THEBOM Nordamerika 1855—56, bosatte sig i Neapel 1858 men konserterade åter 1862—63. Gästade Sverige 1847. LMA s. å. — Bild sp. 1159. T:s komp, utgöras huvudsaki. av fria fantasier för piano över kända operor, där han lanserat förfaringssättet att placera mel. i mellan-stämmor och bas omgiven av arpeggios genom flera oktaver, en effekt som sedermera alltmer missbrukats. Bland originalverk märkas en pianokons. Ess op. 5, etyder m. m. samt 2 misslyckade operor, bl. a. Cristina di Svezia (Wien 1855). Litt.: F. Clément, Les musiciens célèbres ... (1868); A. W. Ambros, Bunte Blätter 1 (1872); A. Della Corte, L’interpretazione e gli interpreti (1951). L. S. Tha'lbitzer, Carl William, dansk forskningsresande (f. 1873 ®/2), docent 1920—26, prof. 1926—43 vid Khmns univ. T. har under sina långvariga uppehåll på Grönland bl. a. ingående stud, eskimåernas sånger, särsk. i Angmagsalik-kolonin, och upptagit deras musik på fonograf (utg. i Meddel-elser om Grönland XI, 1, 1923; tills, m. H. Thu-ren); senare utkom Inuit sange og dans fra Grönland... (1939). Sch. Thalfa, tidskr. för scenisk konst och musik, utg. i Sthlm 1910—13 under red. av G. Åsbrink, G. Collijn och A. Hallén. Thanderz, Gustav Ragnar, kördiri-gent och konsertsångare, baryton (f. 1896 12/o), sedan 1920 1. dirigent för Örebro körsällskap. T. avlade kantors- och org.-ex. 1922 resp. 23, stud, sång för bl. a. Kock och deb. i Örebro 1927. Han blev lärare vid nämnda stads folkskolor och org., kantor och körledare i Läng-bro församl. (numera Örebro) 1920. T. är 1. dirigent för det 1940 på hans initiativ gr. Örebro läns körförbund. Thausing [ta°'-], Albrecht, österrikisk röstfysiolog (f. 1883 17/2), dr phil. i Wien 1907, verksam i Hamburg. T. har med sina arbeten, ss. Die Sänger-stimme... (1927) och Reformgedanken zum Klavier- und Musikunterricht (1932), utövat ett ur röstforskningssynpunkt välgörande inflytande, icke minst genom sin förmåga att röja upp med ogrundade och ovederhäftiga fördomar inom sångpedagogiken. G. P. Thayer [be^a], Alexander Whee-lock, amerikansk musikskriftställare (1817—97), ägnade hela sitt liv åt insaml. av material för en Beethoven-biogr., som han dock ej hann fullfölja. T. stud, vid Harvard univ. i Cambridge, Mass. Han vistades 1849 och från 1854 (dock ej 1856— 58) i Europa, dels som ambassadtjänsteman i Wien, dels som amer. konsul i Trieste. Hans levnadsteckning över Beethoven är ett huvudsaki. biogr. arbete, som bygger på ett oerhört Blanche Thebom. rikt material, bl. a. direkta utsagor av samtida till tonsättaren. Skrifter: Ludwig van Beethovens Leben (5 bd; bd 1—3 utg. 1866, 72 och 79 i ty. övers, efter förf:s opubl. eng. original av H. Deiters, som även rev. bd 1, 1901, och bearb. bd 4—5, vilka publ. av H. Riemann 1907—08; denne utgav bearb. av bd 2—3, 1910—11; bd 1—5, 41919, utg. av H. Riemann; eng. förkortad uppl. av H. E. Krehbiel, 3 bd, 1921), Chronologisches Verzeichniss der Werke Ludwig van Beethovens (1865), Ein kritischer Beitrag zur Beet~ hov en-Liter atur (1877). — Litt.: H. E. Krehbiel, A. T. and his Life of Beethoven (i MQ 1917). I. S. Thebom, Blanche, svensk-amerikansk operasångerska, mezzosopran (f. 1920 6/5), sedan 1944 vid Metropolitan, där hon snabbt avancerat till en framskjuten ställning. Upptäckt av K. Vehanen 1938 stud. T. sång för bl. a. Edyth Walker i New York, turnerade några år i amer. landsorten och deb. 1944 med en konsert i New York. Framgången var sådan, att hon genast blev erbjuden debut på Metropolitan, som Fricka i Valkyrian. Efter några filmer i Hollywood började T:s karriär vid nämnda scen, där hon med lysande stämprakt och ovanlig dramatisk inlevelse gestaltat skiftande partier, ss. Ortrud i Lohengrin, Brangäne i Tristan och Isolde, Fricka i Rhen~ guldet, Azucena i Trubaduren, Eboli i Don Carlos, Amneris i Aida, Laura i La Gioconda, Giulietta i Hoffmanns äventyr, titelr. i Carmen, Delila i Simson och Delila samt Marfa i 1161 1162