- Project Runeberg -  Sohlmans musiklexikon / Första upplagan. 4. Oratorium - Öververk /
1163-1164

(1948-1952) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Temianka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

THEGERSTRÖM Hilda Thegerström. Nini Theilade. Chovansjtjina. Är 1950 gästspelade hon på K. teatern i Sthlm som Delila och Brangäne; sjöng s. å. Dorabella i Cosi fan tutte vid festspelen i Glyndebourne. G. P. Thegerström, Hilda Aurora, pianist och pianopedagog (1838—1907), en av sin sv. samtids främsta, lärare vid MK i Sthlm 1872—1903. T. vann beröm för sitt klara och intelligenta musicerande. — LMA 1875. Litt. et art. 1895. T. var elev vid A. F. Lindblads musikskola i Sthlm och av F. Berwald samt erhöll 1857 statsanslag till stud, för Marmontel (Paris) och Liszt i Weimar, där hon deb. med stor framgång 1859. T. återvände 1860, gav kons, i Sthlm och landsorten, var från 1863 verksam som pianopedagog i Gbg och stud, på 1860-t. ånyo i utlandet. Hon skrev smärre komp, för piano samt utg. Några elementar-piano-fingeröf-ningar... (1859). — T. fostrade talrika sv. pianister, bl. vilka märkas Sigrid Carlheim-Gyl-lensköld, Aurora Molander, Märtha Ohlson, L. Lundberg m. fl. L. S. Theilade, Nini, dansk dansös och koreograf, på mödernet av holländsk börd (f. 1916), numera bosatt i Sydamerika. F. på Java fick T. först undervisning i java-nesisk dans men kom helt ung till Khmn, där hon genast började stud, balett och uppmärksammades för sin graciösa charm och säkra rytmkänsla. Från 1928 framträdde hon offentligt och fann snart vägen till främmande scener, kom i förbindelse med Max Reinhardt och fick medv. i åtsk. av hans Salzburgföre-ställningar samt i hans amer. filmversion av En midsommarnattsdröm. Som koreograf framträdde hon i London 1935 med Psyche och kallades 1936 till Det kgl. teater, där hon även — starkt påverkad av Mjasin, med vilken hon dansat i Monte Carlo-baletten — 1938 introducerade den första symf. baletten, Cirklen, till Tjajkovskijs 6. symf. T. reste därefter åter utomlands och hävdade sig som solist i Monte Carlo-baletten; hon fick bl. a. kreera Fattigdomen i Mjasins Nobilissima visione och utföra ett viktigt parti i hans The seventh symphony. Under ensemblens världsturné satte hon också själv upp baletter och blev slutl. 1163 balettm. i Rio de Janeiro. Är 1946 besökte T. åter Danmark som solist och var 1950 gästkoreograf på Det kgl. teater med Concerto och Metaphor, den senare i fri dansstil till N. V. Bentzons originella musik. Sv. Kr.-J. Theile [ta^a], Johann, tysk tonsättare (1646—1724), genom sin kyrkomusik en av de viktigaste föregångarna till Bach. Elev till Schütz, skrev T. i arkai-serande stil (därför av E. L. Gerber kallad »kontrapunktikens fader»), Hans Musikalisches Kunstbuch spriddes i talrika avskr. och undanträngdes först av J. J. Fux' Gradus ad Parnassum. T. levde som musiklärare i Stettin och Lübeck (där Buxtehude var hans elev), var 1673 —75 hovkapellm. i Gottorp, uppehöll sig 1675— 85 i Hamburg, där han bl. a. uppf. 2 sångspel vid operans öppnande 1678; därnäst verksam i Wolfenbüttel, Merseburg och födelsestaden Naumburg. — Utom kyrko- och scenmusik skrev T. en betydande saml. visor med instr.-ackomp., Weltliche Arien und Canzonetten (1—4 vokalst.; 1667; unikt ex. i UUB; en sång i nytr. i SchGMB). T:s ryktbarhet som kontra-punktiker synes ha vilat på nu till största delen förlorade verk, Noviter inventum opus musicalis eompositionis, Opus secundum novae sonatae (bägge 1686) och teor. skr. — Ms. i UUB av vokalverk. — Nytr. (u. n.): Matteus-passion (1673) utg. i DDT 17 av F. Zelle; en »kortmässa», utg. i Chorwerk 16 av R. Gerber. Litt.: F. Zelle, J. T. und N. A. Strungk (1891); J. Maxton, J. T. (diss. 1926); E. Schenk, J. T:s »Harmonischer Baum» (i M. Seiffert-Festschrift, 1938). I.S. Theodoricus, Xistus, ->Dietrich. Theorell, Elin Margit Elisabet, f. A 1 e n i u s, cembalist och pianist (f. 1907 4/n), blev 1951 bitr, lärare i cembalo vid MH i Sthlm. T. var elev i piano av Astrid Berwald vid Richard Anderssons musikskola i Sthlm 1920— 28, av M. von Pauer (vid MK i Leipzig) och Edwin Fischer samt stud, cembalo för Wanda Landowska och Eta Harich-Schneider (vid MH i Berlin). Hon har framträtt som pianist (i Konsertfören., Sthlm, 1. ggn 1929) och som cembalist i Sverige, Berlin 1934 och i Wiens radio 1937; från 1931 en tid lärare vid Richard Anderssons musikskola. Å. B. Therp, Mary Alice Ingeborg, dansk sångerska, sopran (f. 189 6 23/5), knuten till Det kgl. teater i Khmn 1923—35 efter stud, vid dess operaskola samt för Mme Cahier och Mme Skilondz; har framträtt i Sthlm (1935), Oslo o. på Island. Roller: Grevinnan i Figaros bröllop, Agathe i Friskytten, Nedda i Pajazzo, Aase i Drot og Marsk, titelr. i Den lille pige med svovlstikker-ne o. a. samt operettpartier. Er-l 1164

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free