och S. fick eng. på Wiens bästa nöjesetablisse-mang. Härtill bidrog utom ork:s höga standard hans komposi-tionsverksamhet, i det han med talang och vaket sinne för publiksmaken moderniserade och vidareutvecklade den Lannerska wienerval-sen. Är 1833 började han med ork. företaga konsertresor inom och utom landet (bl. a. besök i England vid drottning Victorias kröning 1838) och spred den wienska dansmusiken över hela Europa. Johann S. d. ä:s komp, omfatta i allt 251 nr, valser, polkor, galopper etc. Några spelas alltjämt, t. ex. valsen Loreley-Rhein-klänge och Radetzkymarschen (1848). — K. u. k. Hofballmusikdir. 1835. — S:s saml. verk utg. av J. S. d. y. (7 bd, 1889). — Litt.: R. Klein-ecke, J. S. (1894); F. Lange, J. Lanner und J. S. (21919). Johann Strauss d. ä:s tre söner ägnade sig alla åt att befordra den wienska dansmusiken, 957 958