SÖDERHOLM, V. Anna-Greta Söderholm. Lille Bror Söderlundh. på Stora teatern i Gbg, som hon tillhörde t. o. m. 1945. På Sthlmsoperan hade hon sitt uppmärksammade första framträdande 1946 som Agathe i Friskytten. S., som även konser-terat, gästade 1948 Oslo som Grevinnan i Fi-garos bröllop och Staatsoper i Berlin 1952 som Pamina i Trollflöjten och Senta i Flygande holländaren. — Har uppburit Christine Nilssons stip. Roller (u. n.): Elisabeth i Tannhäuser, Freja i Rhenguldet, Mimi i Bohème, Micaela i Carmen m. fl.; titelr. i Boccaccio, Laura i Tiggarstudenten o. a. operettroller. G. P. Söderholm, Valdemar, kyrkomusiker och tonsättare (f. 1909 18/n), sedan 1946 kantor i Hedvig Eleonora kyrka i Sthlm. S. stud, vid MK i Sthlm (kyrkosångarex. 1935, org.-ex. 36 och musiklärarex. 37) och utbildades därefter för Signe Rappe (sång) och W. Åhlén (orgel); org. och kantor i Eksjö 1940—46; från 1949 även lärare i musikteori vid Sthlms borgarskola. S. har främst skrivit kyrkomusik, varvid han anslutit sig till den riktning, som på grundval av bl. a. den tyska orgelrörelsens linjer sökt verka för en kyrko-mus. renässans. Bland hans komp, märkas 5 kyrkokantater och körmusik för olika besättningar, en orgelkons, med stråkork. (1948) jämte andra orgelkomp. Han har även bearb. och utg. körverk av Roman, ss. Davids 36., 112. och 117. ps. jämte delar av Svensk mässa samt Arbetsbok i elementär harmonilära (1951). Söderling, orgelbyggarefamilj under 1800-t., vars firma i Gbg fortlever, ehuru namnen växlat. Mårten Bernhard S., salteriinspektör (1768—1836), kom 1812 till Gbg, där han hade orgelbyggeri i mindre skala. Ett bevarat verk finns i Lundby gamla kyrka, Gbg (1818; senare förändrat) och huvudparten av hans Ro-meleverk (1828) är återuppsatt i Flundre härads fornminnesgård. Omkr. 1830 övertogs verksamheten av sönerna Johan Nikolaus S. (1802—90), or-gelbyggarex. 1840, AssMA 1866, firmans ledare, Emanuel S. (1806—53), utbildad hos P. Z. Strand, och Carl Fredrik S. (1813—72). 1091 Bröderna S. uppf. mer än 150 orglar, huvudsaki. i de v. och s. landskapen, av vilka de fram till seklets mitt tillkomna, som bevara en klassisk karaktär, äro klangligt bäst. Ett 10-tal finnas kvar, bl. a. verken i S. Unnaryd (1842), Ö. Karup (s. å.), Våxtorp, Jönköpings län (1852) samt Väse (1858). Salomon Molander (1833—1905) började som lärling hos bröderna S. och avlade vid slutet av 1860-t. orgelbyggarex. Tills, m. en arbetskamrat, E. G. Eriksson, övertog han 1874 firman, som benämndes Molander & Eriksson intill 1887, då Eriksson utträdde och Molander fortsatte i eget namn. Under hans ledning uppf. omkr. 120 orgelverk, de flesta med slejflådor. Från rörpneumatik avstod han helt. Eskil Ragnar Lundén (1881—1945) blev 1897 lärling hos Molander, avlade 1898 or-ganistex., stud. 1903 i Tyskland och övertog s. å. firman. Han fick flera stora uppdrag i hemstaden, bl. a. fullständig ombyggnad av verket i Gustavi domkyrka (1905) och en 40-st. orgel för Vasakyrkan (1909), varvid han — liksom i sina övriga arbeten — tillämpade rörpneumatik. Då Lundén 1918 övergick till Ab. Förenade Piano- och Orgelfabriker fortsattes rörelsen av Harald Lindegren (f. 1887 8/i), sedan 1907 anställd inom firman och dess nuv. innehavare. Av hans närmare 100 orglar kunna nämnas de i Vä (1923), Nor, Värmlands län (1926), Gislaved (1936), Björketorp (1937), Kisa (1931), Fröjel (1939), Dillnäs (1940), Brunflo (s. å.), Lekåsa (1944), Los (1946) samt Råda, Gbgs och Bohus län (1949). — Litt.: E. Erici, Kring den återuppståndna Jonseredsorgeln (i Julhälsningar... Göteborgs stift 1951). B. K. Söderlundh, Bror Axel (Lille Bror), tonsättare och vissångare (f. 1912 21/5), känd bl. a. genom den charmfulla vis-saml. När skönheten kom till byn (1939). S. stud, vid MK i Sthlm samt för T. Wilhel-mi, P. Möller m. fl., var kapellm. på Bellmans-ro i Sthlm 1936—40, senare hos Karl Gerhard och från 1941 vid Nya teatern. Han har bearb. musik av C. M. Bellman och C. J. L. Almqvist. Verk: Musik till Salome, Trettondagsafton, Midsommardröm i fattighuset m. fl. skådespel, även för radio; Leksandsmusik och sviten Till en koreograf (1950) för ork., svit för stråkar, concertino för oboe och stråkar; körverken Tuna ting (1950; m. recitatör, basuner, orgel), Ynglingen och stjärnan (1951; m. ork.), madri-galer och körvisor; Tunasvit för soli och ork. (1951); stråkkvartett; pianomusik; Prästkrage säg, Sorgmantel och andra visor (1946), Sommarbarn o. a. vissaml.; musik till Himlaspelet (1942), Kejsaren av Portugallien (1944), Vandring med månen (1945), I dödens väntrum (1946) m. fl. filmer, m. m. Söderman, musikersläkt av rent svenskt ursprung, härstammande från Roslagen, 1092