SÜSSKIND med vax. Som material användes även brons, trä och lera. Formen var urspr. fyrkantig med lika långa rör, senare dock med rör av olika längd. Till skillnad från panflöjten (syrinx poly-kalamos) bet. under antiken syrinx mono-kalamos en enkel, vid båda ändarna öppen långflöjt utan munstycke och med några få grepphål. Litt.: J. Tregenna, The pipes of Pan (1926); Art. av E. M. von Hornbostel i Festschrift für P. W. Schmidt (1928) och A. H. Fox-Strang-ways i MA 1929. E. E. Sü'sskind el. Susskind, Jan Walter, engelsk dirigent, pianist och tonsättare av tjeckisk börd (f. 1913 1/5), bosatte sig 1939 i England och ledde 1946— 52 Scottish National Orch. i Glasgow. Han räknas till de främsta, i Storbritannien verksamma, dirigenterna. S. utbildades av Håba m. fl. vid MK i Praha och var 1934—37 bitr, operakapellm. och repe-titör där; började 1930 konsertera som pianist även i utlandet. Han dirig. 1943—45 vid Carl Rosa Opera Co., 1946 vid Sadler’s Wells, framträdde under festspelen i Edinburgh 1947 samt har gjort grammofoninsp. S. har gästdirig. i bl. a. Australien och 1952 i Sthlm. Bland hans komp, märkes en barnopera, pianostycken, 4 sånger med stråkkvartett (1935), filmmusik m. m. — G. 1943 m. violoncellisten Eleanor W a r r e n. Å. B. Sü'ssmayer [-maiar], Franz Xaver, österrikisk tonsättare (1766—1803), elev till Mozart och Salieri. År 1792 blev S. kapellm. vid Nationaltheater i Wien och 1794 2. kapellm. vid hovoperan där. Han har komp, operor och operetter, bl. a. Der Spiegel von Arkadien (1795), Der Wild-fang (1798) och Soliman II (1799). — S. fullb. Mozarts Requiem efter dennes skisser samt skrev seccorecitativen och instr. flera av ariorna i Clemenza di Tito. — Litt.: W. Lehner, F. X. S. als Opernkomponist (i StM 1931; m. verkfört.). A. L-ll Szabo [sa'bå:], F er en c, rysk tonsättare av ungersk börd (f. 190 2 27/i2), blev 1946 lärare i musikteori och komp, vid MH i Budapest. Rysk medb. 1932. S., som stud, för bl. a. Weiner och Kodåly vid nämnda MH, var under 14 år verksam i Ryssland. Bland hans komp, märkes kantaten »Lenin är död» för bl. kör o. ork. (1933), manskörer o. a. körmusik, svit för stråkar (1936), rapsodi (1940), Concerto (1948) o. a. ork.-verk, 2 stråkkvart. (1926, 28) o. a. kammarmusik, komp, för solovl., solovlc. och för piano. G. M. Szalkiewicz [saTVevitf], Cyril, finländsk pianist (f. 1914 21/i2). S. stud, vid Viborgs musikinst. och i Paris, deb. i Hfors 1933 och har framträtt även utom 1071 lands (Konsertfören. i Sthlm och sv. radio ffg. 1945). Hans spel är elegant och förfinat. E-B. Szalo'wski [fa-], Antoni, polsk tonsättare (f. 1907 21/4), tillhör den grupp av po. tonsättare, som influerats av fr. musik; sedan 1931 bosatt i Paris. S. har stud, för Sikorski vid MK i Warszawa och Nadia Boulanger i Paris, där han sedan 1937 är president för »Föreningen av unga po. musici i Paris». Till hans mest spelade verk hör en uvertyr från 1936. Verk: En balett, symf. (1938—39), S inf oni-etta (1940), pianokons. (1920), Partita (1942); kammarmusik bl. a. 3 stråkkvart. (1928, 35 o. 36) och sonatin för oboe o. piano (1947); pianostycken och sånger. G. M. Szantho [sa'ntå], E n i d, nutida ungersk sångerska, alt, har bl. a. gjort uppmärksammade grammofoninsjungningar av verk av Bach, Händel och Gluck. S. deb. på Staatsoper i Wien, 1930, 31 o. 32 framträdde hon vid festspelen i Bayreuth och deb. 1938 på Metropolitan som Fricka i Val-kyrian, i vilken roll hon även gästspelat på Covent Garden. Turnéer i USA och Europa. Szarzyhski [fartsi'n-], Stanislaw S y 1 w e s t e r, polsk tonsättare, verksam omkr. 1700 som benediktin- el. cister-ciensmunk, skrev kyrko- och instrumentalmusik. — Nytr. i PMAP av två kyrko-kons. (h. 5 och 10) och en triosonat (h. 1). Székely [se^eli], Zoltån, holländsk violinist av ungersk börd (f. 1903 8/i2), deltog 1935 i gr. av Ungerska kvartetten. S. stud, för Kodåly och Hubay, har gjort eur. turnéer som solist och kammarmusiker samt skrivit kammarmusik. Å. B. Szelényi [seJemh], Stefan, ungersk tonsättare (f. 1904 8/8), dir. för MA i Budapest. S., som stud, vid MK där (Kodåly), har verkat som dirigent och var en av gr. av den ung. sektionen av ISCM. Han har skrivit ork.-verk, bl. a. en symf. (1932), oratoriet Virata o. a. körverk, kammarmusik ss. 3 stråkkvart., 2 pianotrios, pianostycken och sånger. Utg. pianoped. arbeten. Széll [sell], Georg Andreas, amerikansk dirigent av tjeckisk börd (f. 1897 7/e), blev 1946 ledare av Cleveland Or-chestra. S. stud, för Mandyczewski, J. B. Foerster, Reger och R. Robert, konserterade från 1908 som pianist och tonsättare samt deb. som dirigent i Berlin 1914. Han var 1917—18 1. operakapellm. i Strassburg, anställdes 1919 vid Deut-sches Landestheater i Praha, 1921 vid Hessi- 1072