STÜBENDORFF mel (1816—19), P. von Lindpaintner (1819—56), F. W. Kücken (1851—61), H. Zumpe (1891—95), M. von Schillings (1908—18), P. von Klenau (1908—14) och F. Busch (1918—22). Särsk. under Jommelli, von Lindpaintner och von Schillings hade musiken stora glansperioder. Även kyrkorna i staden utvecklade en betydande aktivitet. Bland de protestantiska kyrkomusikerna, vilka i äldre tid även tillhörde hovkapellet, må nämnas J. U. Steigleder (1617 —35), J. Pachelbel (1690—92) och I. Faisst (1865—94). De kyrkomus. traditionerna utvecklades inom den av Faisst 1847 gr. och (till 1893) ledda Verein für klassische Kirchen-musik, som därefter bl. a. förestods av Zumpe (1893—95), samt inom den 1877 bildade Evange-lische Kirchengesangverein. Omkr. 1850 tillkom Neue Singverein, gr. och ledd av L. Stark. Musikundervisningen fick en högborg i det av S. Lebert, Stark, Faisst o. a. 1857 gr. privata MK, som slutl. 1938 ombildades till en statlig MH. Som dir. ha där verkat Faisst (1859—93), S. de Lange (1894—1908), M. Pauer (1908—24), W. Kempff (1924—30), C. Wendling (1931—40), H. Holle (1940—43), H. Erpf (1943— 45); nuvarande dir. (1952) är H. Keller. Under framstående lärare som H. Distler, J. N. David och K. Marx har inst. även i senaste tid vetat behålla sin framskjutna ställning. Som främsta musikinst. räknar S. f. n. Würt-tembergisches Staatstheater under F. Leitner. Operetten odlas vid Stuttgarter Lustspiel- und Operettentheater (K. Wolter). Som främsta symf.-ork. står statskapellet under Leitner, vartill komma den 1947 gr. Stuttgarter Phil-harmonie (statlig och kommunal), vilken letts av W. van Hoogstraten och H. Hildebrandt, samt Stuttgarter Kammerorchester (K. Münch-inger). Bemärkta körer äro Philharm. Chor (H. Mende) samt Stuttgarter Oratorienchor och Kammerchor, båda under ledning av M. Hahn, Stuttgarter Hymnus Chorknaben, gr. 1900, vilken under sin ledare G. Wilhelm bl. a. turnerat i Skandinavien 1952, o. a. Bland kammarmusikensembler kan anföras Kergl-Quar-tett. Som musikfrämjande org. verkar den 1949 bildade Verband gemeinnütziger Konzertge-sellschaften. En viktig insats gör även radion; dess musikchef är H. Müller-Kray. Bland bibi, märkes Landesbibliothek (katalog av A. Halm i MfM 1902). — Konsertlokaler: Chor-Haus, Furtbachhaus, MH, Schubertsaal i Liederhalle samt teatrar. Litt.: J. Sittard, Zur Geschichte der Musik und des Theaters am Württembergischen Hofe (2 bd, 1890—91); R. Krauss, Das Stuttgarter Hoftheater von den ältesten Zeiten bis zur Gegenwart (1908); A. Bopp, Beiträge zur Geschichte der Stuttgarter Stiftsmusik (1910); G. Bossert, uppsatser i Württemb. Vierteliahrshefte für Landesgeschichte 1898—1916; H. Marquardt, Die Stuttgarter Chorbücher ... (diss. 1936). G. P. Stübendorff ->Stubendorff. Stückgold [-gålt], G r e t e, f. Schneidt, engelsk operasångerska, sopran, på fä-995 dernet av tysk börd (f. 1895 6/6), numera verksam som sånglärare vid Bennington Coll., Vermont, USA. Utbildad i Tyskland deb. S. 1913 på operan i Nürnberg, tillhörde från s. å. Staatsoper i Berlin och var 1927—34 och 1938—39 knuten till Metropolitan, varjämte hon gästspelat i Gamla och Nya världen; även framstående romanssångerska. Bl. roller märkas de stora sopranpartierna i Wagners verk. — G. m. den polske sångläraren Jacques S. (f. 1877 29/i). G.P. Styhr, Magnhild Sofie, norsk pianist (f. 1891 V12), har efter sin debut i Oslo 1915 givit konserter i Norge samt turnerat i USA, där hon vistades 1924— 32; amer. medb. 1930—41. S., som stud, för bl. a. Dohnånyi vid MH i Berlin, I. Philipp i Paris och Casella i Rom, var 1915—16 lärare vid MK i Oslo och är sedan 1932 bosatt i Kristiansand. — S. har skrivit art. om musik i no. och amer. tidn. samt för piano komp. bl. a. Melodie och Oddersjå-marsj och arr. no. folkmelodier. H. K. Styrenius, Ernst Oskar, musikpedagog (f. 1906 21/8), sedan 1943 föreståndare för Sthlms Borgarskolas musiklinje, vid vars gr. han med v. och som han org.; från 1943 även kantor i Hovförsamlingen. S. avlade organistex. 1931, kantors- och mu-siklärarex. 1934 vid MK. Han har under flera år (till 1951) varit ledare för skolradions sångstunder; sånglärare vid Sthlms folkskolors sångklasser sedan 1940. L S. Styrlander, Olof d. ä., klockare och organist i Häradshammar (1741—98). Hans polskor liksom sonens spelas ännu i Östergötland, Småland och Södermanland. S. var son till klockaren och org. i Styrstad Nils S. (1741—98). Han började tidigt komp, polskor, av vilka flera skrivits i b-tonarter och med användande av de mindre vanliga förstämningarna b f a e och f d a e. Även en del menuetter och kontradanser härstamma från honom. S:s son, Olof S. d. y. (1803—86), tog org.-ex. i Linköping men blev sedan jordbrukare. Liksom fadern känd som skicklig polskkompositör använde han härvid helst förstämningen a e a e. — Litt.: N. Andersson, Svenska låtar. Östergötland 2 (1936). O. A. Stürmer [JtyT-], Bruno, tysk tonsättare (f. 1892 ö/9) av moderat modern läggning, särsk. beaktad för sina körverk. S. har stud, vid bl. a. MK i Karlsruhe och verkat som körledare och musikpedagog i olika ty. städer vid Rhen. I hans rika produktion märkas förutom körverk (30 saml. för manskör, bl. kör, dam- och barnkör m. m.), ork.-verk ss. Heitere Musik op. 101, vlc.-kons. 996