SV ÄRD STRÖ M-W ERBECK Svärdström-Werbeck, Valborg, operasångerska, sopran (f. 187 9 22/i2), efter sin anställning vid K. teatern i Sthlm 1901—04 huvudsaki. bosatt i Hamburg. Elev av MK i Sthlm deb. S. 1900—01 på Sthlmsoperan som Mignon, Susanna i Fig aros bröllop och Lakmé; var efter sin avgång mycket uppburen på kontinenten som opera- och romanssångerska. I Hamburg gr. hon och ledde Schule der Stimmenthüllung. Tills, m. sina systrar bildade hon 1906 en sångkvartett, som konserterade i Sverige och i utlandet. — Uppbar Jenny Linds stip. 1904 och 06. G. P. Svävningar uppstå vid ->interferens mellan två ljudvågor av närliggande frekvens. S. uppfattas som en periodisk ändring i ljudstyrkan hos den urspr. ljudvågen. Denna Ijud-styrkeändring har en frekvens lika med skillnaden mellan de två interfererande ljudvågorna. Är frekvensavståndet tillräckligt stort höres en tydlig svävton. S. uppfattas av örat med stor lätthet, särsk. om amplituderna hos de interfererande svängningarna äro lika stora. Då primärtonerna ha samma frekvens, blir svävningsfrekvensen noll, och man kan med örats hjälp med utomordentlig noggrannhet samstämma två toner. Metoden användes för stämning av vissa instr., t. ex. pianon, och man kan då lyssna till s. mellan grundtonen till en sträng och övertonerna hos en annan. — Jfr art. H. von Helmholtz, Interferens. U. Å. Syberg, Franz Adolf, dansk tonsättare (f. 1904 6/7), sedan 1932 organist i Kjerteminde. S. har stud, vid MK i Leipzig och Khmn; org.-ex. 1932. Han behärskar med klarhet och dramatisk verv den nutida musikens tonspråk men har ej framträtt offentligt som tonsättare sedan 1942. Verk: Marionettoperan Uffe hin spage (1929), scenmusik till Leonce og Lena (1931), förspel till Strindbergs Ett drömspel (1941); symf. (1939), sinfonietta (1935), oboekons. (1933); Adagio för stråkar (1938); stråkkvart. (1930), kvint, för blåsare och stråkar (1931), stråktrio (1933), biåskvint. (1940), okt. (1941), orgelmusik och sånger. Er~l Süda, Peter, estländsk tonsättare (1883—1920), elev vid MK i Petersburg av Glazunov, Ljadov m. fl. och från 1912 lärare vid MK i Tallinn. Han skrev hu-vudsakl. för orgel och framstår som en mogen och djupsinnig tonsättare. E.T. Süddeutscher Rundfunk [sy/ddåHfar ro'ntfon§k] började sina sändningar under amer. egid 2 juni 1945 och kallades då Radio Stuttgart; den nuv. benämningen härrör från 1949, då organisationen överlämnades i ty. händer. Gros ses Orch. (30 musiker), numera Sinfonie-Orch. med ca 70 medl., började sin verksamhet 1946. Chefsdirigent är GMD Hans Müller-Kray, 2. dirigent Fritz Mareczek. Sendestelle Heidelberg-Mannheim tillkom 1946, Studio Karlsruhe 1948. S. sänder 2 program, mellanvågsprogrammet från Grosssender Mühlacker och 3 mindre sändare, ultrakort-vågsprogrammet från 9 UKW-Sender. — Andra ork. äro Unterhaltungsorch. (dirigent: Heinz Schröder) och Südfunktanzorch. (dirigent: Erwin Lehn). Kammertanzorch. Hans Conzel-mann och Orch. Kurt Rehled äro ej fast knutna till S. men framträda regelbundet. Rund-funkchor ledes av Hermann Joseph Dahmen. — Intendent sedan 1949 är dr Fritz Eberhard, musikchef Müller-Kray. Å. B. Sydney [sfdni], huvudstad i Nya Syd-Wales och Australiens äldsta stad (omkr. 1484 000 inv. 1947), som musikort av betydelse först under 1900-t. En eg. musikodling begynte först med den eng. musikern I. Nathans inflyttning till staden 1841. Denne gr. där körfören. S:t Mary’s och S:t James’s Choral Society, vilka 1842 började sin verksamhet. De följdes omkr. 1850 av Royal Sydney Philharmonic Society, som alltjämt existerar. F. n. (1952) konsertera omkr. 20 körsammanslutningar i staden. Ork.-musiken har tillgodosetts av tillfälliga ensembler, tills Sydney Symphony Orch. 1934 gr. i intimt samarbete mellan staten, staden och den austr. radion. Den leddes de första åren av H. Harty och står sedan 1947 under E. Goossens’ ledning. Goossens är f. n. själen i S:s musikliv: han är dessutom chef för radioork. (permanent sedan 1946) och ledare för MK. För kammarmusiken verkar den av R. Goldmann gr. Musica Viva samt de av C. Gotsch ledda Collegia Musicae. Univ. meddelar sedan 1925 Mus. D.-graden. Av bibi, märkas främst Mitchell Library (huvudsaki. austr. musik), MK:s bibi, .samt Public Library. — Litt.: R. Dalley-Scarlett, Music in Australia (i HY 1949/50). G.P. von Sydow, Gerda, sångpedagog (1875—1949), var elev av bl. a. Lola Ar-töt de Padilla och Signe Hebbe (talteknik); deb. på Stora teatern i Gbg 1898. Ledde 1913—17 tills, m. S. Kjellström en musikskola i Sthlm; innehade från sistn. år eget musikinstitut. Sy dslavisk musik ->Jugoslavien. Sydsvenska filharmoniska föreningen ->Malmö. Sydsvenska kammarmusikföreningen ->Smith, Salomon. Sydtyska orgelskolan, en under senare tid införd benämning på s. och mell. Tysklands orgelkonst under barocken. 1059 1060