Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Strauss ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRUVE, C.
Strobel [ftrå/-], Heinrich, tysk
musikskriftställare (f. 1889 31/s), dr phil.
1922, blev 1945 red. för tidskr. Melos och
mus. ledare vid Südwestfunk i
Baden-Baden.
S., som är elev av Sandberger och Kroyer,
har publ. Die Opern von E. N. Méhul (i ZMW
1923/24), Paul Hindernith (1928; 31948), Claude
Debussy (1940; 41948).
Strof, i poesi en metriskt, ev. också
innehållsligt sluten grupp av ett bestämt
antal versrader (ev. även med en bestämd
art av rimflätning), vilken genom
upprepning lägges till grund för en hel dikt
el. en del av en dikt ss. formellt
grundmönster. En strofbyggd dikt kan
tonsättas på 3 principiellt olika sätt:
1. med identiskt samma mel. för samtl.
strofer, s. k. s t r o f i s k visa el. sång;
2. med variering av grundmel. i anslutning
till strofernas skiftande deklamation el.
innehåll;
3. med mus. olikartat stoff för de enskilda
stroferna, ->Genomkomponerad.
Ofta förekomma dessutom blandformer
mellan dessa 3 huvudtyper. I. B-n
Stross [ftråss], Wilhelm, tysk
violinist (f. 1908 5/n), svärson till K. Hasse,
blev 1951 lärare vid MH i Köln.
S. var elev av Eldering, tillhörde 1932—31
Elly-Ney-Trio och utsågs 1934 till lärare vid
MA i München, där han ledde en stråkkvartett
och en kammarorkester. Å. B.
Strub [ftro:p], Max, tysk violinist (f.
1900 28/0), en av Tysklands nu främsta
och sedan 1931 ledare av en egen
stråkkvartett, S.-Q u a r t e 11.
Elev av Eldering var S. konsertm. vid
Staats-oper i Berlin 1928—34; blev 1925 prof, vid MH
i Weimar, var 1933—45 vid MH i Berlin och
undervisar sedan 1946 vid MA i Detmold. S.
har konserterat solistiskt sedan 1918 och senare
med sin stråkkvartett, som dessutom består av
Hermann Hubl, violin, Hermann Hirschfelder
viola, och H. Münch-Holland, violoncell. —
Bland S:s sv. elever märkes I. Ericson. G. P.
Struck [strokk], Paul Friedrich,
tonsättare (1776—1820), född i det då sv.
Stralsund och elev till Haydn, verksam
i Wien samt 1800—01 i Sthlm. — LM A
1800.
S. var från 1795 elev i Wien även till
Al-brechtsberger. I Sthlm grusades hans
förhoppningar att bli hovkapellm., men han medv.
1801 vid uppförandet av Haydns Skapelsen.
Som tonsättare nådde S. aldrig över
medelmåttet, till en del beroende på alltför ytlig teor.
utbildning. Verk av S. i tr. och ms. samt brev
föreligga i MA:s bibi, och i Silverstolpeska
981
saml. på Näs; brev från honom dessutom i KB
och i Musikhist. museet, Sthlm.
Verk: Symf. Ess (urspr. C) op. 10 och D
(uppf. vid minnesfesten över J. Wikmanson i
Sthlm 1801), 1 pianokons. (1800); kantat för
sopran och ork. (C. G. af Leopold; 1801;
skriven för Sveriges drottning); stråkkvart, op. 2,
2 pianokvart, op. 5 och 12, 3 klar.-sonater op.
7 och 17 (för B. Crusell), 3 pianosonater med
obligat vl. och vlc. (tillägnade Haydn) o. a.
kammarmusik; sånger m. m.
Litt.: C. F. Hennerberg, P. S.... (i STM
1920); dens., Det första uppförandet i
Stockholm av Haydns oratorium Skapelsen (i STM
1921; bägge art. även utg. i ty. övers, med
biogr. uppgifter av J. L. Struck 1931); C.-G. S.
Mörner, Johan Wikmanson und die Brüder
Silverstolpe (diss. 1952). C.-G. S. M.
Strungk (Strunck) [Jtron§k], N
i-c o 1 a u s Adam, tysk tonsättare och
violinist (1640—1700), en av de ledande
inom äldre tysk opera.
Son till organisten Delphin S. (1601—94),
var S. 1678—82 musikdir. i Hamburg;
utnämndes sistn. år till kammarkompositör vid hovet
i Hannover och medföljde sin uppdragsgivare
till Italien, där bl. a. Corelli beundrade hans
violinspel. S. blev 1688 kapellm. vid operan i
Dresden och ledde från 1693 även ett it.
operaföretag i Leipzig, där han 1696 också bosatte
sig. Bl. hans verk märkas operor ss. Esther
(Hamburg 1680) och Alceste (Leipzig 1693), ett
påskoratorium, kammarmusik och
orgelstycken. — I UUB finnas 2 sonater i hdskr.; 5
orgelcapricci utg. i DTÖ 13: 2 under G. Reuter
d. ä:s namn; 2 dubbelfugor för orgel utg. av
M. Seiffert i Organum.
Litt.: F. Behrend, N. A. S. (diss. 1913); art.
av M. Seiffert i ZIMG 1907/08; G. F. Schmidt,
Die ersten Jahre der Oper in Leipzig... (i
Sandberger-Festschrift 1919). E. S-m
Struve, Carl, norsk operasångare,
tenor, och skådespelare (f. 1887 12/«), har
med sin praktfulla stämma och eminenta
sceniska talang firat triumfer vid många
operascener.
S. stud, för Kloed,
van Erpekum Sem och
von Zur Mühlen, deb.
1908 och har turnerat
i Norge, Finland,
England och USA. Han
var engagerad vid
Na-tionaltheatret i Oslo 1908
—19, gästade i Sthlm
K. teatern 1921—23,
Oscarsteatern 1924—25
och Vasateatern 1927—
28 och har framträtt vid
Brunnsteatern i Hfors samt i Malmö. Från
1935 skådespelare vid Centralteatret i Oslo,
särsk. uppskattad för sin komiska talang.
Roller: Greve Almaviva i Barberaren, Tonio
982
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0513.html