SUK Su'bdominant, eg. underdominant, tonen el. ackordet under dominanttonen el. dominantackordet, avser kvarten över (el. kvinten under) en skalas grundton och treklangen på denna ton. ->Domi-nant. Subdominanttreklangen, treklangen på kvinten under grundtonen, utgör harmonisk-funktionellt sett motpolen till dominanttreklangen, och båda dessa ackordfunktioner äro nödvändiga för att en dur- el. moll-tonalitet skall vara entydigt bestämd. -> Funktionslära. S.-ackordet intager i helkadens-bildningar i regel antepenultimaställning och kan i högre grad än de flesta andra ackordfunktioner uppträda i en mångfald olika former el. modifikationer, varvid i anmärkningsvärt många fall skalans andra ton ss. sext över s.-grundtonen uppträder som ackordbeståndsdel. De vanligaste av dessa s.-former behandlas under art. Sextackord. Stundom uppträder s. också ss. penultima-ackord (»plagal kadens», ->Kadens), då ofta som emfatisk förstärkning av en fullständig helkadens. I. B-n Subirå [so-], José, spansk musikforskare (f. 1882 20/8), sekr. vid Instituto Espanol de Musicologfa, Madrid; en av sitt lands ledande musikhistoriker. Skrifter: La tonadilla escénica (3 bd, 1928— 30), Tonadillas teatrales inéditas (1932), Historia de la musica teatral en Espana (1945), La opera en los teatros de Barcelona (2 bd, 1946), Catdlogo musical de la Biblioteca National de Madrid (2 bd, 1946—49; tills, m. H. Anglés), Historia de la musica (2 bd, 1947; 21951), Historia y anecdotario del Teatro Real (1949), El compositor Iriarte ... (2 bd, 1949—50), El Teatro del real palatio (1849—1851) ... (1950) m. m. Subjekt (it. soggetto, fr. sujet, eng. subject, ty. Subjekt), på de flesta språk liktydigt med ->tema. På ty., sv. och ytterligare några språk brukas termen spec. ifråga om tema och mottema (subjekt och kontrasubjekt) i polyfona imiterade satser av typen ->fuga. I. B-n Submediant ->Mediant. Subrett (av fr. soubrette), kammarjungfru, från 1700-t. en stiltyp i den komiska operan, ofta utformad till primadonnans kvicktänkta tjänsteande, som håller intrigens trådar i sin hand och efterapar hennes koloraturvanor, dock vanl. i ett mindre ansträngt stämläge. Hos Mozart är s. helt salongsmässig men nedstiger under romantiken, t. ex. hos Weber (Ännchen i Friskytten), stundom till lantlig oskuld. E. S-m Succentor [sukse'ntor] (lat., eg. sub-ca'ntor, »underkantor»), under medel tiden benämning på den bitr, försångare och körledare som under kantorn (prae-centor) ledde musiken vid gudstjänsterna. S.-ämbetet (lat. s u c c e n t o'r i a) omnäm-nes på nord, område ffg. 1137 i korstadgan för Lunds ärkestift; de båda kantorerna ledde därvid varsin körhälft inom antifonal växelsång och utförde de solistiska partierna inom responsorial psalmodi. 'B. Hbs Suchoh [so'-], Eugen, slovakisk tonsättare (f. 190 8 25/9), leder sedan 1947 musikundervisningen vid univ. i Brati-slava. S., som stud, där och i Praha, har skrivit operan Krütnava (Praha 1950) o. a. scenmusik, Suite balladique op. 9 (1936), uvertyren Sväto-pluk op. 10 o. a. ork.-verk, körmusik, en stråkkvart. op. 2 (1931), pianokvart, op. 6, serenad för biåskvint, op. 5 o. a. kammarmusik; pianostycken och sånger; filmmusik. — Litt.: E. Zavarsky, Sücasnå slovenskå hudba (1947). Suchy [zo:'chi], Jaroslav, österrikisk violinist (f. 1915 8/7), blev 1950 1. konsertm. vid Stiftelsen Malmö konserthus. S. var elev av sin far, violinpedagogen Franz S., samt vid MA i Wien och av Rosé; medl. av Staatsopernorch. 1934, senare 1. violinist i Philharm. Orch. och konsertm. i Ton-künstler-Orch., Wien. Han är primarie i S.-kvart. och bildade 1950 en duo tills, m. pianisten Hilda Waldeland. Har framträtt som solist i bl. a. Österrike och Sverige. Suckow, Christian, norsk violinist (1831—98), lärde av Myllarguten, Giböen o. a. och gav kons, på hardingfele i Norge och Sthlm på 1860-t. Komp. Fantasie over norske Nationalmelodier og Folkedanse (1884). ö.G. Suggia, Guilhermina ->Casals. Su'honen, O n n i, finländsk violinist (f. 1903 ®/2), en av sitt lands främsta violinpedagoger, lärare vid Sibelius-Akad. sedan 1943. S. stud, i Viborg och för Hubay, deb. i Hfors 1927, var 1929—39 lärare vid Viborgs musik-inst.; sedan 1943 1. violinist i Hfors stadsork. SUISA, förk. för ->Société Suisse des Auteurs et Éditeurs. Suite ->Svit. Suivez [s^ive:'], fr., följ, föredragsbet.: följ (solostämman), alltså dets. som colla parte (->Coll). Suk [sok], Josef, tjeckisk tonsättare och violinist (1874—1935), vid sidan av Novåk sitt lands ledande kompositör ef- 1001 1002