- Project Runeberg -  Sohlmans musiklexikon / Första upplagan. 4. Oratorium - Öververk /
981-982

(1948-1952) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strauss ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STRUVE, C. Strobel [ftrå/-], Heinrich, tysk musikskriftställare (f. 1889 31/s), dr phil. 1922, blev 1945 red. för tidskr. Melos och mus. ledare vid Südwestfunk i Baden-Baden. S., som är elev av Sandberger och Kroyer, har publ. Die Opern von E. N. Méhul (i ZMW 1923/24), Paul Hindernith (1928; 31948), Claude Debussy (1940; 41948). Strof, i poesi en metriskt, ev. också innehållsligt sluten grupp av ett bestämt antal versrader (ev. även med en bestämd art av rimflätning), vilken genom upprepning lägges till grund för en hel dikt el. en del av en dikt ss. formellt grundmönster. En strofbyggd dikt kan tonsättas på 3 principiellt olika sätt: 1. med identiskt samma mel. för samtl. strofer, s. k. s t r o f i s k visa el. sång; 2. med variering av grundmel. i anslutning till strofernas skiftande deklamation el. innehåll; 3. med mus. olikartat stoff för de enskilda stroferna, ->Genomkomponerad. Ofta förekomma dessutom blandformer mellan dessa 3 huvudtyper. I. B-n Stross [ftråss], Wilhelm, tysk violinist (f. 1908 5/n), svärson till K. Hasse, blev 1951 lärare vid MH i Köln. S. var elev av Eldering, tillhörde 1932—31 Elly-Ney-Trio och utsågs 1934 till lärare vid MA i München, där han ledde en stråkkvartett och en kammarorkester. Å. B. Strub [ftro:p], Max, tysk violinist (f. 1900 28/0), en av Tysklands nu främsta och sedan 1931 ledare av en egen stråkkvartett, S.-Q u a r t e 11. Elev av Eldering var S. konsertm. vid Staats-oper i Berlin 1928—34; blev 1925 prof, vid MH i Weimar, var 1933—45 vid MH i Berlin och undervisar sedan 1946 vid MA i Detmold. S. har konserterat solistiskt sedan 1918 och senare med sin stråkkvartett, som dessutom består av Hermann Hubl, violin, Hermann Hirschfelder viola, och H. Münch-Holland, violoncell. — Bland S:s sv. elever märkes I. Ericson. G. P. Struck [strokk], Paul Friedrich, tonsättare (1776—1820), född i det då sv. Stralsund och elev till Haydn, verksam i Wien samt 1800—01 i Sthlm. — LM A 1800. S. var från 1795 elev i Wien även till Al-brechtsberger. I Sthlm grusades hans förhoppningar att bli hovkapellm., men han medv. 1801 vid uppförandet av Haydns Skapelsen. Som tonsättare nådde S. aldrig över medelmåttet, till en del beroende på alltför ytlig teor. utbildning. Verk av S. i tr. och ms. samt brev föreligga i MA:s bibi, och i Silverstolpeska 981 saml. på Näs; brev från honom dessutom i KB och i Musikhist. museet, Sthlm. Verk: Symf. Ess (urspr. C) op. 10 och D (uppf. vid minnesfesten över J. Wikmanson i Sthlm 1801), 1 pianokons. (1800); kantat för sopran och ork. (C. G. af Leopold; 1801; skriven för Sveriges drottning); stråkkvart, op. 2, 2 pianokvart, op. 5 och 12, 3 klar.-sonater op. 7 och 17 (för B. Crusell), 3 pianosonater med obligat vl. och vlc. (tillägnade Haydn) o. a. kammarmusik; sånger m. m. Litt.: C. F. Hennerberg, P. S.... (i STM 1920); dens., Det första uppförandet i Stockholm av Haydns oratorium Skapelsen (i STM 1921; bägge art. även utg. i ty. övers, med biogr. uppgifter av J. L. Struck 1931); C.-G. S. Mörner, Johan Wikmanson und die Brüder Silverstolpe (diss. 1952). C.-G. S. M. Strungk (Strunck) [Jtron§k], N i-c o 1 a u s Adam, tysk tonsättare och violinist (1640—1700), en av de ledande inom äldre tysk opera. Son till organisten Delphin S. (1601—94), var S. 1678—82 musikdir. i Hamburg; utnämndes sistn. år till kammarkompositör vid hovet i Hannover och medföljde sin uppdragsgivare till Italien, där bl. a. Corelli beundrade hans violinspel. S. blev 1688 kapellm. vid operan i Dresden och ledde från 1693 även ett it. operaföretag i Leipzig, där han 1696 också bosatte sig. Bl. hans verk märkas operor ss. Esther (Hamburg 1680) och Alceste (Leipzig 1693), ett påskoratorium, kammarmusik och orgelstycken. — I UUB finnas 2 sonater i hdskr.; 5 orgelcapricci utg. i DTÖ 13: 2 under G. Reuter d. ä:s namn; 2 dubbelfugor för orgel utg. av M. Seiffert i Organum. Litt.: F. Behrend, N. A. S. (diss. 1913); art. av M. Seiffert i ZIMG 1907/08; G. F. Schmidt, Die ersten Jahre der Oper in Leipzig... (i Sandberger-Festschrift 1919). E. S-m Struve, Carl, norsk operasångare, tenor, och skådespelare (f. 1887 12/«), har med sin praktfulla stämma och eminenta sceniska talang firat triumfer vid många operascener. S. stud, för Kloed, van Erpekum Sem och von Zur Mühlen, deb. 1908 och har turnerat i Norge, Finland, England och USA. Han var engagerad vid Na-tionaltheatret i Oslo 1908 —19, gästade i Sthlm K. teatern 1921—23, Oscarsteatern 1924—25 och Vasateatern 1927— 28 och har framträtt vid Brunnsteatern i Hfors samt i Malmö. Från 1935 skådespelare vid Centralteatret i Oslo, särsk. uppskattad för sin komiska talang. Roller: Greve Almaviva i Barberaren, Tonio 982

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free