SVEN SEN, S. sang (1894), Bröyte seg rydning (1896) o. a.; en mängd koraler ss. Melodier til Salmer i Landstads Salmebog (1884) och främst de kända Gud signe Norigs land (1896; Garborg) och Gud signe vårt dyre fedraland (Blix); sånger med piano: Folkekvad, Vaarbod, Fyrste fuglen (alla Hovden), Jarbusong (Garborg), Julesne (J. Dahl), Aftenbön o. a. H. K. Svensen, Severin, norsk violinist, dirigent och organist (1871—1940), från 1907 verksam i Fredrikstad som en central gestalt inom musiklivet. S. stud, för O. Borg, vid MK i Oslo, för Gudbrand Böhn (vl.) och musikteori för G. Lange och Elling samt i Tyskland. Han kon-serterade som violinist och var lärare vid MK i Oslo 1893—1907; altviolinist i Nationaltheat-rets ork. 1899—1907 och medl. av Langes och Arvesens kvartetter. År 1907 blev han org. i Fredrikstad, där han bl. a. var dirig. för lera körer och sångföreningar, sånglärare vid skolan och mycket eftersökt pedagog. — S. komp, även verk för vl. och piano, bl. a Berceuse. — Art. i Norsk musikkliv 1942. H. K. Svenska arbetarsångarförbundet, gr. 1947 i Gbg på initiativ av Thure Rosvall (även ordf.), omfattar 1952 40 körer med ca 1100 medl. S. och dess Gbgs-distrikt stodo 1952 som värdar för »2. Nordiska arbetarsångarfesten i Gbg». (Den 1. hölls 1946 i Khmn.) — Bland aktiva i förb. må även nämnas Wilmar Ring. Svenska Baletten el. Les Ballets S u é d o i s, ett balettföretag som med Djagilevs Ballets Russes som modell gr. 1920 av R. de Maré och Jean Börlin. Med Börlin som konstnärlig ledare, koreograf och förste dansör fick det sitt centrum i Paris, varifrån gjordes turnéer till Spanien, Ungern, Tyskland, Skandinavien (1922), Italien, USA. Sista premiären ägde rum i Paris 1924, men först 1925 avslutades verksamheten med en turné genom Frankrike. Den dansanta ensemblen bestod huvudsaki. av skandinaver, främst svenskar (bl. a. Carina Ari, Jenny Hasselquist och Jolanda Figoni), och såväl musik som dekor levererades i vissa fall av svenskar, men eljest var företaget utpräglat kontinentalt. Som kapellm. medarb. sålunda D.-E. Inghelbrecht, E. V. Bigot, V. Golschmann och R. Désormières, och musik till Börlin-baletter komp, av bl. a. P. O. Fer-roud, A. Honegger, Inghelbrecht, D. Milhaud, E. Satie och Germaine Tailleferre. Repertoaren omfattade (kronologiskt): Jeux, Ibéria, Midsommarvaka, Maison de fous, Le tombeau de Couperin, El Greco, Derviches, De fåvitska jungfrurna, Boite å joujoux, L’homme et son désir, Les mariés de la Tour Eiffel, Dansgille, Skating rink, Fågelhandlaren, Offerlunden, La création du monde, Within the quota, Le roseau, Le Porcher, Le tournoi singulier och Relåche. — Litt.: Les 1031 Ballets Suédois dans Fart contempcrain (1931; sv. uppl. 1947, Rolf de Marés sv. balett). K. R-n Svenska baptisternas sångarförbund (SBS), Sveriges äldsta rikssammanslut-ning för blandad körsång, gr. 1913 av F. Bengtsson och nu (1952) omfattande ca 100 körer med ca 2 000 medl. Ordf. f. n. B. Olsson och sekr. L. Silfverberg. Förbundsdirig. ha varit F. Bengtsson, O. Wall-ner, P. österlund, K. Eliasson, H. Lindroth, O. Ljungdahl och äro f. n. M. Lidstam, G. Holm och J. Sandén. Sångarkonferenser hållas inom S. vart 3. år (600—1000 sångare); di-striktskörerna mötas i regel årl. Den viktigaste distriktskören tillhör Baptisternas i Sthlm Sångarförb. (BSS), vars dirig. äro M. Lidstam och P. Wiléen. Till S:s verksamhet höra diri-gentkurser och studiecirkelarbete; G. Holm var 1948—51 musikkonsulent. Förb. utger sedan 1921 tidskr. Sången samt musikalier (hittills ca 600 nr). — Litt.: S. 1913—1938 (1938). L S. Svenska Bildningens Vänner, förk. S. B. V., en i Åbo sedan 1880 verkande kulturförening, som 1921 inom sig bildade ett musikutskott, bestående av en blandad kör och ett danslag. Kören, som sedan gr. letts av J. Granlund, har gjort en betydelsefull insats i musiklivet genom utförandet av oratorier, kantater och sånger a cap. Danslaget har bidragit till att höja intresset för folkdanserna i Åbo med omnejd. J. R-s Svenska folkdansens vänner, förk. S. F. V., tillkom på initiativ av Arthur Ha-zelius, som till Skansens vårfest i Sthlm 1893 anmodade författarinnan Ann Mar-gret Holmgren att inöva några folkdanser. Fören. konstituerades på Skansen s. å. En viktig inspiration utgjorde landsmålsföreningarnas verksamhet vid de bägge univ. samt framför allt den uppsaliensiska dansfören. ->Philochoros, vars f. d. medl. kommo att utgöra kärnan vid bildandet av S. Fören. har alltsedan dess bedrivit sin verksamhet främst genom dansaftnar, s. k. lekstugor, utflykter, uppvisningar och turnéer. Många av de danser som lanserades av S. ha aldrig varit folkliga danser utan äro rena nykonstruktioner. - Litt.: S.F.V.... (1943). M. R-g Svenska Folkskolans Vänner, förk. S.F.V., en i Hfors 1882 gr. kulturförening med syfte bl. a. att väcka och stödja musikintresset bland landets sv. allmoge. S. har publ. körsånger under tit. Svenska Folkskolans Vänners musikbibliotek. Svenska guitarr-samfundet, gr. 1948 i Sthlm på initiativ av Z. Lambertz, som sedan dess varit ordf. 1032