SUSATO organ för landets arbetarkörer och -orkestrar. S. har till uppgift att höja musikkulturerr bland arbetarna och idkar i detta syfte förlagsverksamhet, utger tidskr. Työväen mu-siikkilehti, anordnar dirigentkurser, komp.-tävlingar och sångfester (dess 1. sångfest ägde rum i Tammerfors 1921) m. m. — S. räknar omkr. 4 500 medl., tillhörande sammanlagt 140 bl., dam- och manskörer, orkestrar och horn-(blås-) kapell, fördelade på 6 kretsar (1951). — Jfr art. Musikaliskt folkbildningsarbete, Finland. A. F. Su'omis sång, fi. Suomen laulu, komp. 1854 av F. Pacius till sv. text av E. von Q vanten (1844). S., som sjöngs ffg. 1856, intar närmast efter Vårt land främsta platsen bland Finlands fosterländska sånger. — Litt.: J. Rosas, Fredrik Pacius som tonsättare (1949). J. R-s Suoni armonici [s°å/ni armå'nitji], it., bet. för flageolett-toner. ->Flageolett. Su'ovanen, Heidi Maria, konstnärsnamn Maria Heidi, finländsk sångerska (f. 1927 5/0), har efter stud, för Elsa Larcén och Aune Antti med stor framgång uppträtt som konsert- och operasångerska i olika länder; fick 1950 1. pris vid en internat. sångtävling i Belgien. J- ^-s Superoktava ->Principal . von Suppé [sope'], Franz, eg. Fran-cesco Ezechiele Ermenegildo Cavaliere Suppe-Demelli, österrikisk tonsättare (1819—95), den klassiska wienoperettens skapare och, vid sidan av J. Strauss d. y. och Millöcker, en av dess huvudföreträdare. Av hans 31 operetter ha särsk. Boccaccio och Den sköna Galathea visat sig livskraftiga vid sidan av flera uvertyrer (t. ex. till Poeten och bonden). S., som var av belg. härkomst men född i Dalmatien, började redan tidigt sin tonsättar-bana. Av fadern ämnad för univ.-stud. i Padua övergav han dessa vid dennes död och utbildade sig vid MK i Wien under Seyfried och Sechter, varefter han verkade som teater-kapellm., bl. a. från 1865 vid Theater in der Leopoldstadt i Wien. S. skrev 211 scenverk, övervägande i den lättare genren och till stor del utgående från stildrag hos Offenbach. Hans operetter, av vil 1013 ka de bästa förena vaken blick för scenens krav med stor melodirikedom och harmoniska finesser, blevo av största betydelse för J. Strauss d. y. och därmed för hela wienoperet-ten. I denna införde han nya, sydländska (it. och sydslav.) element i rytmer och klanger. Verk: Operetterna (de flesta i Wien) Zehn Mädchen und kein Mann (1862), Flotte Bursche (1863; Glada gossar, Sthlm 1875), Pique-Dame (1864), Die schöne Galathea (Berlin 1865; Den sköna Galathea, Sthlm 1868), Leichte Caval-lerie (1866; Lätta kavalleriet, Sthlm 1891), Banditenstreiche (1867), Fatinitza (1876; Sthlm s. å.), Boccaccio (1879; Sthlm s. å.), Donna Juanita (1880; Sthlm s. å.), Die Afrikareise (1883; Af rikaresan, Sthlm 1885), Bellman (1887), Die Jagd nach dem Glücke (1888; Jakten efter lyckan, Sthlm 1889) o. a.; en symf., ett rekviem (L’estremo giudizio, 1860), Missa dalmatica (1876), kammarmusik, sånger m. m. Litt.: O. Keller, F. von S.... (1905); E. Rie-ger, Offenbach und seine Wiener Schule (1920). G. P. Supper [zo'par], Walter, tysk organist och orgelteoretiker (f. 1908 9/o), arkitekt, blev 1930 org. i evang. Liebfrauen-kirche i Esslingen och 1947 konservator vid Landesdenkmalamt i Stuttgart; även orgelsakkunnig och kyrkoarkitekt. Skrifter: Architekt und Orgelbau... 1 (diss. 1934; 21940), Die Orgeldisposition (1950; förk. uppl. utkom ss. Fibel der Orgeldisposition, 1946), Lesebuch für Orgelleute (1951), tidskr.-art. m. m. — Utg. sedan 1952 ser. Der Barock, seine Orgeln und seine Musik in Oberschwa-ben. B. Hbs Suriano ->Soriano. Sursum corda, lat., eg. Upp, hjärtan, upplyften edra hjärtan, i rom. liturgi det 2. prefationsresponsoriet, som inleder ->prefationen. S. föregås i rom. liturgi av salutationen, som förekom på denna plats även i sv. gudstjänstliv till 1894, då den uteslöts. S. tillhör mässans äldsta beståndsdelar och är betygat redan av Cyprianus (d. 258). Sedan 1811 har s. i den sv. mässan formen: Upplyften edra hjärtan till Gud — Gud upplyfte våra hjärtan. R. S. Susanne, komisk opera i 1 akt. Musik av K. Riisager till text av M. Lorentzen. Uppförd ffg.: Khmn 1950. — Huvudroller: Susanne (mezzosopran), Joachim (basbaryton), Daniel (tenor). Susa'to, T y 1 m a n (Tilemanns, Tiel-man etc.), nederländsk nottryckare och tonsättare (f. i slutet av 1400-t., d. före 1564), från 1529 verksam i Antwerpen, där han 1543—61 publ. över 50 bd kom-positionssaml., flertalet innehållande även något verk av honom själv. 1014