Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Söderman, släkt
- 1. Söderman, Johan Wilhelm
- 2. Söderman, August
- Södermans liv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÖDERMAN
SLÄKTEN SÖDERMAN
1. Johan Wilhelm; d. 1858
G. 1 m. Wilhelmina Hallén
G. 2 m. Ebba Carolina Cronholm
2. Johan August; 3. Fredrik (Fritz) Adolph Christopher;
1832—1876 d. 1883
_________L
5. Carl August; d. 1916 6. Sven Erik; d. 1930
4. Therèse Sophia; d. 1928
g. m.
Richard Gustafsson; d. 1918
7. Greta Lisa; 8. Tova Kristina; 9. Karin Maria; 10. Ingalill;
f. 1891 f. 1893 f. 1894 f. 1902
där den äldste kände medlemmen av
släkten Johan Johansson el. Jan
Jansson, var bonde i Söderby s:n på
1700-t. Två av dennes sonsöner
överflyttade omkr. 1800 till Sthlm, där de antogo
namnet Söderman.
Den äldste av dessa, vaktmästaren vid
Kongl. Commercecollegium Johan
(Adams-son) S. (1780—1824), var far till Johan
Wilhelm S. (1), den förste av släkten som valde
musikerbanan. I dennes båda äktenskap
föddes 4 barn, av vilka 2 ägnade sig åt musiken,
näml. Johan August (2) och Fredrik (Fritz)
Adolph Christopher (3). Deras syster,
Therèse Sophia (4) (1842—1928), ingick 1868
äktenskap med skriftställaren Richard Alfred
Gustafsson (1840—1918), som bl. a. skrev
texten till Ett bondbröllop.
J. A. S. (2) hade 6 barn, av vilka äldste
sonen, Carl August (5), var knuten till
bl. a. K. teatern i Sthlm, medan Sven Erik
S. (6) var tidningsman och skriftställare. Av C.
A. S:s (5) 4 döttrar äro Greta Lisa (7) och
Ingalill (10) välkända sångerskor. Tova
Kristina S. (8) (f. 1893 16/3) har efter
konsertdebut 1929 i Sthlm sjungit i radio, medan
Karin Maria, g. Wågström (9) (f. 1894 2Vio)
utbildat sig till violinist under C. Bar kel och
J. Ruthström. Släkten utslocknade på
mans-sidan vid Sven S:s död 1930. G. P.
1. Söderman, Johan Wilhelm,
dirigent och tonsättare (1808—58), verksam
som kapellm. vid Mindre teatern 1842—
44, Djurgårdsteatern 1844—53 och
därefter Södra teatern i Sthlm.
Efter kameralex. vid Uppsala univ. var S.
från 1828 e. o. kammarskrivare i verken i
Sthlm. Han övergick dock till musiken och
avlade 1837 org.- och kantorsex. vid MA:s
undervisningsverk. S., som ansågs som god
pianist och orgelspelare, komp, och arr. en mängd
skådespelsmusik (till över 70-t. pjäser), däribl.
till Blanches Rika morbror. — G. 1. ggn 1830
med Wilhelmina Constantia H a 11 é n
(1809—33); 2. ggn 1836 m. Ebba Carolina
Cronholm (1818—87). G.P.
SÖDERMAN, AUGUST (2).
Den svenska nationalromantiska
musikens största namn under 1800-t., Johan
August Söderman, f. 1832 17/7 i Sthlm,
d. 1876 10/ 2 därstädes, är tillika en av
den senare svenska tonkonstens mest
betydande gestalter. Genom tonspråkets
originalitet och harmoniska rikedom,
med ett ovanligt skärpt gehör för
orkesterns klangmöjligheter och framför allt
genom den intuitiva förmågan att med
sin personliga egenart sammansmälta den
sv. folkvisans melodi och rytm framstår
Söderman som den ej överträffade
förebilden för det nationellt romantiska i sv.
konstmusik. Han var främst dramatiker
och anslöt i denna egenskap till de fria
formerna, och hans skådespelsmusik,
soloballader och körsånger tillhöra alltjämt
det yppersta av vad som inom dessa
områden frambragts i sv. tonkonst. — LMA
1865.
Södermans liv.
Söderman, som var son till teaterkapellm.
J. W. Söderman (1) och dennes hustru i första
giftet, Wilhelmina Hallén, visade som barn
inga utpräglade anlag i någon riktning,
varför han av fadern vid 11 års ålder sändes till
sjöss. Resan slutade dock i Bremen, där
August blev sjuk och måste sändas hem. Han
blev nu elev vid Grundéns pianoinst. i Sthlm,
där han till en början gjorde mycket små
framsteg. Men plötsligt synes han ha fångats
av musiken, som han därefter omfattade med
verklig lidelse. Är 1847 inskrevs han vid MK
i Sthlm, där Drake och van Boom blevo hans
lärare i harmonilära och pianospel. Han
ansågs vara en lovande pianist, men lärde sig
även att spela violin och oboe. På grund av
familjens betryckta ekonomiska läge
tvingades han även snart att ta anställningar i skilda
ork. fer att säkra sin utkomst. Hann alltså
Söderman aldrig skaffa sig en gedigen musik-
1093
1094
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0569.html